Discover Sweden with Alex

Utflykt till Ekeby // Excursion to Ekeby

En liten söt kyrka, massa fornlämningar och vacker natur. Det är Ekeby, en socken med en yta på ca. 80 km2 och en befolkning på ca. 510 invånare. Socknen ligger söder om Östhammar och är en slättbygd i väster med kuperad skogsbygd i övrigt. Ekeby socken genomflyts av Olandsån (35 km.). Den största sjön är Vällen i sydost. Inga större vägar löper genom socknen. Namnet är först belagt år 1312 (Echeby) och kommer från eke (ekdunge) och by (gård, by).

A small cute church, lots of ancient remains and beautiful nature. It is Ekeby, a parish with an area of approx. 80 km2 and a population of approx. 510 inhabitants. The parish is located south of Östhammar and is a plain in the west with hilly forest area in general. Ekeby parish is flowed through by Olandsån (35 km.). The largest lake is Vällen in the southeast. No major roads run through the parish. The name is first dated 1312 (Echeby) and comes from eke (oak grove) and by (farm, village).

Jag körde söderifrån från Bladåker och byn Ola. Strax efter socken- och kommungränsen ligger byn Stensunda och i vägskälet kan man ta vänster mot Alunda. Efter att ha passerat Olandsån så kör man genom Väskinge och sedan är man framme i grannsocknen Alunda. Jag körde tillbaka till vägskälet och fortsatte norrut mot Fornbro där jag svängde höger och åkte 5 km. mot Vällenbadet och Vildöknens naturreservat inrättat 2012 och som jag tyvärr inte besökte eftersom vägen har körförbud.

I drove from the south from Bladåker and the village of Ola. Just after the parish and municipal border lies the village Stensunda and at the crossroads you can turn left towards Alunda. After crossing the Oland River, you drive through Väskinge and then you arrive in the neighboring parish of Alunda. I drove back to the crossroads and continued north towards Fornbro where I turned right and drove 5 km. towards Vällenbadet and Vildöknen nature reserve established in 2012 and which I unfortunately did not visit because the road has a driving ban.

Från Fornbro tog jag vänster mot Alunda och körde genom byarna Rista, Rörby och Hamra. Landskapet är öppet här med mycket åkrar och vackra gamla byar. Framme vid vägen mot Alunda (vänsterut) ligger byn Hånsta och sen börjar grannsocknen Alunda. Här ligger socknens högsta punkt, Hammaren, med 30 m. Jag tog höger istället och körde mot Ekeby. I byn Dyvlinge tog jag vänster och körde genom byarna Ovanby och Ingvasta som också ligger i ett vackert åkerlandskap. Jag vände tillbaka till Dyvlinge och efter ca. 1 km. kom jag fram till kyrkbyn Ekeby med ca. 50 invånare och först omtalad 1312. Här ligger den lilla och vackra Ekeby kyrka från 1200-talet som tillhör Gimo pastorat inom Uppsala stift.

From Fornbro I turned left towards Alunda and drove through the villages Rista, Rörby and Hamra. The landscape is open here with lots of fields and beautiful old villages. At the road to Alunda (left) is the village Hånsta and there begins the neighboring parish Alunda. Here is the parish's highest point, Hammaren, with 30 m. I took right instead and drove towards Ekeby. In the village Dyvlinge I turned left and drove through the villages Ovanby and Ingvasta which are also located in a beautiful field landscape. I returned to Dyvlinge and after approx. 1 km. I arrived at the church village Ekeby with approx. 50 inhabitants and first mentioned in 1312. Here we have the small and beautiful Ekeby church from the 13th century which belongs to Gimo pastorate within Uppsala diocese.

Sedan fortsatte jag på en grusväg som löper vackert i skogen precis väster om Olandsån. Jag passerade byarna Jom och Åstorp. Man åker hela tiden parallellt med en annan asfalterad landsväg på andra sida Olandsån. Efter Åstorp kommer man till grannsocknen Skäfthammar. Vid Nederbyn i grannsocknen Hökhuvud vände jag mot Ekeby, men den här gången via den asfalterade vägen öster om Olandsån. Denna väg bjuder på betydligt vackrare vyer över de öppna åkrarna och den slingriga Olandsån. Vid Charlottendal är man tillbaka i Ekeby socken. I jämnhöjd med byn Jom på andra sidan Olandsån svängde jag vänster och körde ca. 5 km. till Fagervik, ett gammalt industrisamhälle som försvunnit sedan länge. Det som är kvar idag är ruinen efter en nedsjunken pråm. Fagervik har ett högt natur- och kulturvärde. Här finns många stigar att promenera på och ca. 1,6 km. från parkeringen ligger några ”grottor”, en samling av massiva stenblock från senaste istiden. Ca. 2,5 km. ifrån parkeringen ligger Mässmyrfallets naturreservat, inrättat 2002 och bestående av lövrika skogar och glupar. På grund av risk för fallande träd är stigarna avstängda här tillsvidare.

Then I continued on a gravel road that runs beautifully in the forest just west of Olandsån. I passed the villages of Jom and Åstorp. You always drive parallel to another paved country road on the other side of Olandsån. After Åstorp you come to the neighboring parish Skäfthammar. At Nederbyn in the neighboring parish Hökhuvud I turned towards Ekeby, but this time via the paved road east of Olandsån. This road offers much more beautiful views of the open fields and the winding Olandsån. At Charlottendal you are back in Ekeby parish. At the same level as the village of Jom on the other side of Olandsån, I turned left and drove approx. 5 km. to Fagervik, an old industrial community that has long since disappeared. What is left today is the ruin of a sunken barge. Fagervik has a high natural and cultural value. There are many paths to walk on and approx. 1.6 km. from the car park are some "caves", a collection of massive boulders from the last ice age. Approx. 2.5 km. from the car park is Mässmyrfallets nature reserve, established in 2002 and consisting of deciduous forests and gullies. Due to the risk of falling trees, the paths are closed here for the time being.

Vidare åkte jag söderut via Gillinge och Gillingboda där man har en vacker utsikt över Olandsåns ådal och Ekeby kyrka. Efter Johannesberg svängde jag vänster på en skogsväg och efter 2 km. var jag framme vid Högbergsmossens naturreservat, inrättat 2005 och bestående av äldre kulturmark och av skog med stort inslag av lövträd samt glupar. Sist kom jag till Fornbro igen.

Furthermore, I went south via Gillinge and Gillingboda where you have a beautiful view of Olandsåns river valley and Ekeby church. After Johannesberg I turned left on a forest road and after 2 km. I arrived at Högbergsmossen nature reserve, established in 2005 and consisting of older cultural land and forest with a large element of deciduous trees and gullies. Lastly, I came to Fornbro again.

Swedenborgs/Bielkes och Mennanders/Stenbocks gravkor // Swedenborg’s/Bielke’s and Mennander’s/Stenbock’s grave chapel

Under medeltiden var Swedenborgs och Bielkes gravkor tillägnat Eskil och de 10 000 riddarna. Koret fick sitt namn på 1500-talet – Salstaherrarnas kor efter familjen Bielke på Salsta slott i Uppland. Vetenskapsmannen , teologen och mystikern Emanuel Swedenborg (1688-1772) dog i London där han gravsattes efter sin död. Svenska kyrkan i London revs 1908 och hans kvarlevor flyttades till Uppsala domkyrka samma år och placerades i en sarkofag av röd granit. I slutet av 1700-talet hade hans kranium stulits ur kistan och ersatts av ett annat kranium. Det hade blivit del av en samling ägd av en frenolog. Kraniet upptäcktes 1978 vid en försäljning på auktionsfirman Sothesby’s i London. Kraniet skänktes till Kungliga Vetenskapsakademien och gravsattes våren 1978 i sarkofagen, medan det andra kraniet jordfästes på Gamla kyrkogården.

During the Middle Ages, the chapel of Swedenborg and Bielke was dedicated to Eskil and the 10,000 knights. The choir got its name in the 16th century - The Lord's of Salsta's chapel after the Bielke family from Salsta castle in Uppland. The scientist, theologian and mystic Emanuel Swedenborg (1688-1772) died in London where he was buried after his death. The Church of Sweden in London was demolished in 1908 and his remains were moved to Uppsala Cathedral the same year and placed in a sarcophagus of red granite. By the end of the 18th century, his skull had been stolen from the coffin and replaced by another skull. It had become part of a collection owned by a phrenologist. The skull was discovered in 1978 at a sale at the auction house Sothesby's in London. The skull was donated to the Royal Swedish Academy of Sciences and buried in the spring of 1978 in the sarcophagus, while the other skull was buried in the Old Cemetery.

Familjen Bielkes släktvapen // Coat of arms of Bielke family

Under medeltiden kan Mennanders och Stenbocks gravkor ha varit Alla helgons kor. Idag används koret som samtalsrum.

During the Middle Ages, Mennander's and Stenbock's chapel may have been All Saints' Chapel. Today, the choir is used as a conversation room.

Gravmonument över ärkebiskopen Carl Fredrik Mennander (1712-86) av den italienske bildhuggaren Giuseppe Angelini (1742-1811), tillverkat av flera olika bergarter varav ett konglomerat (blandbergart) och brecciemarmor i svart och brunt. Marmorkvinnan symboliserar religionen och hennes högra hand håller ett stort latinskt kors och pekar mot evikgheten medan den vänstra handen vilar på en urna med en text som berättar att Mennanders son lät uppföra monumentet. Obelisken bakom kvinnan ör av rödflammig marmor. I reliefen under statyn syns Mennander som sittandes tar emot sju gestalter som representerar vältaligheten, de bibliska språken, naturalhistorien, åkerbruket och de sköna konsterna. Ringen i väggmålningens schablonmönster är Mennanders biskopsring. // Grave monument to Archbishop Carl Fredrik Mennander (1712-86) by the Italian sculptor Giuseppe Angelini (1742-1811), made of several different rocks, of which a conglomerate (mixed rocks) and breccia marble in black and brown. The marble woman symbolizes religion and her right hand holds a large Latin cross and points to eternity while the left hand rests on an urn with a text that tells that Mennander’s son had the monument erected. The obelisk behind the woman is made of red-flamed marble. In the relief under the statue, Mennander is seen sitting seated receiving seven figures representing eloquence, the biblical languages, natural history, agriculture and the fine arts. The ring in the mural’s standard pattern is Mennander’s bishop’s ring.

Minnestavla över kungliga rådet Svante Stenbock (d. 1632) och hustrun Brita Bielke // Memorial plaque to the Royal Councilor Svante Stenbock (d. 1632) and his wife Brita Bielke

I mitten syns ikonen med påskmotivet ”De myrrabärande kvinnorna” målad 1997 och en gåva av ikonmålarmästaren Michail Ivanov i Sankt Petersburg. // In the middle is the icon with the Easter motif ”The myrrh-bearing women” painted in 1997 and a gift by the icon master painter Mikhail Ivanov in St. Petersburg.

Gustav Banérs och Skyttes gravkor // Gustav Banér’s and Skytte’s grave chapel

Riksrådet Gustav Banér (1547-1600) halshöggs vid Linköpings blodbad skärtorsdagen 1600. Sonen Carl har sitt gravkor i norra sidoskeppet. Koret kan ha varit tillägnat Sankt Jakob under medeltiden.

Councilor Gustav Banér (1547-1600) was beheaded at the Linköping massacre on Maundy Thursday 1600. His son Carl has his burial mound in the north aisle. The choir may have been dedicated to St. James during the Middle Ages.

Sandstensmonumentet över Banér och hans familj utförd av den nederländske konstnären Aris Claeszon. // The sandstone monument to Banér and his family, made by the Dutch artist Aris Claeszon.

Längst upp på baldakinen finns vapensköldar som visar Banérs och hustrun Kristina Svantesdotter Stures anor. Pleuranterna (de sörjande) syns under. // At the top of the canopy are coats of arms showing Banér’s and his wife Kristina Svantesdotter Sture’s ancestry. The pleurants (the mourners) are seen below.

Kristina Sture. Källa // Source: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

De knäböjande – åtta söner och sex döttrar – avbildades trots att de inte var döda. // The kneeling – eight sons and six daughters – were depicted even though they were not dead.

Gustav Banérs epitafium // Gustav Banér’s epitaph

Kung Gustav II Adolfs lärare och sedermera universitetskansler Johan Skytte (1577-1645) gravsattes i kryptan under det medeltida Botvids kor. Skytte inrättade den skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap och hade sin tjänstebostad på domkyrkans sydöstra sida tvärs över Valvgatan som fortfarande är kvar.

King Gustav II Adolf's teacher and later university chancellor Johan Skytte (1577-1645) was buried in the crypt under the medieval Botvid's choir. Skytte established the Skyttean professorship in eloquence and political science and had his official residence on the southeast side of the cathedral across Valvgatan, which is still there.

Monument över Skytte och hustrun Maria Nääf // Monument to Skytte and his wife Maria Nääf

Till vänster: en ruta med domkyrkans enda orestaurerade medeltidsmålning, en blomsterslinga från 1400-talet. // Left: a square with the cathedral’s only unrestored medieval painting, a flower loop from the 15th century.

Monument över Vendela Skytte (1608-29), Johan Skyttes dotter, och hennes make Hans Kyle (Kyle är dock begravd i Rasbo kyrka i Uppland). // Monument to Vendela Skytte (1608-29), Johan Skytte’s daughter, and her husband Hans Kyle (Kyle is, however, buried in Rasbo church in Uppland).

Ett av parets tre döttrar, Hedvig Margareta, född och död 1629. // One of the couple’s three daughters, Hedvig Margareta, born and died in 1629.

Apostlaurnan från keramikverkstaden Uppsala-Ekeby formgiven av Vicke Lindstrand (1904-83) och drejad av Ebbe Andersson, en gåva till domkyrkan från Uppsala-Ekeby i samband med att fabriken lades ner 1977. Urnan tillverkades 1947 och var då Sveriges största drejade föremål. // The apostle urn from the ceramics workshop Uppsala-Ekeby designed by Vicke Lindstrand (1904-83) and turned by Ebbe Andersson, a gift to the cathedral from Uppsala-Ekeby in connection with the factory being closed down in 1977. The urn was manufactured in 1947 and was then Sweden’s largest turned object.

Lindstrand. Källa // Source: Glasprinsen.se

Södra tvärskeppet samt Fredens och Bönens kapell // The southern transept and the Chapels of Peace and Prayer

Södra tvärskeppet representerar lagens sida (den norra är evangeliets sida) och var under medeltiden Petrus och Paulus kor och är idag endast en utvidgning av kyrkorummet.

The southern transept represents the side of the law (the north is the side of the gospel) and was during the Middle Ages Peter and Paul's choir and is today only an extension of the church room.

Till vänster: Abel offrar till Gud. Under: Gustav Vasa // Left: Abel sacrifices to God. Under: Gustav Vasa

Abraham offrar sin son Isak. Under: Mose, Aron, Josua och Job // Abraham sacrifices his son Isaac. Below: Moses, Aaron, Joshua and Job

Mose med kopparormen i öknen. Under: Samuel, David, Salomo och Elias // Moses with the copper snake in the desert. Below: Samuel, David, Solomon and Elijah

Ärkeängelns Mikaels strid mot Satan. Under: Gustav II Adolf // The Archangel Michael’s battle against Satan. Under: Gustav II Adolf

Sveriges största kyrkfönster, Sonens eller befriarens fönster, kallas också Stora glas och mäter 18 x 7 meter samt har en glasytan på 50 kvm. Överst: Maria med barnet i knäet, till höger Johannes döparen döper Jesus. Vapensköldarna under: ärkestiftets (röd sköld med silverkors), Sveas (blått vapen med Tre kronor), Götas (riks-/folkungalejonet) och Uppsalas (lejon på blå botten). Nedanför: Golgatascen med korsfästelsen, till höger den uppståndne Kristus. Vapensköldarna under: ärkebiskop Folke Ängels, Vasas (med kärven), Stockholms (med Sankt Erik) och släkten Sparres. // Sweden’s largest church window, the Son’s or liberator’s window, is also called Large glass and measures 18 x 7 meters and has a glass surface of 50 sqm. Above: Mary with the child in her lap, on the right John the Baptist baptizes Jesus. The coats of arms below: the archdiocese’s (red shield with silver cross), Svea’s (blue coat of arms with three crowns), Göta’s (the national / Folkunga lion) and Uppsala’s (lion on a blue background). Below: The Calvary scene with the crucifixion, to the right the risen Christ. The coats of arms below: Archbishop Folke Ängel’s, Vasa’s (with the sheaf), Stockholm’s (with Sankt Erik) and the Sparre family’s.

Fredens kapell var under medeltiden själakor, centrum för domkyrkans diakoni (socialt arbete). Dess skapande inspirerades av ärkebiskop Nathan Söderbloms (1866-1931) och FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjölds (1905-1961) internationella arbete.

During the Middle Ages, the Chapel of Peace was the alms choir, the center of the cathedral's diakonia (social work). Its creation was inspired by the international work of Archbishop Nathan Söderblom (1866-1931) and UN Secretary-General Dag Hammarskjöld (1905-1961).

Dag Hammarskjöld-citat från 2005 // Dag Hammarskjöld quote from 2005

Textil i rölakanteknik av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse med freden som tema (utgångspunkt i psalm 102:3). Den runda formen symboliserar jorden med korset i centrum där strålar utgår ifrån och ovanför vilka små figurer symboliserande människor av olika folkslag vandrar inåt. En fredsduva med en olivkvist i näbben syns ovanför människorna. // Textile in rölakan technique by Anna-Lisa Odelqvist-Kruse with peace as the theme (starting point in Psalm 102: 3). The round shape symbolizes the earth with the cross in the center where rays start from and above which small figures symbolizing different kinds och people walk inwards. A dove of peace with an olive branch in its beak can be seen above the people.

Odelqvist-Kruse. Källa // Source: Wikipedia

Minnestavla över ärkebiskop Magnus Beronius (1692-1775) // Memorial plaque to Archbishop Magnus Beronius (1692-1775)

Lars Bergenhielms (d. 1671) vapen // Lars Bergenhielm’s (d. 1671) coat of arms

Den buckliga lilla asken av kopparplåt hittades under reparationsarbetena 1964 tjugo meter ovanför golvet, på pelarens kapitäl. Inuti fanns ett brev daterat 1892, skrivet av den då 26-årige konstnären Caleb Althin, samt sju porträttfotografier av de män som arbetade med målningarna. De skriver ”vi hafva gjort hvad vi förmått – dömen därefter”. // The dented little box of copper sheet was found during the repair work in 1964 twenty meters above the floor, on the capital of the pillar. Inside was a letter dated 1892, written by the then 26-year-old artist Caleb Althin, as well as seven portrait photographs of the men who worked on the paintings. They write ”we have done what we could – the judgment after that”.

Bönens kapell var troligen Sigfrids och Mattias kor under medeltiden. Idag utgör kapellet ett rum för bön och meditation skapat av Britta Rendahl-Ljusterdal (f. 1927), med levande klätterväxter.

The Prayer's Chapel was probably Sigfrid's and Mattias' choir during the Middle Ages. Today, the chapel is a room for prayer and meditation created by Britta Rendahl-Ljusterdal (b. 1927), with living climbing plants.

Textilen ”Under gotiska bågar” av Rendahl-Ljusterdal, gjord i rölakanteknik. // The textile ‘Under Gothic arches’ by Rendahl-Ljusterdal, made in rölakan technique.

Rendahl-Ljusterdal. Källa // Source: Wikipedia

Kristusikon införskaffad 1991 och målad av den ryska nunnan moder Tamara i Moskva. Man kan skriva ner sina böner och tankar i förbönsboken. // Christ icon acquired in 1991 and painted by the Russian nun mother Tamara in Moscow. You can write down your prayers and thoughts in the prayer book.

Minnestavla över slottsfogden Engelbrekt Svensson (d. 1673) // Memorial plaque over the bailiff Engelbrekt Svensson (d. 1673)

Åke Hansson Ulfsparre af Broxviks huvudbaner // Åke Hansson Ulfsparre of Broxvik’s standard

Erikskoret-De Geers gravkor // Erik’s Choir-De Geer’s grave choir

Erikskoret invigdes i början av 1300-talet och Olofsstatyn i norra portalen kan ha stått i detta kor under medeltiden. Här finns några av de väldigt få bevarade medeltida målningarna i hela domkyrkan – de utfördes av den kände Albertus Pictor efter branden 1473 och är idag hårt restaurerade.

The Erik Choir was inaugurated in the early 14th century and the statue of Olof in the northern portal may have stood in this choir during the Middle Ages. Here are some of the very few preserved medieval paintings in the entire cathedral - they were made by the famous Albertus Pictor after the fire in 1473 and are today heavily restored.

Väggmålningarna återskapades 1885-93 från ett senmedeltida altarskåp om Erikslegenden, men man vet inte vilka partier som var ursprungliga. Endast målningarna på västväggen handlar om Erik, de på östväggen handlar om Olav Haraldsson, Norges nationalhelgon. Dessa sista har feltolkats vid Zettervalls restaurering som delar av Erikslegenden, tillkommen tidigast på 1270-talet.

The murals were recreated in 1885-93 from a late medieval altarpiece about Erik's legend, but it is not known which parts were original. Only the paintings on the west wall are about Erik, the ones on the east wall are about Olav Haraldsson, Norway's national saint. The latter have been misinterpreted in Zettervall's restoration as part of Erik's legend, created in the 1270s at the earliest.

Västra väggen, längst upp vänster och neråt: Eriks kröning; Erik avvisar folkets gåvor; Erik seglar med biskop Henrik över till Finland för att döpa finnarna; Erik deltar i mässan i nuvarande domkyrkans föregångare på platsen år 1160 då han får bud om att den danska fienden närmar sig; Erik halshuggs utanför kyrkan. // West wall, top left and down: Erik’s coronation; Erik rejects the people’s gifts; Erik sails with Bishop Henrik over to Finland to baptize the Finns; Erik participates in the mass in the predecessor of the current cathedral on the site in 1160 when he receives word that the Danish enemy is approaching; Erik is beheaded outside the church.

Östra väggen, längst upp vänster och neråt: Olav vinner för brodern Harald i en kappsegling; Olav deltar i mässan; Olavs kröning; Olavs martyrdöd vid Stiklestad år 1030; svår att tolka, troligen Jungfru Marias kröning till himmelens drottning; svår att tolka, troligen Marias likfärd med lärjungarna samlade kring båren. // East wall, top left and down: Olav wins for his brother Harald in a race; Olav participates in the fair; Olav’s coronation; Olav’s martyrdom at Stiklestad in 1030; difficult to interpret, probably the coronation of the Virgin Mary as queen of heavens; difficult to interpret, probably Mary’s funeral procession with the disciples gathered around the bier.

Längst ner: ett okänt kvinnligt helgon; Sankt Fabian, med duvan som förkunnade hans val till påvestolen // Bottom: an unknown female saint; Saint Fabian, with the dove announcing his election to the papacy
Mitten: Helgonet Sebastian beskjuts med pilar // Center: Saint Sebastian is shot with arrows
Högst upp: en egyptisk eremit // Top: an Egyptian hermit

Målningarna till höger om fönstret: sju män med glorior, troligen en del av en bild föreställande Kristi himmelsfärd; två av dem har feltolkats som Cosmas och Damianus, läkarnas skyddshelgon // The paintings to the right of the window: seven men with halos, probably part of a picture depicting the ascension of Christ; two of them have been misinterpreted as Cosmas and Damianus, the patron saint of physicians

Erikskoret blev på 1500-talet gravkor för släkten Leijonhufvud och från 1760-talet för friherre Charles de Geer (1720-78) och hans familj.

In the 16th century, the Erik choir became a burial ground for the Leijonhufvud family and from the 1760s for Baron Charles de Geer (1720-78) and his family.

Marmorbyst föreställande brukspatron Charles de Geer, gjord av konstnären Johan Tobias Sergel (1740-1814) // Marble bust depicting ironworks owner Charles de Geer, made by the artist Johan Tobias Sergel (1740-1814)

Charles de Geers sarkofag i kolmårdsmarmor // Charles de Geer’s sarcophagus of Kolmården marble

de Geers hustru Catharina Charlotta Ribbings (1720-87) sarkofag i kolmårdsmarmor // de Geer’s wife Catharina Charlotta Ribbing’s (1720-87) sarcophagus of Kolmården marble

Catharina Charlotta Ribbing. Källa // Source: Wikipedia

Minnestavla över ärkebiskop Erik Benzelius den äldre (1632-79) // Memorial plaque to Archbishop Erik Benzelius the Elder (1632-79)

Minnestavla över teologie professor Erik Melander (1682-1745) // Memorial plaque on theology Professor Erik Melander (1682-1745)

Runsten U 924 ligger i golvet på östra sidan av koret. Inskriften lyder: ” … (efter) Östen (?), sin fader, och Sten, sin broder …”.

Under pelarmuren mellan det De Geerska och det Oxenstiernska gravkoret ligger runsten U 925 vars inskrift lyder: ”Igulbjörn och Halvdan och Tjälve läto resa stenen efter Kak(?), sin son och sin fader. Var död i söder Kakr(?)”. Den är troligen ristad av den välkända Öpir. Av byggnadstekniska skäl och pga rasrisk har man beslutat att låta denna runsten ligga kvar i golvet.

Vasakoret // The Vasa Choir

Domkyrkans ljusaste kapell är utan tvekan Vårfrukoret eller Vasakoret, omnämnt redan 1298. Här stod ett Marialtare kvar till 1787. Ett kungligt gravvalv byggdes under Vårfrukoret i samband med Gustav Vasas (1496-1560) begravning. I valvet begravdes Gustav Vasa och hans två första drottningar Katarina av Sachsen Lauenburg (1513-35) och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (1516-51) i december 1560. Hans tredje gemål Katarina Stenbock (1535-1621) begravdes också här 1621. Även Gustav Vasas andre son Johan III (1537-92) och dennes andra hustru Gunilla Bielke (1568-97) vilar i kryptan. Tretton medeltida gravhällar som låg här innan blev flyttade till andra platser i domkyrkan.

The cathedral's brightest chapel is without a doubt Our Lady's Choir or Vasa Choir, mentioned as early as 1298. An altar dedicated to Mary was placed here until 1787. A royal tomb was built under Vårfrukoret in connection with Gustav Vasa's (1496-1560) funeral. Gustav Vasa and his first two queens Katarina of Saxony Lauenburg (1513-35) and Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (1516-51) were buried in the vault in December 1560. His third spouse Katarina Stenbock (1535-1621) was also buried here in 1621. Gustav Vasa's second son Johan III (1537-92) and his second wife Gunilla Bielke (1568-97) rest in the crypt. Thirteen medieval tombstones that lay here before were moved to other places in the cathedral.

Katarina av Saxen-Lauenburg. Källa // Source: Wikipedia

Johan Baptista van Uther. Tillskriven: Margareta Leijonhuvud, 1513-1541, drottning av Sverige. Grh 434. Källa // Source: Kungliga slotten

Katarina Stenbock. Källa // Source: Wikipedia

Gunilla Bielke. Källa // Source: Wikipedia

Ett monument över Gustav Vasa och hans två drottningar Katarina (på hans högra sida) och Margareta (på hans vänstra sida) kom på plats år 1583. Monumentet är tillverkat till stor del i Nederländerna av Willem Boy av kalksten och ljusröd engelsk alabaster. På monumentets kortsidor sitter texter om de döda och vid fotändan sitter två små bevingade barn (putti) med symboler för förgängligheten – timglaset och dödskallen. Mellan dem finns en latinsk text som anknyter till ett bibelord från Jesus Syraks vishet 7:36 – ”Tänk på livets slut, då kommer du aldrig någonsin att synda”.

A monument to Gustav Vasa and his two queens Katarina (on his right) and Margareta (on his left) came into place in 1583. The monument is largely made in the Netherlands by Willem Boy of limestone and light red English alabaster. On the short sides of the monument are texts about the dead and at the foot end are two small winged children (putti) with symbols of transience - the hourglass and the skull. Between them is a Latin text that links to a Bible word from the Jesus Syrac's wisdom 7:36 - 'Think of the end of life, then you will never sin'.

På tumbans sidor finns landskapsvapen målade varav flera användes för första gången i samband med kungens begravning.

On the sides of the monument there are painted the coat-of-arms of different landscapes, several of which were used for the first time in connection with the king's funeral.

Storhertigdömet Finlands vapen // Grand Duchy of Finland’s coat of arms

Svenska riksvapnet med Vasaättens vapen infällt // The Swedish national coat of arms with the Vasa family’s coat of arms recessed

Upplands vapen med riksäpplet på blått fält // Uppland’s coat of arms with the national apple on a blue field

Västergötlands och Smålands vapen // The coat-of-arms of Västergötland and Småland

Svenska riksvapnet med drottning Katarinas vapen som hjärtsköld // The Swedish national coat of arms with Queen Katarina’s coat of arms as a heart shield

Södermanlands och Östergötlands vapen // The coat-of-arms of Södermanland and Östergötland

Västmanlands vapen // The coat-of-arms of Västmanland

Svenska riksvapnet med drottning Margaretas vapen som hjärtsköld // Swedish coat of arms with Queen Margaret’s coat of arms as heart shield

Karelens vapen // The coat-of-arms of Karelia

Dalarnas och Tavastlands vapen // The coat-of-arms of Dalarna and Tavastland

Norra Finlands och Södra Finlands vapen // The coat-of-arms of Northern Finland and Southern Finland

Freskomålningarna, som uttrycker det starka nationalistiska engagemanget under 1800-talet, målades av professorn vid Konstakademin Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) under åren 1831-38. Gustav Vasa framstår i målningarna som en idealgestalt.

The frescoes, which express the strong nationalist commitment during the 19th century, were painted by the professor at the Academy of Fine Arts Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) during the years 1831-38. Gustav Vasa appears in the paintings as an ideal figure.

Den nyvalde kungens intåg i Stockholm 1523. Gustav Vasa får stadsnyckeln av borgmästaren. // The newly elected king’s entrance into Stockholm in 1523. Gustav Vasa receives the city key from the mayor.

Slaget i Brännkyrka 1518 då Gustav Vasa förde svenskarnas huvudbaner i striden. // The battle of Brännkyrka in 1518 when Gustav Vasa led the Swedes’ main standard in the battle.

Gustav Vasa inför rådet i Lubeck där han får ekonomiskt stöd. // Gustav Vasa before the council in Lubeck where he receives financial support.

Gustav Vasa i Anders Perssons loge vid Rankhyttan i Dalarna, på flykt undan sina förföljare. // Gustav Vasa in Anders Persson’s lodge at Rankhyttan in Dalarna, on the run from his pursuers.

Gustav Vasa vädjar om dalkarlarnas stöd i kampen mot den danske kungen Kristian II på kyrkvallen i Mora. // Gustav Vasa appeals for the Dalecarlians’ support in the fight against the Danish king Kristian II on the church wall in Mora.

Ärkebiskop Laurentius Petri och prästen Olaus Petri överlämnar den första svenska bibelöversättningen till Gustav Vasa och hans son Erik XIV år 1541. Bakom kungen och kronprinsen står Georg Norman, Eriks lärare. // Archbishop Laurentius Petri and the priest Olaus Petri hand over the first Swedish Bible translation to Gustav Vasa and his son Erik XIV in 1541. Behind the king and the crown prince is Georg Norman, Erik’s teacher.

Gustav Vasa håller sitt avskedstal till stånden vid midsommartid 1560. Han dör i september samma år. Delar av talet finns återgivna under målningen. // Gustav Vasa gives his farewell speech to the estates at Midsummer time 1560. He dies in September of the same year. Parts of the speech are reproduced under the painting.

Stjärnhimlen tillkom i slutet av 1830-talet, liksom freskomålningarna och dekorationsmålningarna på valvribbor, runt fönstren och kring målerierna, samtliga utförda av arkitekt Per Axel Nyström (1793-1868). Dessa målades dock över under Helgo Zettervalls restaurering 1885-93. Akademiritmästaren Johan Ways (1792-1873) glasmålningar till korfönstren från 1841 ersattes av Zettervall med nya från Svenska Glasmåleriaktiebolaget i Göteborg som med tiden visade sig vara av dålig kvalitet. Dessa ersattes i sin tur vid restaureringen 1971-76 med kopior av Johan Ways fönster, tillverkade vid konstglasmästeriet NP Ringström AB i Stockholm. Valvets stjärnhimmel och de äldre dekorationsmålningarna togs också fram igen.

The starry sky-ceiling was added at the end of the 1830s, as were the frescoes and decorative paintings on vaulted ribs, around the windows and around the paintings, all made by architect Per Axel Nyström (1793-1868). However, these were painted over during Helgo Zettervall's restoration in 1885-93. Academician Johan Way's (1792-1873) stained glass for the choir windows from 1841 was replaced by Zettervall with new ones from Svenska Glasmåleriaktiebolaget in Gothenburg, which over time turned out to be of poor quality. These were in turn replaced during the restoration in 1971-76 with copies of Johan Way's windows, manufactured at the art glassworks NP Ringström AB in Stockholm. The starry sky of the vault and the older decorative paintings also emerged again.

Ett troligt självporträtt av den medeltida stenmästaren Estienne de Bonneuill med arkitektens redskap i bältet – passare och vinkelhake – på sydöstra pelaren. // A probable self-portrait of the medieval stonemason Estienne de Bonneuill with the architect’s tools in his belt – compass and angle bracket – on the south-eastern pillar.

Grindarna är prydda med Vasaättens symbol vasen/kärven. Framför ingången ligger nedgången till kryptan med en trappa ner till rummet där kungarna och drottningarna ligger begravda. // The gates are decorated with the Vasa family’s symbol the sheaf. In front of the entrance is the descent to the crypt with a staircase down to the room where the kings and queens are buried.

Mellan Finstakoret och Vasakoret hänger ståthållare Jakob Clos (1662-1700) vapen. // Between Finsta Choir and Vasa choir hangs governor Jakob Clos (1662-1700) coat-of-arms.

I golvet invid pelaren på södra sidan av gravkoret samt dold under stenplattorna ligger runsten U 922 vars inskrift lyder: ”Ingemund och Tord, Jarl och Vigbjörn (?) läto resa stenen efter Ingefast, sin fader, skeppshövdingen, som for ut till Grekland, son till Ionha(?), och efter Igulbjörn. Öpir ristade”. Av byggnadstekniska skäl och pga rasrisk har man beslutat att låta runstenen ligga kvar i golvet.

I golvet invid pelaren på norra sidan av gravkoret samt dold under stenplattorna ligger runsten U 923 vars inskrift lyder: ”Ingefast lät resa stenen till minne av (sin) syster Nitilkiardhi(?) och sin dotter … och Fastlög …”. Av byggnadstekniska skäl och pga rasrisk har man beslutat att låta även denna runsten ligga kvar i golvet.

Finstakoret // The Finsta Choir

Erik den heliges relikskrin flyttades till domkyrkan 1273 och placerades i eller i nära anslutning till högkoret. Det första skrinet tros ha varit relativt enkelt och ett nytt, förgyllt silverskrin gjordes klart i början av 1400-talet. Johan III beslagtog dock detta skrin 1573 och lät smälta ner det. 1574 beställdes ett nytt relikskrin och 1579 placerades kvarlevorna i det nuvarande skrinet som är tillverkat av guldsmederna Hans Rosenfeldt och Gillis Coyet. Det består av 34,16 kg. silver, 0,64 kg. guld och 1,6 kg. koppar. Skyddskuren i alabaster placerades runt skrinet 1588 och de rosprydda järngallren är fortfarande kvar. Kronan över skrinet är från 1584 och en likadan hänger i Jagellonska gravkoret. Skelettdelarna har kol-14-daterats och de är med största sannolikhet Erik Jedvardssons (d. 1160). I skrinet finns också Eriks begravningskrona från 1100-talet, Sveriges äldsta bevarade kungakrona, gjord av förgylld koppar och dekorerad med halvädelstenar i rött, grönt och blått. Sockeln från 1971-76 är av kalksten och den latinska texten lyder: ”Sankt Erik, kung och martyr”.

Erik the Holy's shrine was moved to the cathedral in 1273 and placed in or near the high altar. The first casket is believed to have been relatively simple and a new, gilded silver casket was completed in the early 15th century. Johan III, however, confiscated this casket in 1573 and had it melted down. In 1574 a new shrine was ordered and in 1579 the remains were placed in the current shrine made by the goldsmiths Hans Rosenfeldt and Gillis Coyet. It consists of 34.16 kg. silver, 0.64 kg. gold and 1.6 kg. copper. The protective shed in alabaster was placed around the casket in 1588 and the rose-decorated iron bars are still there. The crown over the casket is from 1584 and a similar one hangs in the Jagellon grave choir. The skeletal parts have been carbon-14 dated and they are most likely Erik Jedvardsson's (d. 1160). The casket also contains Erik's funeral crown from the 12th century, Sweden's oldest preserved royal crown, made of gilded copper and decorated with semi-precious stones in red, green and blue. The plinth from 1971-76 is made of limestone and the Latin text reads: 'Saint Erik, king and martyr'.

Kung Erik den helige. Källa: Wikipedia // King Erik the Holy. Source: Wikipedia

Minnesplatta från påve Johannes Paulus II:s besök i domkyrkan 1989, det första påvliga besöket i Sverige. Till höger påvens vapen, till vänster ärkebiskopen Bertil Werkströms. Båten symboliserar ekumeniken. // Memorial plaque from Pope John Paul II’s visit to the cathedral in 1989, the first papal visit to Sweden. To the right the Pope’s coat of arms, to the left Archbishop Bertil Werkström’s. The boat symbolizes ecumenism.

Finstakoret har fått sitt namn efter lagmannen Birger Persson till Finsta i Roslagen (d. 1327). Han är begraven tillsammans med sin hustru Ingeborg Bengtsdotter till Finsta av Folkungaätten (d. 1314) och deras grav ligger i detta kor. De var föräldrar till den heliga Birgitta (1303-73) och är avporträtterade på gravstenen som är en av domkyrkans äldsta och det förnämsta medeltida gravmonument vi känner. Det är beställt i Tournai i Belgien efter 1314 och innehåller ett språkband som lyder: ”Här vilar Riddaren Birger Persson, lagman över Uppland – bed för oss – och hans hustru Fru Ingeborg jämte deras barn, vilkas själar vilar i frid”. I gravstenens vänsterkant finns sönerna avbildade och till höger döttrarna.

Finstakoret is named after the lawmaker Birger Persson of Finsta in Roslagen (d. 1327). He is buried together with his wife Ingeborg Bengtsdotter of Finsta of the Folkunga family (d. 1314) and their grave is in this choir. They were the parents of Saint Birgitta (1303-73) and are portrayed on the tombstone which is one of the cathedral's oldest and most important medieval tomb monument we know. It was ordered in Tournai in Belgium after 1314 and contains a language band that reads: 'Here rests the Knight Birger Persson, lawman over Uppland - pray for us - and his wife Mrs. Ingeborg along with their children, whose souls rest in peace'. On the left edge of the tombstone are the sons pictured and to the right the daughters.

Målning på silkessammet av konstnären Rudolf Gowenius (1896-1960) föreställande Birger Persson och domprost Andreas And vid stadfästandet av Upplandslagen 1296. Textilen skänktes som gåva från Upplands fornminnesförening i samband med domkyrkans 500-årsjubileum 1935. // Painting on silk velvet by the artist Rudolf Gowenius (1896-1960) depicting Birger Persson and Dean Andreas And at the ratification of the Upplandslagen 1296. The textile was donated as a gift from Upplands fornminnesförening in connection with the cathedral’s 500th anniversary in 1935.

Ett porträtt av Birgitta i korets östra fönster // Portrait of Birgitta in the choir’s eastern window

Ett annat porträtt av Birgitta i väggmålningen över Sankt Eriks skrin // Another portrait of Birgitta i the wall painting above Saint Erik’s shrine

KURIOSA: Det äldsta porträttet av Birgitta finns att bese på hennes föräldrars gravhäll i Finstakoret. I gravstenens nedre högerkant får vi en bild av den tonåriga Birgitta med fladdrande lockar och svepande kjolar. Det är ett idealiserat porträtt i gotisk stil. Det märkvärdiga med det kan vi tycka om vi jämför med de andra två bilderna nedan är att detta porträtt saknar ett helgons fromhet och det är förståeligt eftersom bilden höggs långt innan Birgitta fått sina uppenbarelser. Det är helt enkelt den första bilden av det blivande helgonet 🙂

CURIOSITY: The oldest portrait of Birgitta can be seen on her parents' tombstone in Finsta Choir. In the lower right edge of the tombstone there is a picture of the teenage Birgitta with fluttering curls and sweeping skirts. It is an idealized portrait in Gothic style. The strange thing about it, we can think, if we compare with the other two pictures below, is that this portrait lacks a saint's piety and it is understandable because the picture was cut long before Birgitta received her revelations. It is simply the first image of the future saint 🙂

Katarina Ulfsdotter (1331-81), Birgittas dotter, avbildad på västra väggen. Hon saligförklarades 1381 och fick ett altare i detta kor som tidigare varit tillägnat Sankt Nikolaus och Sankta Katarina av Alexandria // Katarina Ulfsdotter (1331-81), Birgitta’s daughter, pictured on the west wall. She was beatified in 1381 and received an altar in this choir which was previously dedicated to Saint Nicholas and Saint Catherine of Alexandria

I skrinet i Birgittamonument från 1990 förvaras en benflisa av Birgittas höftben skänkt till domkyrkan år 1986 av birgittinersystrarna i Rom. Skrinet är tillverkat av silversmeden Olof Sundqvist (f. 1962) och är utformat som korets takvalv och som nunnornas dok. Glaskupan med järndetaljer är ritad av heraldikern Bengt Olof Kälde (1936-2014) och anknyter till nunnornas dräkt där linnekronan över slöjan har fem röda punkter symboliserande Jesu fem sår. // In the shrine of the Birgitta Monument from 1990 is kept a bone chip of Birgitta’s hip bone donated to the cathedral in 1986 by the Birgitta sisters in Rome. The casket is made by the silversmith Olof Sundqvist (b. 1962) and is designed as the choir’s vault and as the nuns’ dock. The glass dome with iron details is designed by the herald Bengt Olof Kälde (1936-2014) and is connected to the nuns’ costume where the linen crown over the veil has five red dots symbolizing Jesus’ five wounds.

Gravsten över hertiginnan Elisabet av Mecklenburg (1549-97), yngsta dotter till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud // Tombstone of Duchess Elisabet of Mecklenburg (1549-97), youngest daughter of Gustav Vasa and Margareta Leijonhufvud

Okänd konstnär: Prinsessan Elisabet Grh 442. Källa // Source: Wikipedia

Väggtextilen heter ”Det dagas” och är vävd i HV-teknik med kypertvariationer av konstnären Anna-Lisa Odelqvist-Kruse (1925-2000) i samband med restaureringen 1971-76. Kompositionen är stram och det mörkt grå i västra änden övergår i ljusare nyanser och slutar i ljust grått och silver. Formerna föreställer timglas, schackrutor och kors. // The wall textile is called ‘It’s dawning’ and is woven in HV technology with twill variations by the artist Anna-Lisa Odelqvist-Kruse (1925-2000) in connection with the restoration 1971-76. The composition is tight and the dark gray at the western end changes to lighter shades and ends in light gray and silver. The shapes represent hourglasses, chessboards and crosses.

Anna-Lisa Odelqvist Kruse. Källa // Wikipedia

Sturekoret // The Sture Choir

Den paranoide kung Erik XIV (1533-1577) lät mörda 1567 greve Svante Stensson Sture (1517-1567) och hans två tjugoåriga söner Nils Svantesson och Erik Svantesson (1547-1567). När Erik hade besinnat sig så bekostade han deras begravning och de tre Sturarna fick vila i det som då kan ha varit Maria Magdalenas kor, nuvarande Sturekoret. De kläder som de bar när de mördades omhändertogs av Svantes änka och sönernas mamma Märta Leijonhufvud och förvarades i en järnkista i Sturekoret ända in på 1700-talet. Kläderna, liksom kistan, är idag utställda i museet Skattkammaren.

The paranoid king Erik XIV (1533-1577) had Count Svante Stensson Sture (1517-1567) and his two twenty-year-old sons Nils Svantesson and Erik Svantesson (1547-1567) murdered in 1567. When Erik had regained his composure, he paid for their funeral and the three Sturars were allowed to rest in what may then have been Maria Magdalena's cows, now the Sturekoret. The clothes they wore when they were murdered were taken care of by Svante's widow and the sons' mother Märta Leijonhufvud and kept in an iron coffin in Sturekoret until the 18th century. The clothes, like the coffin, are today on display in the Treasury Museum.

Domenicus Verwilt: Erik XIV. NM 4617. Källa // Source: Wikipedia

Svante Sture. Källa // Source: Wikipedia

Okänd: Nils Sture. Grh 924. Källa // Source: Wikipedia

Personakt för Erik Sture (Svantesson), Född 1546-05-18 — Erik Sture. Källa // Source: Historiska-Personer.nu

På västra väggen hänger en minnestavla som berättar om Sturarna. // On the west wall hangs a plaque that tells about the Sture family.

Till vänster om minnestavlan över Sturarna, 4 meter upp, finns en mörkare ruta som visar hur stor skillnaden blev sedan målningarna rengjordes 1971-76. // To the left of the epitaph over Sture family, 4 meters up, is a darker box that shows how big the difference was since the paintings were cleaned in 1971-76.

Mellan fönstren hänger ett epitafium uppsatt till minne av den höge militären Peder Axelsson Banér (d. 1565). // Between the windows hangs an epitaph erected in memory of the high military Peder Axelsson Banér (d. 1565).

Bakom altarskåpet hänger ett epitafium över Ebba Leijonhufvud, hennes två makar och dottern. // Behind the altar cabinet hangs an epitaph over Ebba Leijonhufvud, her two husbands and daughter.

Främsta prydnaden i detta kor är utan tvivel det senmedeltida altarskåpet, tillverkat i Bryssel i början av 1500-talet. Det köptes av domkyrkan år 1912 av Skånela kyrka i södra Uppland. Träsniderierna är av hög kvalitet och berättar legenden om Anna och Joakim, jungfru Marias föräldrar, ett exempel på den starka Mariafromheten vid medeltidens slut. Skåpet läses som en bilderbok, från vänster till höger. Skåpet stängs under passionstiden på våren och då syns hela den heliga familjen på luckornas utsida: Anna och Joakim, Annas tre döttrar och deras män, Annas tre dottersöner och fyra småpojkar som var släktingar till Jesus. Gud i kejsarkrona är målad överst till vänster.

The main ornament in this choir is without a doubt the late medieval altar cabinet, made in Brussels in the early 16th century. It was bought by the cathedral in 1912 from Skånela church in southern Uppland. The wood carvings are of high quality and tell the legend of Anna and Joakim, the parents of the Virgin Mary, an example of the strong piety of Mary at the end of the Middle Ages. The cabinet is read like a picture book, from left to right. The cupboard closes during the passion season in the spring and then the whole holy family can be seen on the outside of the doors: Anna and Joakim, Anna's three daughters and their husbands, Anna's three grandsons and four little boys who were relatives of Jesus. God in the imperial crown is painted at the top left.

På skåpets vänstra lucka: Annas och Joakims trolovning, sedan delar de av sitt välstånd till fattiga och sist offrar Joakim i templet. // On the left door of the tryptych: Anna and Joakim’s betrothal, then they share their wealth with the poor and finally Joakim sacrifices in the temple.

Det snidade partiet: A. Vänster: Joakim lämnar Anna eftersom hon inte ka få barn; den övergivna Anna och Joakim får bud om att mötas framför Gyllene porten i Jerusalem. / B. Mitt: De omfamnas och Anna blir havande / C. Höger: Maria föds; den treåriga Maria överlämnas av en ängel till översteprästen i templet. Längst ner i mitten syns Anna med Maria och barnbarnet Jesus; bakom dem Joakim, Marias man Josef samt Annas två nya män efter Joakim, Salomas och Kleofas. // The carved part: A. Left: Joakim leaves Anna because she cannot have children; the abandoned Anna and Joakim are invited to meet in front of the Golden Gate in Jerusalem. / B. Middle: They are embraced and Anna becomes pregnant / C. Right: Mary is born; the three-year-old Mary is handed over by an angel to the high priest in the temple. At the bottom center, Anna is seen with Mary and her grandson Jesus; behind them Joakim, Mary’s husband Joseph and Anna’s two new husbands after Joakim, Salomas and Cleopas.

På skåpets högra lucka: Anna och Joakim återvänder hem bedrövade; Anna vakar över Joakims dödsbädd (hans själ i form av ett barn lyfts av en ängel) och Anna bedjande vid Joakims kista. // On the right door of the cupboard: Anna and Joakim return home distressed; Anna watches over Joakim’s deathbed (his soul in the form of a child is lifted by an angel) and Anna prays at Joakim’s coffin.

Mindre gudstjänster hålls här och koret används ofta som dopkapell. Mässa firas här flera gånger i veckan. Dopfunten i ek är från 1981 och formgiven av konstnären Staffan Östlund (1924-2007), samt dekorerad med olika kristna symboler.

Smaller services are held here and the choir is often used as a baptismal chapel. Mass is celebrated here several times a week. The baptismal font in oak is from 1981 and designed by the artist Staffan Östlund (1924-2007), and decorated with various Christian symbols.

Väggarna täcks sedan 1970-talet av textilen ”Fuga” av Uppsalakonstnären Vanja Brunzell (1928-2010), målad på en botten av kypertvävt linne. Designen är inspirerad av orgelpipor och valvens spetsbågar och ringkors, solkors och åttaformen, evighetssymbolen, också förekommer. // The walls have been covered since the 1970s by the textile ‘Fuga’ by Uppsala artist Vanja Brunzell (1928-2010), painted on a base of twill-woven linen. The design is inspired by organ pipes and the vaults’ pointed arches and ring crosses, sun crosses and the eight shape, the symbol of eternity, also appear.

En flyttbar orgel, en s.k. kistorgel, med tre stämmor, byggd 2002 av orgelfirman Johannes Menzel i Härnösand. // A movable organ, a so-called chest organ, with three parts, built in 2002 by the organ company Johannes Menzel in Härnösand.

Begravningsvapen för Jurgen Paykull (d. 1657) på pelaren som gränsar till Jagellonska gravkoret // Funeral coat of arms for Jurgen Paykull (d. 1657) on the pillar bordering the Jagellon grave choir

Alla hjärtans dag // St. Valentine’s Day

Mansnamnet Valentin är latinskt och kommer från Valentinus, en avledning av adjektivet valens (frisk, stark). Anledningen till att just Sankt Valentin blivit känd är helt enkelt att hans minnesdag råkat bli 14 februari 🙂 Biskop Valentin bodde i staden Terni norr om Rom. Han ska ha dött på Via Flamina norr om Rom där han blev ihjälslagen med käppar och klubbor och därefter halshuggen, allt detta kring år 270 under kejsar Claudius Gothicus. Enligt en legend ska han i hemlighet ha massvigt många ogifta unga män med deras kärestor. Annars skulle dessa tvångsrekryteras till kejsarens armé. Valentins handlande uppdagades och han blev satt i fängelse där han ska ha dött den 14 februari. Idag är det ca. 8 900 svenskar som heter Valentin.

The male name Valentin is Latin and comes from Valentinus, a derivation of the adjective valens (healthy, strong). The reason why Saint Valentine became famous is simply that his memorial day happened to be February 14th 🙂 Bishop Valentin lived in the city of Terni north of Rome. He is said to have died on Via Flamina north of Rome where he was killed with sticks and clubs and then beheaded, all this around the year 270 under Emperor Claudius Gothicus. According to a legend, he secretly and massively married many unmarried young men to their betrothed. Otherwise they would be forcibly recruited to the emperor's army. Valentin's actions were discovered and he was imprisoned where he is said to have died on February 14th. Today, there are approx. 8,690 Swedes named Valentin.

Men bakom dessa legender ligger en äldre romersk tradition. Den 15 februari firades i Rom lupercalierna. Under detta firande brukade romerska ynglingar få dra lott om stadens vackraste ogifta tjejer genom att plocka upp lappar med deras namn på. Tjejerna parades då ihop med de killar som dragit upp deras namn, en sed som levt kvar i Storbritannien. Läs mer om lupercalierna i inlägget om Kyndelsmässodagen.

But behind these legends lies an older Roman tradition. On February 15th, the Lupercalieres were celebrated in Rome. During this celebration, Roman youths used to draw lots for the city's most beautiful unmarried girls by picking up notes with their names on them. The girls were then paired with the boys who had drawn up their names, a custom still alive in Britain. Read more about the lupercalies in the post about Candlemas Day.

Lupercalierna. Källa // Source: Museo del Prado

Våren brukar göra sitt intåg runt Medelhavet vid denna tid och fåglarna ansågs bilda par runt Valentindagen. I det medeltida England, Skottland och Frankrike parades ungdomar samman genom lottning på denna dag. Seden levde vidare in på 1900-talet i Storbritannien och USA där förälskade ungdomar fortfarande brukar skicka valentinkort till sina utvalda, oftast innehållande en vers som exempelvis ”Roses are red, violets are blue. / Cherries are sweet, and so are you”. I dessa länder anordnas även Valentinbaler och man kan ge sin utvalda tjej blommor och choklad.

Spring usually makes its way in the Mediterranean region at this time and the birds were considered to form pairs around Valentine's Day. In medieval England, Scotland and France, young people were paired together by drawing lots on this day. The custom lived on into the 20th century in Great Britain and the United States, where young people in love usually send Valentine's cards to their chosen one, usually containing a verse such as 'Roses are red, violets are blue. / Cherries are sweet, and so are you'. In these countries, Valentine's Balls are also organized and you can give your chosen girl flowers and chocolate.

I Sverige introducerades Valentinfirandet i mitten av 1980-talet vilket berodde på att blomsterhandlare och andra kommersiella spekulanter hade verkat aktivt för dess firande ända sedan 1960-talet! I början av 1980-talet brukade kvinnor uppvakta sina väninnor med blomsteruppsatser planterade i hjärtformade små porslinsskålar. I början av 1990-talet fick seden enorm popularitet i skolor där bruket att ungdomar uppvaktar varandra med blommor den dagen fortfarande är populärt. Uppvaktas man med en nejlika betyder det vänskap, blir det i stället en ros så betyder det kärlek. Även färgen på rosen kan variera: gult betyder vänskap, rosa flirt och rött kärlek! Alla hjärtans dag firas idag med blomsterbuketter, romantiska kort, hjärtprydda bakelser och hjärtformade askar fyllda med röda geléhjärtan.

In Sweden, the Valentine's Day was introduced in the mid-1980s, which was due to the fact that florists and other commercial speculators had been actively working for its celebration since the 1960s! In the early 1980's, women used to court their girlfriends with flower arrangements planted in heart-shaped small porcelain bowls. In the early 1990s, it then gained enormous popularity in schools where the custom among young people to courting each other with flowers on the day it is still popular. If you are greeted with a carnation, it means friendship, if it is a rose, it means love. The color of the rose can also vary: yellow means friendship, pink flirtation and red love! Valentine's Day is celebrated today with flower bouquets, romantic cards, heart-adorned pastries and heart-shaped boxes filled with red jelly hearts.

Själv ser jag på denna relativt nya sed som exkluderande. Vad händer med dem som inte blir uppvaktade och inte får något, speciellt elever i skolmiljö? Vad om dem som är mindre framgångsrika, mindre vackra och med låg självkänsla? Vad händer dem som inte passar in i den heterosexuella normen? Visst blir de besvikna och sårade? Några kanske går även ett steg längre och begår självmord. Tänk på det nästa gång ni firar Alla hjärtans dag! Är verkligen allas hjärtan glada och kärleksfyllda den dagen?

Personally, I see this relatively new custom as exclusive. What happens to those who are not courted and do not receive anything, especially students in a school environment? What happens to those who are less successful, less beautiful and with low self-esteem? What about those who do not fit into the heterosexual norm? Surely they will be disappointed and hurt? Some may even go a step further and commit suicide. Think about it next time you celebrate Valentine's Day! Are everyone's hearts really happy and full of love that day?

Här kommer en rolig grej – ett recept på halloncheesecake att söta allas tillvaro med 🙂

Here comes a fun thing - a recipe for raspberry cheesecake to sweeten everyone's existence with 🙂

*Svenska traditioner* av Jan-Öjvind Swahn

Och min egen produktion // My own production

Kyndelsmässa // Candlemas

Själva ordet ”kyndelsmässa” är en ombildning av latinets missa candelarum, dvs. ”ljusmässa”. Kyndel är ett gammalt svenskt ord som betyder ”tända eld/ljus” – kinda, kynda. Ordet kan ha med latinets candela att göra (dvs. vax- eller talgljus). Dagen är den ena av endast två Mariadagar (den andra är Marie bebådelsedag i mars) som är kvar från den katolska tiden. Kyndelsmässodagen firas till åminnelse av att Maria bar fram Jesus i templet 40 dagar efter hans födelse.

The very word 'Candle Mass' is a transformation of the Latin missa candelarum. Kyndel is an old Swedish word meaning 'lighted fire / candle' - kinda, kynda. The word may have to do with the Latin candela (ie wax or tallow candle). The day is one of only two Mary days (the other is Marie Annunciation Day in March) that are left from Catholic times. Candlemas Day is celebrated in memory of Mary carrying Jesus to the temple 40 days after his birth.

Enligt både Gamla och Nya testamentet skulle nyblivna mödrar kyrktagas, dvs. ledas av prästen in i kyrkan och frambära reningsoffer 40 dagar efter förlossningen (om man fött en pojke, annars blev det hela 80 dagar!), vilket även Maria gjorde. Innan dess betraktades de som orena och fick inte besöka kyrkan, en sed som blev kvar i Sverige fram till 1900-talets början! Då man i fornkyrkan firade Jesu födelsedag den 6 januari hamnade kyndelsmässofirandet på den 14 februari, men flyttades till den 2 februari år 542 då juldagen placerades den 25 december.

According to both the Old and New Testaments, new mothers were to be taken to church, ie. led by the priest into the church and offer purification offerings 40 days after the birth (if they gave birth to a boy, otherwise it was a full 80 days!), which also Mary did. Before that, they were considered unclean and were not allowed to visit the church, a custom that remained in Sweden until the beginning of the 20th century! Since the ancient church celebrated Jesus' birthday on January 6th, the Candle Mass celebration was placed on February 14th, but was moved to February 2nd in 542, when Christmas Day was placed on December 25th.

Innan kristendomen spreds till Romarriket firade romarna lupercalierna den 15 februari. Ordet kommer från latinets lupus, varg, och festens syfte var att skrämma bort vargarna inför boskapens betessläppning. Man började med att slakta en hund och ett får och djurens blod smetades i pannan på två ynglingar varefter torkades blodet bort med en ulltott doppad i mjölk under vilken ritual gossarna skulle gapskratta. Efteråt skar man pisksnärtar av djurens hudar och med dem i handen sprang prästerna nakna (med könspartierna dolda av resten av hudarna) runt i staden och piskade kvinnorna som väntade med sina bara rumpor vända mot gatan. Detta var ett slags fruktbarhetsritual då syftet var att de fruar som inte lyckats bli med barn skulle bli fruktsamma. Ljusprocessioner hölls av kvinnor på kvällen i reningssyfte. De hedniska riterna kristnades och blev år 494 inslag i Marie reningsfest. Även det latinska månadsnamnet februari har med februa, rening, att göra.

Before Christianity spread to the Roman Empire, the Romans celebrated the Lupercalis on 15th of February. The word comes from the Latin lupus, wolf, and the purpose of the celebrations was to scare away the wolves before the cattle grazing. They started by slaughtering a dog and a sheep and the animals' blood was smeared on the foreheads of two youngsters, after which the blood was wiped off with a woolen cloth dipped in milk during which the boys would ritually laugh. Afterwards, they cut whips from the animals' skins and with them in their hands, the priests ran naked (with the genitals hidden with the rest of the skins) around the city and whipped the women who were waiting with their bare buttocks facing the street. This was a kind of fertility ritual as the purpose was that the wives who failed to have children would become fertile. Light processions were held by women in the evening for purification purposes. The pagan rites were Christianized and in 494 became part of the Mary purification celebrations. The Latin monthly name February also has to do with februa, purification.

Kyndelsmässodagen var fram till 1772 helgdag och har sedan dess firats i kyrkorna på närmast liggande söndag. Ett nygammalt inslag i dagens kyrkofirande är ljusvigning följd av ljusprocession och ljusmässa vilka ju givit dagen dess namn. Före 1901 har dagen hetat Marie kyrkogångsdag, Marie renselses dag, Purificatio Mariae och även ”kvindersmäss”.

Candlemas Day was a holiday until 1772 and has since been celebrated in the churches on the nearest Sunday. A new-old element in today's church celebration is consecration of candles followed by a light procession and candle mass, which of course gave the day its name. Before 1901, the day was called Mary's Church-going, Marie Purification Day, Purificatio Mariae and also 'Women's Mass'.

I vissa delar av västra och södra Sverige avslutade man definitivt julfirandet denna dag som gick under namnet ”lillejul” som blev firad med ett sista kalasande på julmaten och dans kring granen. Kyndelsmässodagen associerades tidigt i vissa bygder med ”kvinnomässa” och då skulle kvinnor festa utan karlars närvaro.

In some parts of western and southern Sweden, the Christmas celebrations were definitely ended on this day, which went by the name 'little Christmas', and was celebrated with a final feast on Christmas food and dancing around the Christmas tree. Candlemas Day was early associated in some areas with 'women's fair' and tis day women would party without the presence of men.

Källa // Source: Institutet för språk och folkminnen

Vid kyndelsmäss skulle man tvätta kläder, för då sades det i västra Sverige att Jungfru Maria lagt såpa i vattnet vilket förmodligen kan gå tillbaka på att smältvattnet får lödder att bildas på vattenytan i åar och bäckar så här års. I sydligaste Sverige har man väntat sig en rejäl köldknäpp då, den s.k. kyndelsmässeknutan. Även i norra Sverige har bönderna fruktat töväder den dagen och menat att det skulle få till följd att sommarvädret blev dåligt – ”Kyndelsmässtö, fruset korn och ruttet hö”, löd ett gammalt rim.

At Candlemass Day, clothes were to be washed, because then it was said in western Sweden that the Virgin Mary put soap in the water, which can probably go back to the melt water causing foam to form on the water surface in rivers and streams this time of the year. In southernmost Sweden, a real cold snap has been expected then, the so-called 'candle mass knot'. Even in northern Sweden, the farmers have feared thaw weather that day and thought that it would result in the summer weather becoming bad - 'Candlemass thaw, frozen barley and rotten hay', was an old rhyme.