Utflykt till Fresta, Upplands Väsby // Excursion to Fresta, Upplands Väsby

Fresta är den östligaste av alla tre socknar som Upplands Väsby kommun består av. Socknen har en yta på 24,5 km2 och en befolkning på 13 125 invånare.

Socknen är medeltida och ligger öster om tätorten Upplands Väsby och delvis inom själva tätorten. Bygden är mest en slättbygd med inslag av skogar. Namnet är först belagt 1291 (Frästa) och består av frö med betydelsen fruktbar, frodig och stad dvs. ställe. Fresta skulle alltså betyda ”det frodiga stället”. Socknen genomkorsas av E4:an endast i dess västligaste del invid Bredden och av länsväg 265 (Norrortsleden mellan Häggvik och Rosenkälla) i dess sydöstligaste del.

Socknens västligaste del ingår i tätorten Upplands Väsby. Här har vi bostadsområdena Odenslunda, Toland, Sundsborg, Sjukyrkoberg, Rosenhill, Grimsta by, Sanda och Bollstanäs. Bollstanäs ligger vid sjön Norrvikens norra ände. Den långsträckta sjön är en sprickdal med en yta på 2,5 km2 och belägen 4 m.ö.h.

Bollstanäsbadet. Härifrån finns en vacker strandpromenad längs med sjöns västra strand som fortsätter in i Sollentuna kommun. En naturskön promenad nära sjön och villaområdena.
Norrvikens norra ände
Strandpromenaden

Ett exotiskt hotell

I den västligaste delen av socknen, intill E4:an, ligger företagsparken och köpcentret Bredden. Här finns kontor, butiker, hotell och lager som började byggas på 1970-talet av finansmannen Lars Gullstedt (1935-2015). Inom området och väl synligt från motorvägen ligger Scandic Infra City, ett 80 meter högt hotell byggt 1990. Hotellet har 325 rum och högst upp i glaskupolen på våningarna 21-24 finns Skandinaviens största hotellsvit på ca 300 kvadratmeter i etage. Det var här som Irakkonferensen i Stockholm hölls den 29 maj 2008 vars mål var Iraks demokratiska framtid.

Bredden
Bredden
Imponerande
Scandic Hotell, interiören är som ett enormt växthus med tropiska växter, fiskar och glastak
Palmerna och baren till höger
Jag har aldrig sett en liknande hotellinteriör med så mycket grönska, det påminde mig om Medelhavet!

Kyrkan med flest runstenar i världen och Heliga Birgittas födelseort?

Den norra halvan av socknen är fornminnesrik och mycket fornminnestät med många gravrösen, stensättningar, gravfält, fornåkrar, stensträngar, hålvägar och runstenar. Mitt i detta område ligger Fresta, socknens kyrkby, numera ett modernt villaområde. Fresta kyrka är i sina äldsta delar byggd på tidigt 1200-tal och uppförd på en gammal offerplats tillägnad den forntida Frej som var fruktbarhetens gud. Men platsen var säkert även knuten till Frejs syster, den mycket vackra Freja som också var fruktbarhetens gudinna samt kärlekens gudinna. Freja, som också kallades Vår Fru, var folkligt populär och svår att besegra för kristendomen. Men i stället för att strida om saken förde folket på medeltiden stillsamt Frejas goda egenskaper över till den nya Mariakulten. Begreppet Vår fru kunde i en övergångstid betyda både Freja och Maria. Kyrkan har byggts till och om och kyrkans äldsta del är sakristian och koret. Kyrktornet och nuvarande ingång tillkom 1776. De äldsta föremålen är dopfunten och krucifixet som hänger i sakristian, båda från 1200-talet. Med sina många inmurade stenar har Fresta kyrka fler runristningar än någon annan byggnad i världen! De flesta har det kristna korset med i den hedniska drake där runorna ristats.

Det är många runstenar som syns på den här bilden.
Triumfkrucifixet härrör från 1400-talets slut. Kalkmålningarna är gjorda av den s.k. Strängnässkolan.
Det medeltida altarskåpet tillverkat omkring 1470 i Nordtyskland. I mitten den apokalyptiska madonnan med personer i den Heliga släkten runomkring.
Altaruppsatsen skänktes 1776 av Carl de Geer och hans hustru Catharina Charlotta Ribbing.
Dopfunten av sandsten är från 1200-talets förra hälft och är kyrkans äldsta föremål. Heliga Birgitta kan vara döpt i den.
Predikstolen i gustaviansk stil är från 1776.
U257, inmurad i vapenhusets inre vägg på norra sidan. Inskriften lyder: ”… ristade dessa runor”. Ovanför runslingan finns en fågelbild, sannolikt med symbolisk betydelse.

I medeltida brev och intyg som ännu finns bevarade kan man läsa om ett jordabyte mellan herr Birger Persson – Birgittas far –  och herr Rörik Matsson år 1296. Birger lämnar då Finsta i utbyte mot Skällnora gård. Utbytet sker ungefär sju år före Birgittas födelse. Birger äger nu två gårdar i Fresta socken: Skällnora och Runby. Folklivsforskaren Mats Lejdeby berättar emellertid att Birger hade en förvaltare Peter på Runby gård, något som ytterligare förstärker teorin om Skällnora som Birgittas födelsegård. Breven visar också att det dröjer ända till omkring 1317 innan Birger åter köper gods i Finsta. Då är Birgitta sedan ett år tillbaka gift med Ulf Gudmarsson och har flyttat till Ulvåsa i Östergötland. I de påvliga kanoniseringsakterna nämns Birgittas födelseort på flera ställen som ”in regno Swecie de civitate Frastad”, med undantag för en av de bevarade handskrifterna, Codex Harleian 612 i British Museum, som har namnformen ”Fristad”. I många äldre handlingar skrivs Fresta just i dessa former. Dessutom beskriver Mats Lejdeby att Birgitta var den som ärvde Skällnora gård och att gården i medeltida dokument kallas ”den rätta mödernegården” av Birgittas barnbarn.

Statyn av Heliga Birgitta i Birgittalunden i gotländsk kalksten invigdes av Stockholms biskop Eva Brunne 2013 till minne av anknytningen till Birgittas troliga födelseförsamling i Fresta. Birgitta kan vara döpt i Fresta kyrka.
U 252 från 1000-talet: ”Brynjulv och Ulv och … stenen efter Gudlög, sin moder.” Stenen är ristad av runmästaren Öpir, som var verksam under 1000-talets senare hälft.
U 253 från 1000-talet: ”Gudlög lät hugga … sin man”. Det är sannolikt samma Gudlög som omtalas på U 252 och 253.
U 254 från 1000-talet: ”… uppresa stenen …”
Alla tre ristningarna kom i dagen år 1869, då kyrkan rappades om.
U 255 från 1000-talet: ”Illuge lät resa stenarna efter Björn, sin broder, och Gillög efter sin son.” U 255 har säkert ursprungligen stått vid Harby i samma socken, där Gillög och Illuge låtit resa ytterligare två runstenar och göra en bro och en hög till minne av sonen och brodern.
U 256 från 1000-talet: ”Ingjald och Häming läto resa stenarna efter Ulv, sin fader.” U 255 och U 256 har tidigare varit inmurade i kyrkväggen, omedelbart bakom de platser där de nu står. Båda stenarna är ristade av runmästaren Fot.
U 258 från 1000-talet: ”Gunnar och Sassur de läto resa denna sten efter Gerbjörn, sin fader, son av Vitkarl i Svalnäs(?). Honom dråpo norrmän på Åsbjörns skepp.” Namnet Vitkarl är inte belagt i någon annan runinskrift. Förleden är troligen det fornnordiska ordet ”vitt” som betyder trolldomsmedel. Från början hette han förmodligen Karl; han kan ha ansetts besitta övernaturliga kunskaper och därför fått tillägget till sitt namn. Gården Svalnäs ligger i Danderyds socken.
U 259 från 1000-talet: ”Kåre, Munulvs arvinge, lät … efter Froste, sin son”
U 260 från 1000-talet: ”Gismund och Viking läto (resa stenen efter) Sigvast, sin fader”. Både U 259 och U 260 har varit inmurade i kyrkans västra gavelvägg, omedelbart bakom den plats där de nu står.
Detta lilla fragment hittades 1944. Inskrift: ” … (resa) stenen efter … och Faste, de …”
Det lilla fragmentets högra sida
Det lilla fragmentets vänstra sida
U 261 från 1000-talet: ”Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde, och han gjorde denna bro för sig själv och ensam ägde han hela Täby.” Inskriften är likalydande med de stenar som står vid den berömda Jarlabankes bro i Täby. Troligen har stenen ursprungligen stått vid södra änden av denna bro, men flyttats till Fresta när kyrkan uppfördes under medeltiden. Från början låg den inmurad i kyrkans västra gavelmur. Den försvann på 1700-talet och återfanns först 1957 i norra kyrkogårdsmuren.

Även småorten Ekeby-Ekhagen med ca. 200 invånare, som räknas som en del av tätorten Upplands Väsby och Sollentuna, ligger i ett fornminnesrikt område. Vid Kvarnbacken, invid Ekebyvägen, just i svängen, finns en runhäll med runinskrift U 266 från 1000-talet som lyder: ”Sigsten och Visten läto resa denna sten efter Ingvar(?), sin fader.”

Ristningen är nu mycket skadad genom avflagning, men hela inskriften är känd genom äldre avbildningar. Trots att ristningen befinner sig i ett berg, står det i inskriften att sönerna ”läto resa sten”. Det visar hur schablonmässigt inskrifterna kunde vara formulerade.
Vid Lugnet ligger U 265, en runhäll med inskrift från 1000-talet: ”Ärenvi lät rista hällen efter Elev, sin gode son.”

Detsamma gäller även Smedby, en småort med ca 65 invånare. Nordost om Smedby ligger Upplands Väsby kommuns östligaste punkt. Vallensjö naturreservat inrättat 2006 utgörs av en barrdominerad naturskog. Skogen tillhör gården Vallensjö, och har historiskt varit gårdens utmark. Nordost om Bollstanäs ligger Harby gård. Gården har gamla anor. Fornlämningarna och gravområdena vittnar om att platsen varit bebyggd under lång tid av förhållandevis många människor. Gården ligger strategiskt på vägen mot Skålhamra och har varit en viktig knutpunkt för genomfartstrafik historiskt. Harby kommer av Harg som betyder ”stenaltare” där man kan ha offrat till sina forntida gudar. Harby har tre gravfältsgrupper från yngre järnåldern som tillsammans består av sju gravfält som vardera omfattar mellan ca 20 och 60 gravar vilket är ovanligt med så täta gravläggningar. 1629 donerade kronan Harby till Hans Flörich som lät uppföra en ståndsmässig bebyggelse på gården som fick säterifrihet 1631. År 1693 återgick egendomen till kronan och blev löjtnantsboställe under Livregementet till häst. Harby tillhörde in på 2000-talet fortfarande kronan men har nu övergått i privat ägo. Den nuvarande huvudbyggnaden är från 1749. Med undantag för en tillbyggd veranda i sen 1800-talsstil har huset sin enkla 1700-talskaraktär väl i behåll. Tre runstenar finns bevarade på gårdens mark som jag, på grund av att marken är privat, tyvärr inte kunnat besöka. Intill gården, i det gamla stallet, ligger Spiltan, restaurang och kafé med uteservering på sommaren.

Harbygård

På andra sidan Bollstanäs och Norrviken och omgivet av Kvarnviken i norr och öster ligger Sköldnoranäset där Sköldnora kungsgård ligger. Namnet är tidigast belagt 1276 och är knutet till Sveriges största helgon, Heliga Birgitta. Hennes far, Birger Persson, bytte 1296 Finsta gård mot Skällnora som då ägdes av kaniken Rörik Matsson. Skällnora ärvdes av Birgittas man, Ulf Gudmarsson, och skänktes efter Birgittas död till Vadstena. Mellan 1552 och 1560 var gården Gustav Vasas avelsgård som 1561 donerades till Klas Kristersson Horn (1517-1566). Den förfallna gården revs 1718 och den nuvarande huvudbyggnaden byggdes 1741 i rokokostil av arrendatorn J M Klinckowström. Arkitekt var den kände Carl Hårleman (1700-1753). Sedan 1901 har gården varit i familjen Lettströms ägo och dess nuvarande ägare är arkitekten Anders Lettström (f. 1948). På Skällnora utspelar sig handlingen i Carl Jonas Love Almqvists berättelse ”Skällnora Qvarn” från 1838, en av de tidigaste svenska kriminalberättelserna. Omgivningarna är mycket vackra, men jag har inte kunnat se gården eftersom marken är privatägd.

Sydost om Sköldnora ligger Fornboda, en småort med ca. 80 invånare. Väster om orten ligger Norra Törnskogens naturreservat inrättat 2016. I skogen finns ett välutvecklat stigsystem som är utbrett över hela Törnskogen, alltså även in i Sollentunas del. Tillsammans med den utbredda hällmarkstallskogen ger dessa områden en känsla av orördhet och vildmark.

Sist, i socknens sydligaste del, ligger sjön Fjäturen (0,5 km2, 6 m.ö.h.), där Upplands Väsby kommuns sydligaste del också ligger. Jag har inte kunnat hitta socknens högsta punkt, men enligt Sveriges hembygdsförenings kartor så ska många höjder inom socknens gränser nå 25 m.ö.h.

Utflykt till Hammarby, Upplands Väsby // Excursion to Hammarby, Upplands Väsby

En blandning av vacker natur, fornlämningar och modern bebyggelse. Hammarby är den centrala socknen av de tre som utgör Upplands Väsby kommun. Den ligger i och nordost om Upplands-Väsby. Socknen har en yta på 23,5 km2 och en befolkning på 25 320 invånare. Största ån är Väsbyån (2,9 km) som rinner mellan Edssjön i söder och Oxundasjön i norr och som utgör den västra sockengränsen. Det intressanta med Väsbyån är att den rinner mot norr vilket väldigt få svenska vattendrag gör. Ingen större sjö ligger helt inom socknen, men de två större sjöar som delvis ligger inom socknens gränser är Fysingen i norr och Oxundasjön i nordväst. Socknen genomlöps av Stockholmsåsen (som börjar vid Östuna kyrka i Knivsta socken och fortsätter ca 60 km söderut mot Västerhaninge), E4:an samt Ostkustbanan. Socknens natur består mest av slättbygd med inslag av skogar.

Socknen är medeltida och namnet är först belagt år 1291 (Hamarbo). Det innehåller hammar som betyder ”stenig höjd” så sockennamnet betyder ungefär ”byn vid höjden”.

Oxundasjön ligger i nordväst, har en yta av 1,5 km2 och ligger 1 m.ö.h. Intill gränsen mot grannkommunen Sigtuna, på ett bergskrön, ligger Verka fornborg som är socknens högsta punkt med 29 m.ö.h. Jag gick inte upp på krönet pga högt gräs. Den är tyvärr outforskad.

Utsikt över Oxundasjön från utsiktspunkten vid Grindstugan i grannkommunen Sigtuna
Utsikt över Vikstaberget på vars krön ligger den outforskade Viksta fornborg

Fysingen är en stor slättsjö vars södra del ligger inom Hammarby socken. Sjöns yta är 4,7 km2 och den ligger 2 m.ö.h. Vid sjöns sydvästra ände ligger Löwenströmska lasarettet, en tätort med ca. 580 invånare som vuxit runt det lasarett/sjukhus som gett dess namn. Hur hänger Löwenströmska ihop med Gustav III:s mord 1792?Sjukvårdsanstalten grundades av Gustaf Adolf Löwenström (1764-1813) som ursprungligen hette Anckarström och var yngre bror till kungamördaren Jacob Johan Anckarström. Löwenström instiftade sjukhuset som gottgörelse och anstalten förvaltades av Serafimerorden fram till 1876 när Stockholms läns landsting tog över förvaltningen. Mellan 1970-talet och 2009 stod lokalerna tomma då ett nytt lasarett byggdes och tog över det gamlas funktioner. De gamla lokalerna hade hunnit förfalla och är delvis förfallna än idag.

Löwenström. Källa: geni.com
Det gamla lasarettet som håller på att restaureras nu (2022). Omgivningarna är väldigt rofyllda med mycket träd och parkliknande avkopplingsytor. Lätt att promenera och mycket avkopplande.
Det nya sjukhusets byggnader

Söder om gamla lasarettet, i korsningen Gamla Lasarettvägen och Klockbackavägen, står runsten U 276. Den är från 1000-talet och inskriften lyder: ”Djärv och Andsvar och Fulluge läto resa stenen efter Gerbjörn, sin fader. Gud och Guds moder hjälpe hans ande och själ.”

Den släkt som nämns i inskriften är känd från ytterligare två runstenar, U273 vid Hammarby kyrka och U277 vid Hammarby gamla apotek. U276 står i anslutning till den numera försvunna Hammarby by som säkert varit familjens släktgård.

Vid Fysingens södra ände ligger Hammarby kyrka. Den vänstra delen av långhuset är det enda som idag återstår av den rappade gråstenskyrkan som restes kring år 1200. Under 1300-talet revs det ursprungliga koret, långhuset förlängdes och kyrkan fick ett nytt, bredare kor. Ungefär samtidigt byggdes också sakristian. Vapenhuset tillkom på 1400-talet, då kyrkan också fick kryssvalv. Norra muren är fönsterlös enligt nordisk medeltida sed och den symboliserar Kristi kärleks makt över mörker, ondska och död. Konstruktionen erbjöd också skydd mot de kalla nordanvindarna som svepte in norrifrån sjön. Idag är det endast ett fåtal medeltida kyrkor som har kvar sina fönsterlösa nordmurar! Till kyrkans äldsta inventarier hör altarskåpet av ek från 1460-talet. Nuvarande altaruppsats är från 1704. Kyrkan var stängd när jag var där, men kyrkogården och omgivningarna är värda ett besök. Det är så fridfullt här. Man kan föreställa sig den nybyggda medeltida kyrkan bara ett stenkast ifrån sjön Fysingen. Bakom kyrkan, från parkeringsplatsen, går Ingegärdsleden vidare mot Vik, en vacker promenadväg nära åkrar och träddungar.

En vacker, liten medeltida kyrka
Kyrkan ligger så vackert, omgiven av gamla träd och en vacker och rogivande kyrkogård. Jag gick runt på kyrkogården och runt kyrkan och besökte de tre runstenarna (se nedan) och sedan fortsatte jag en liten bit in på Ingegärdsstigen ner mot den lilla bäck som rinner bakom kyrkan. Ängen var full av blommor och insekter, vilket vackert landskap!
På åsen intill kyrkan finns träklockstapeln från 1600-talets början.
Runsten U 272 från 1000-talet är inmurad i kyrkans norra vägg och inskriften lyder: ”Juvurfast lät resa stenen och göra bron efter … sin son. Gud hjälpe hans själ.”
Intil Ingegärdsleden, norr om norra kyrkogårdsmuren, står runsten U 273 från 1000-talet. Inskriften lyder: ”Illuge lät resa stenen åt Djärv, sin fader, Assur och Fulluge åt sin broder.” Stenen, som länge varit försvunnen, återfanns 1939 i norra kyrkogårdsmuren, 15 meter sydväst om den plats där den nu står. Den släkt som nämns i inskriften är känd från ytterligare två runstenar, U 276 vid Löwenströmska sjukhuset (se ovan) och U 277 vid Hammarby gamla apotek (se nedan). Familjens släktgård har säkert varit den numera försvunna Hammarby by.
På kyrkogården, intill minneslunden, står en runsten från 1000-talet. Inskriften lyder: ”(Hä)ming lät hugga stenen efter sin gode (son).” De tre delarna av runstenen påträffades sommaren 1991 i samband med omläggning av kyrkogårdsmuren. Runstenen är med största sannolikhet identisk med en sten som omnämns i handlingar från 1600-talet från Norrsunda socken. Den skall ha legat ”I Gierde wedh Säby” nära nuvarande Vallstanäs. Stenmaterialet till murbygget kom delvis från en riven ekonomibyggnad tillhörig Vallstanäs. Det är anmärkningsvärt att den döde sonens namn inte nämns. Det kan ha sin förklaring i att den här stenen kanske var en av två i ett parmonument. Det ovanliga mansnamnet Häming finns på runstenen U 431 i Norrsunda kyrka. Kanske är båda stenarna resta till minne av Gunnar.

Hela området sydost om Fysingen och fram till sockengränsen består av hundratals fornlämningar, från fornåkrar och bebyggelselämningar till stensättningar och gravrösen. Vid Fysingens östra strand, nära gränsen med grannkommunen Sigtuna, ligger Torsåker slott. Godset tillhörde under början av 1300-talet Skokloster och riksrådet Johan Sparre (1587-1632) blev dess ägare 1629. Andra ägare har varit greve Hans Wachtmeister (1828-1905) från 1872 och friherre Åkerhielm från 1900. Nuvarande slottsbyggnaden är uppförd på 1870-talet. Sedan 2010 ägs slottet av familjeföretagarinnan Antonia Ax:son Johnson (f. 1943) och är därför privat liksom omgivningarna. Men det går bra att besöka cafét the Nut House, inrymt i slottets gamla trädgårdsmästeri. Mysigt och trevligt. I slottets omgivningar finns tre runstenar vilka jag, på grund av att slottet är privat, tyvärr inte kunnat besöka. Det gäller U 284 (på en sluttande berghäll i Skarphagen öster om slottet), U 285 (i parken vid infartsvägen nordost om slottet) och U 286 (längst ut på Parkudden nära Fysingen).

Antonia Ax:son Johnson. Källa: axfoundation.se
Man kan sitta ute…
… eller inne. Mysigt här.
Från caféet kan man få en glimt av slottet (längst bak i bakgrunden) samt andra tillhörande byggnader.
Ett gammalt uthus är idag galleri.
Utställningen i galleriet i juli 2022
Spannmålsmagasinet från 1759 och en glimt av slottet till höger i bakgrunden.

I jämnhöjd med Hammarby kyrka, fast vänster om E4:an, ligger Stora Väsby slott, känt sedan slutet av 1300-talet. Dess förste kände ägare var väpnaren Erik Nilsson. Nuvarande herrgården byggdes under 1750- och 1760-talen av de stora arkitekterna Carl Hårleman (1700-1753) och Jean Eric Rehn (1717-1793). Sedan 1600-talet ägs slottet som är ett fideikomiss av den friherrliga familjen de Geer. Stora Väsby är ett av de bäst bevarade rokokoslotten i Uppland. Barockträdgården anlades i slutet av 1600-talet av Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728). Skatten i Stora Väsby hittades 1827 av en piga från godset. Fyndet bestod av några arabiska silvermynt och traktens barn började gräva och fann minst 446 mynt. Skatten är från 800-talet, dvs. från vikingatiden. Stora Väsby gravfält från järnåldern är bland de största i Uppland med ca. 200 gravar.

Då slottet är privat är detta det enda foto jag kunnat ta av en utbyggnad tillhörande godset, nu med kontor. Slottsbyggnaden ska ligga bakom den här byggnaden. Hoppas på att kunna besöka godset någon vacker dag 🙂
Barockparken
Vikingatida skepp på Väsbyåns västra strand

Den allra sydligaste delen av socknen upptas av tätorten Upplands Väsby som i sig är en del av den större tätorten Upplands Väsby och Sollentuna. Upplands Väsby ligger 25 km norr om Stockholm och 45 km söder om Uppsala och är kommunens centralort. Tätorten ligger i alla tre distrikt och har en befolkning på 37 600 invånare.

Väsby centrum, med höghus och diverse varuhus och butiker
Vilunda kyrka från 1975
De i mitt tycke väldigt tråkiga bostadshusen söder om Väsby centrum
Järnvägsstationen och centrum i bakgrunden
Järnvägsstationen Upplands Väsby

Öster om E4:an, i socknens södra delar, ligger bostadsområdena Skälby, Brunnby och Karlslund. I utkanten av Brunnby, intill ett dike i kanten av en liten kulle i åkern mellan Brunnby och Brunnby-Vik, nästan uppslukad av all vegetation, står runsten U 275. Den är från 1000-talet och står troligen på ursprunglig plats.

Inskriften lyder: ”Tore och Frösten läto resa stenen efter Torsten, sin broder”.

I norra Skälby, i ett vackert gärde mellan bostadsområdena till väster och villaområdet till höger, står runsten U 279. Den är från 1000-talet och inskriften lyder: ”Björn och Igulfast och Jon läto göra bron åt Torsten, sin broder. Öpir ristade runorna.”

Stenen restes 1938 på sin nuvarande plats. Ursprungligen har den troligen stått rest ca. 150 m åt väster vid bron över den dåtida sankmarken. Runmästaren Öpir var verksam under 1000-talets senare del.
Utsikt över Skälby från runstenen

I nordligaste Skälby, i Vik, står tre andra runor, samtliga från 1000-talet.

U 287. Inskriften lyder: ”Gjulak(?) lät resa stenen efter sin son Ingefast, och Ingvar (lät) också (resa stenen) åt sin broder, och Öpir ristade runorna.” Härifrån har man en vacker utsikt över åkerlandskapet och det lilla gärdet nedanför högen.
Det är det närmaste jag kunnat komma U 288 som, precis som U 287, också är ristad av Öpir, verksam under 1000-talets andra hälft.
U 289. Inskriften lyder: ”… och Holmfast läto resa stenarna efter Holmger, sin fader, en duglig man”.

Namnet Karlslund kommer från en snickeriverkstad ägd av Karl Engström och som fanns här vid sekelskiftet 1900. Småländskan Maria Krantzon startade en asyl för utvecklingsstörda i Karlslund som hon drev fram till 1925. År 1985 anordnades Sveriges första bomässa i Karlslund.

Ett äldre hus i Karlslund

Andra stadsdelar är Väsbyskogen, Apoteksskogen, Vilunda (namnet betyder ”offerplats”) med Vilunda kyrka från 1975, Odenslunda (öster om E4:an), Ekebo samt Smedby.

Vilundagården

Apoteksskogen är nämnt efter Hammarby gamla apotek, platsen för det rikskända Hammarbymordet. Mordfallet inträffade den 1 december 1913 då apotekare Johan (Eric) Hallbergsson blev knivmördad i apoteketets farstu och hembiträdet Ebba blev svårt skadad. Två italienare åtalades. Uttrycket ”Kyss Karlsson” ska ha myntats i Haga tingshus av domaren som friade de två åtalade italienarna. När de hade frisläppts kastade sig Valentes, den ene italienarens, moder runt domarens hals och kysste honom, varpå han utbrast: ”Kyss inte mig, kyss Carlson!”, dvs. häradshövdingen Axel Carlson, de anklagades försvarare i målet. Uttrycket ”Kyss Karlsson” används som svar på något som uppfattas som otroligt. Mordet är fortfarande olöst. Krog och värdshus fanns på platsen från 1600-talet fram till 1865 då det blev apotek som i sin tur flyttade ut 1967. Idag rymmer lokalen konstnärsateljé och café.

Jag fick lite gåshud när jag stod här och fotade huset.
Mordoffret apotekare Hallbergsson. Källa: Wikipedia
Biagio Valente, en av de två anklagade och sedan oskyldigförklarad. PENTAX Image. Källa: Wikipedia
Giuseppe Jaconelli, en av de två anklagade och sedan oskyldigförklarad. PENTAX Image. Källa: Wikipedia

Invid huset står runsten U 277. Den är från 1000-talet och inskriften lyder: ”Kättilgärd lät hugga stenen efter Assur, sin make, och Ulv lät hugga efter Björn.”

Stenen flyttades hit år 1903. Enligt äldre uppgifter stod den tidigare på Hammarby bys södra gärde.

I Smedby ligger Vikingagården Gunnes gård, en rekonstruerad vikingagård från 1991. Den bygger på resultaten av arkeologiska undersökningar av en gård från 1000-talet i Pollista, Håbo socken nära Bålsta. Lämningarna hittades när E18 byggdes ut till motorväg på 1980-talet. Ett vikingatida hus lämnar inte så tydliga spår efter sig. Oftast hittar arkeologer gropar i marken efter husens stolpar och väggar. Man kan också finna rester efter de eldstäder där man t.ex. lagade mat. Det brukar även finnas lite sopor och borttappade saker i och omkring husen. Här i Gunnes gård har arkeologer, hantverkare och arkitekter hjälpts åt för att rekonstruktionen skulle bli så bra som möjligt. I Pollista fanns det fler separata hus: ett bostadshus, ett kokhus och en ladugård. Sådana gårdar blev vanliga i Sverige först under medeltid. Människorna i Pollista var kanske lite före sin tid? Gården ligger i ett fornminnesrikt område på Norra berget, där det finns rösen, järnåldersgravfält och fem runstenar. Gårdens namn har hämtats från runsten U 280 som nämner mannen Gunne (se nedan). Jag gick runt och kollade överallt, men det som gjorde mest intryck på mig var örtagården, en liten oas med olika örter och andra växter där man kan sitta och njuta av omgivningen. En promenad i skogen, bakom själva gården, ut till offerlunden och bland gravar är också rekommenderat. Bara föreställ dig hur vardagen kunde te sig för en vikingafamilj. Med mina nutida ögon verkar deras liv så fridfullt, bekymmerslöst och naturligt. Men historien har visat oss en annan sida också som jag försöker förtränga. Ärligt talat så skulle jag så gärna vilja leva som en viking 🙂

Boningshuset
Boningshuset, interiör
Kokhuset
Kokhuset, interiör
Fähus
Örtagården, en paradishörna
Förrådshuset och hantverkshuset
Den heliga offerlunden med gudarna Tor, Freja och Frej
Gravfält

I backen nedanför Gunnes Gård ligger Smedby, ett gravfält med ca 35 gravar från yngre järnåldern (500-1050 e Kr). Gravarna syns som låga, runda eller rektangulära stensättningar samt högar. Vägen har anor ända tillbaka till vikingatiden (ca 1000 e Kr). Utefter den står två runstenar kvar på sin ursprungliga plats.

En kort promenad där järnålderns bönder en gång bodde fyllde mig med energi. Slut ögonen och känn historiens vingslag.
U 280: ”Vibjörn lät hugga stenen efter Gunnes dotter, sin hustru.” Observera att hustruns namn inte omtalas i inskriften!
U 281: ”Vibjörn och Huskarl läto resa stenen efter Sibbe, sin fader.” Det är troligen samma Vibjörn som nämns i båda ristningarna.

Vid Norra bergets norra del, vid Stallgatan, ligger Vilunda fornlämningar. Gravfältet består av ett 60-tal forngravar. Namnet är från järnåldern, ett vi var en offerplats och en lund förknippade med offer och kult. Gravarna är från yngre järnåldern och här finns stora gravhögar, flacka och övertorvade stensättningar och utvalda stenar i gravarnas kanter som kunde ha varit en gränds mellan levande och döda. Ett 40-tal forngravar undersöktes och togs bort i början av 1960-talet då den nutida tätorten började anläggas. Bland fynden räknas pärlor, keramik, brända ben, kammar, bronsspännen, bärnsten och Torshammarringar. Vilunda kan alltså tolkas som en central kultplats i det forntida Upplands Väsby. I anslutning till gravfältet står tre runstenar, samtliga från 1000-talet.

U 293: ”Forkunn och Tore låta resa dessa stenar efter sin fader Kättil. Gud hjälpe hans ande.” Stenen är ristad av runmästaren Visäte, som var verksam vid mitten av 1000-talet. Samma familj har också rest de två runstenar som står ca 65 respektive 200 m längre åt söder. Alla tre stenarna står vid den gamla vägen mellan Smedby och Vilunda.
Troligen är det samma söner som nämns på runstenen ovan som också reste denna bautasten 30 meter ifrån runstenen och kanske också lät begrava sin fader här.
U 294: ”Gudlög lät hugga stenen efter Forkunn, sin make, och Kättilälv (lät också hugga).” Samma familj har också rest de två runstenar som står ca 200 m NV om denna sten. Alla tre stenarna står på sina ursprungliga platser vid den forntida vägen mellan Vilunda och Smedby.
Omarkerad runsten med inskriften ”Gudlög reste till minne av sin man.” Stenen hittades 1971 vid schaktningsarbete i samband med byggandet av bostadsområdet. Den är ristad av runmäsatre Visäte, som var verksam vid mitten av 1000-talet. Samma familj har även rest de andra två runstenarna ovannämnda.

Utflykt till Blidö, Uppland // Excursion to Blidö, Uppland

Tove Jansson och Muminvärlden associerar många denna vackra ö till. Blidö har en yta på ca. 21 km2 och en befolkning på ca. 600 invånare. Delar av Blidö befolkades redan vid 800-talets slut då den bestod av flera öar som nu på grund av landhöjningen växt ihop. Ön omnämndes på 1200-talet i Valdemar Sejrs segelbeskrivning. Vid 1400-talets början bodde här män med namn som Storbjörn, Sjöbjörn och Styrbjörn av vilka några arbetade som ‘långlotsar’ och ledde fleråriga färder österut, bl.a. till Kiev. Vid den tiden hette Blidö by Fanö. Jordeböcker och tiondelängder från 1573 avslöjar att det då fanns spannmålsproduktion på ön, men i ganska liten omfattning. Blidös norra del, Oxhalsö, var största by och en egen ö så sent som på 1700-talet. Den 13 juli 1719 brändes samtliga byar av ryssarna. Namnet Blijdö finns på en karta från 1716 och kan komma från ordet blid, som betyder ‘behaglig, med blitt klimat’ eller ‘ljus, glänsande’. På slutet av 1800-talet började sommargäster komma till ön. Några tidiga och kända sommargäster var Hjalmar Branting (vid Fagernäs) och Ture Nerman (vid Österäng). Konstnären Rune Jansson (1918-2014) är född på ön och den finlandssvenska författaren Tove Jansson (1914-2001) tillbringade sina barndomssomrar på ön. Blidö blev därmed förebild för Mumindalen. Redan på 1930-talet var de sommarboendes antal över 1000. Färjeförbindelsen till Yxlan kom 1956 och därmed kom bussar och bilar som förändrade ön. Antalet sommarboende idag är cirka 10 000!

Blidös läge i Stockholms skärgård. Källa: Wikipedia

Blidö är en relativt rak bergribba i sydvästlig-nordöstlig riktning, men den är inte lika brant och erbjuder fler inbjudande vikar, mjukare terräng och större lövskogsbestånd. Socknen är en kuperad bergs- och skogsbygd med kala skär i yttre skärgården. Färjeförbindelse från Furusund på fastlandet finns mellan Storäng på grannön Yxlan och Norrsund på Blidö. Blidöleden går över Blidösund som är ca. 200 m brett men ca 20 m djupt. Sundet är egentligen en sprickdal. Blidöleden drivs av Trafikverket, är avgiftsfri och trafikeras sedan 1972 av färjan Aurora. Leden är ca. 600 m och överfarten tar ca. 4 min. Även skärgårdsbåt från Stockholm och Vaxholm finns till flertalet bryggor.

Blidö socken har en yta på ca 58 km2 och en befolkning på ca 1 160 invånare. Den ligger sydost om Norrtälje vid Svartlögafjärden och bildades 1650. Socknen består av de tre större öarna Blidö, Yxlan och Furusund samt följande mindre öar:

  • Hakholmarna (sydväst om Yxlan och norr om Norrfjärden). Där Norrfjärden och Skatfjärden möts ligger socknens västligaste punkt.
  • Granö (söder om Yxlan och öster om Skatfjärden)
  • Själbottna (eller Skälbottna): har en yta på ca 1,6 km2 och en fast befolkning på ca 5 invånare. Ön ligger söder om den större ön Yxlan. Under våren och hösten finns helgtrafik med Waxholmsbolaget, under sommaren daglig trafik. Enligt Gunnar Lefrell ska öns namn ha haft 36 olika stavningsvarianter mellan 1566 och 1850, men samtliga har sannolikt med säl att göra. Själbottna började höja sig över havet först under vikingatiden. Ön har haft skärgårdsbönder sedan 1500-talet, men de flesta av dagens markägare härstammar från Carl Fredrik Jansson som 1846 köpte Själbottna, Granö och kringliggande småöar från Östanå fideikommiss. Sommargäster från Stockholm, som hovjuvelerare Jean Jahnsson, väskfabrikören Berggren och den kända familjen Gentele, kom under 1900-talets första decennier. Gården Södervreten, som sannolikt var bebodd redan 1512, fick ett nytt skärgårdshus 1936, byggt av en skutskeppare som var dotterson till Carl Fredrik Jansson. Nordöstra halvan av ön utgörs av Själbottna-Östra Lagnö naturreservat, bildat 1977. Njut av blankslipade klippor och mäktig utsikt. Här finns gott om skyddade hamnvikar och bra tältplats för både badälskare och fiskare. De strövvänliga skogarna är rika på bär och svamp.
  • Svartlöga: har en yta på ca 3,1 km2 och ca. 7 bofasta invånare. Sommartid finns skärgårdsbåt från Strömkajen i Stockholm. Svartlöga ligger ca. 7 km söder om Norröra och ca. 7 km öster om Blidö. Ön var bebodd redan på medeltiden. Sitt namn har Svartlöga fått av färgen på klipporna i kombination med det fornsvenska ordet lögh som betyder ‘bad’ eller ‘vattenbassäng’. Den ålderdomliga byn var en av få i skärgården som klarade sig undan rysshärjningarna 1719, vilket delvis berodde på att de omgivande skären försvårade för ryssarna, som dessutom blev beskjutna av öborna. År 1880 var Svartlöga by störst i hela ytterskärgården med 127 invånare. De första sommargästerna kom 1913. Ön är inte ansluten till elförsörjning från fastlandet.
  • Söderöra: har en yta på ca. 1,2 km2 och ca 20 invånare. Daglig skärgårdsbåt går sommartid från Strömkajen i Stockholm. Söderöra har en by med genuin skärgårdsbebyggelse och en stolt tradition av båtbyggeri. Att husen ligger så samlade beror på att det är mycket stenigt och långgrunt runt ön. Ön har ett bönhus från 1908 med en fin altartavla som beskriver öns huvudnäringar: fiske, jordbruk, jakt, seglation och båtbyggeri. Ön hade också skola från 1800-talets slut till 1958. Ör betyder ‘grus’ och ön är faktiskt stenig och inte så hög (15 m.ö.h.).
  • Norröra: har en yta på ca. 2 km2 och 5 bofasta. Sommartid går daglig skärgårdsbåt från Strömkajen i Stockholm. Norröra hörde under medeltiden till Penningby på fastlandet och tycks tidigt ha befolkats av balter. Byn brändes, som så många andra skärgårdsbyar, av ryssarna sommaren 1719, men återuppbyggdes och kompletterades med hus hitflyttade från Svartlöga på 1800-talet, däribland Snickargården som blev rikskänd när Astrid Lindgrens ”Saltkråkan” spelades in där 1963. Det vita missionshuset byggdes 1906-08. Ön är ganska stening också, därav namnet ör.
  • Gräskö: har en yta på ca. 1,1 km2 och ca. 28 bofasta. Sommartid går skärgårdsbåtar dagligen från Stockholm och Furusund. Gräskö är en skärkarlsö vars historia går tillbaka till 1500-talet då den användes som betesholme för kreatur från Penningby på fastlandet. Namnet betyder ‘gräsrik ö’ vilket tyder på att ön var en bra betesö. De första bofasta torparna kom på 1600-talet. Under 1700-talet bosatte sig också några lotsar på ön. År 1838 friköpte två torpare ön från Penningby säteri och samma år genomfördes ett laga skifte. Några decennier senare började skutornas tid som varade till ca. 1915, en tid då lokala skeppare fraktade ved och sand in till Stockholm. Ön hade också skola fyra månader om året. Under mellankrigstiden var Gräskö aktuell som spritsmugglarnäste och den originelle spelmannen och smugglaren Uno Österman (1892-1969), kallad Gräskökungen, blev presenterad för den svenska radiopubliken. Många fritidshus byggdes på 1960-talet. Berömda sommargäster har varit skärgårdsskildraren Sven Barthel, Hugo Alfvén, Anders Zorn, Albert Engström, Evert Taube och Adolf Jahr. Norr om Gräskö ligger socknens nordligaste punkt.
Österman. Källa: Wikipedia
  • Lilla Gräskö: har en yta på ca. 0,05 km2 och 2 bofasta. Ön är privatägd och ingick i köpet när två torpare friköpte Gräskö från Penningby 1838. Lilla Gräskö hade ett torp på 1800-talet och var sommarö under största delen av 1900-talet.
  • Bullerskärs naturreservat bildat 1995 bjuder på fin sandstrand, en unik orörd granskog och en rik flora.
  • Kudoxa består av de nästan sammanväxta öarna Västerön, Kudoxa och Mjölkö. Västerön utgörs av Kudoxa naturreservat bildat 1970. Stränderna runt reservatet består huvudsakligen av släta granitklippor. I väster och söder finns grunda vikar med sandbotten.
  • Kallskärs skärgård i sydost. Söder om skärgården ligger socknens sydligaste punkt.
  • Ängskärs skärgård i sydost
  • Rödlöga: har en yta på ca. 0,8 km2 och 1 bofast invånare. Sommartid går daglig skärgårdsbåt från Strömkajen i Stockholm. Ön har fått sitt namn av klippornas rödtonade fältspat och anses vara en av Stockholms skärgårds vackraste öar. Öns förste kände invånare hette Lasse Swensson i Rölöö, omnämnd i en mantalslängd från 1535. Rödlöga hade som mest 85 folkbokförda invånare (1890). De första sommargästerna kom på 1910-talet. Ön saknar elektricitet.
  • Gillöga
  • Svenska Högarna: har en yta på ca. 0,5 km2 och 4 bofasta. Öarna är en av Sveriges mest isolerade bebodda öar utan reguljär båtförbindelse. Svenska Högarna i den yttersta delen av Stockholms norra skärgård var redan under 1400-talet en mycket betydande fiskeplats. På Storön tändes en röd Heidenstamfyr, den enda i Stockholms skärgård och en av de bäst bevarade i hela landet, den 1 november 1874. Fyren automatiserades 1966 men ännu finns det personal på denna den mest isolerade fyrplatsen i skärgården. Svenska Högarna har blivit en av landets få kvarvarande bemannade väderstationer. Öarna består av karg ytterskärgård med kala klippor med lättframkomlig terräng. Svenska Högarnas naturreservat bildat 1976 är Sveriges största marina naturreservat. Runt ögruppen finns ett rikt marint djurliv och på havsbotten friska ekosystem med blåmusslor, tång- och algbälten. Landområdena karaktäriseras av karg utskärgårdsnatur med kala renspolade hällar. Svenska Högarna är den östligaste punkten såväl i Blidö socken som i Norrtälje kommun och Stockholms län.
  • Fredlarna
  • Söderskärgården eller Lygna
  • Röder
  • Svenska Björns naturreservat bildat 1983 och bestående av 20 små kobbar och skär. Här finns gråsäl, ruggande ejder samt övervintrande alfågel.

Strax efter att jag kört av båten så stannade jag till vid Norrsunds färjeläge där det finns en butik och antik & kuriosa. Tog en kaffe och andades in den friska skärgårdsluften. Vilken känsla!

Överfarten från Yxlan

Jag tog höger till Oxahalsö och på högersidan ligger den lilla sjön Hemsundet. Oxhalsö var tidigare en egen ö och är idag en tätort med ca. 225 invånare. Här finns bl.a. en Ica-butik. Väster om Oxhalsö ligger Bergshyddan. Jag stannade här och besökte bryggan som ligger vackert vid Blidösund. Härifrån kan man se färjan och fantisera om Tove Janssons barndomssomrar på ön.

Bergshyddan

Vidare åkte jag mot Stämmarsund där Blidö Bio som härstammar från 1918 ligger.

Häftigt att se en gammal biograf!

Almvik brygga ligger vackert vid Blidösund. Här finns en bokbod där man kan lämna eller ta böcker eller sitta och läsa en bok medan man dricker kaffe och njuter av den vackra utsikten över sundet.

Bokboden. Vilket fantastiskt ställe!

År 1859 byggdes Blidö kyrka i novantik stil utanpå den gamla 1600-talskyrkan som bestämde riktningen nord-syd istället för den brukliga öst-väst. Arkitekt var Ludvig Hedin. Kyrkan ligger vid Blidögård (förr kallad Fånö). Som votivskepp hänger en liten modell av barken Celeritas, ett av många fartyg i riskfylld utrikestrafik som under senare delen av 1800-talet bemannades med Blidöbor. Kyrkan tillhör Roslagens östra pastorat inom Uppsala stift. Så fridfullt här. Kyrkan ligger på en höjd med utsikt över Kyrkviken, Blidösund och Yxlan.

Altartavlan ”Jesus stillar stormen” målad 1937 av Gunnar Torhamn med ramverk från 1858
Dopkapellet med dopstället från 1770-talet, Tornhamns glasfönster ”Jesus välsignar barnen” samt ett av kyrkans votivskepp, en fregatt från början av 1600-talet.
Orgeln från 1893 är ombyggd 1940 av Bo Wedrup från Uppsala
Den lilla rödtjärade klockstapeln byggd 1744 av mjölnaren Erik Bärk från Lo kvarnar i Roslags-Kulla. Brädklädnaden tillkom 1815.
En tur av kyrkan

Några kilometer söderut ligger det lilla samhället Bruket, en riktig pärla. Här finns en liten småbåtshamn, vackra hus samt en vid utsikt över Blidösundet och grannön Yxlan.

Njut!

Sist kommer Glyxnäs, en by på Sikmarö, som idag är ihopväxt med Blidö. Jag stannade bilen på parkeringen (det finns 2 platser) och tog en kort promenad ner till bryggan som ligger vackert nere i lä. Där finns också en liten bokbod. Jag njöt av den friska luften och den vackra utsikten över Blidösundet. Öster om Sikmarö, ca. 1 km öster från Glyxnäs, finns Mörtvikberget som med sina 32 m.ö.h. är den högsta punkten på Blidö och samtidigt socknens högsta punkt.

I sydost ligger Linkuddens naturreservat bildat 1969 och där man kan uppleva resterna av det gamla odlingslandskapet på Blidö. Reservatet ligger invid Sikmarskanalen. I hagmarkena växer en artrik flora. Här kan man bland annat finna rosettjungfrulin, liten blåklocka och vildlin.

På östra sidan av Blidö ligger två intressanta ställen:

  • Stora Rådmansholmen utanför Fridsdal. Här finns en fin sandstrand.
  • Bromskärs brygga där i huvudsak trafiken mot Söder- och Norröra går. En ny hamn finns.

Sedan tog jag färjan tillbaka till Yxlan och Storäng.

Blidösundet

Yxlan har en yta på ca. 17 km2 och ca. 390 bofasta. Bilfärja från Furusund finns, en kort båttur som korsar jättefärjornas smala passage, på väg till Åland, Finland och Baltikum. Bilfärja till Blidö finns från Storäng. Yxlan hade sannolikt bofast befolkning redan på vikingatiden och finns med i Valdemar Sejrs segelbeskrivning från 1200-talet. Spannmålsproduktion fanns på 1500-talet. Fram till 1680-talet kallades ön oftast Öxlöö, men sedan dess stavas den med Y. Under 1800-talet ökade antalet öbor som arbetade inom skeppsfarten och i slutet av seklet kom de första sommargästerna. Elektricitet kom 1937. År 1954 startade färjetrafiken till Furusund och i januari 1956 var färjeförbindelsen klar. Därmed öppnades ön för buss- och biltrafik. Traditionell skärgårdsbygd blev då pendlar- och sommarbygd. En av öns mest kända invånare är barnboksförfattaren och illustratören Sven Nordqvist, mannen bakom gubben Pettson och katten Findus. Yxlan utgör en bergribba i sydvästlig-nordöstlig riktning. Öns mörkare, skogklädda västra sida har en nästan sammanhängande 20-35 meter hög förkastningsbrant och har inte lika mycket bebyggelse som den mjukare och ljusare östra sidan. Mitt på ön ligger det 30 meter höga Telegrafberget, öns högsta punkt.

Kolsvik är Yxlans största by och den har bevarat sin 1700-talskaraktär. Det är väldigt fint här. Den trånga byvägen slingrar sig genom husen i byn. Två bilar får knappt plats och sikten är skymd, så kör försiktigt!

Lugnt och fint vid Kolsviks brygga

Yxlö är Yxlans äldsta by, idag en småort med ca. 80 invånare belägen vid den lilla sjön Yxlömaren. Jag stannade bilen nära bryggan och tog en promenad ner till den. Stigen ner till bryggan är väldigt vacker som slingrar sig bland villor. Jag satte mig på bryggan och begrundade Furusunds skärgård med dess många små öar, bl.a. Högmarsö, Lunnmun och Stor-Asken.

På sydöstra delen av ön ligger Alsvik, en genuin skärgårdsby, en av Yxlans äldsta, med ett halvdussin hus från 1700-talet. Sist, på sydligaste delen av ön, ligger Vagnsunda, en liten by med ca. 25 bofasta och ännu fler sommargäster belägen mellan Norrviken och Österviken. Jag stannade bilen på en liten parkering uppe på en höjd och gick sedan ner till vattnet. Väldigt vackert och fridfullt här, med en fin utsikt över grannöarna Själbottna och Granö. Öster om Sandviken, ca. 1 km från Vagnsunda, ligger Yxlans högsta punkt med 22 m.ö.h.

Bryggan
Byn och Österviken

Sist kom jag tillbaka till färjeläget som är beläget i Köpmanholm, en småort med ca. 125 invånare belägen vid Furusundet. Byn hade krog redan på 1600-talet! Här ligger också en labyrint av oklart ursprung. Mariaringen eller Jungfruringen ligger på klapperstensfältet nedanför brandtornet på Kasberget. Föga smickrande kallade en av de första skärgårdsskildrarna, August Strindberg, Köpmanholm på Yxlan ”Skamsund” i sin novellsamling ”Fagervik och Skamsund”. Med Fagervik avsågs den flärdfulla societetsbadorten Furusund och Köpmanholm var i jämförelse ett mindre glamoröst lotssamhälle. Om Fagervik skriver han: ”Fagervik heter ön, och fager är den… Ljusa långa alstränder med vassvikar, små vita, blåa, rosenröda sockerståndsvillor med fruktträd och blomsterrabatter, bryggor och badhus, båtar med segel och vimplar; hundraåriga ekar resa sina gröna kupoler över blomstermattor, en liten åkerlapp med vajande råg, en bergsbacke med björkar, en slingrande väg under hasselbuskar. Mitt i byn reser sig värdshuset med kastellet, musikpaviljongen med lyran på taket, den rosenröda kägelbanan, den lätta sommarteatern. Här ser allt ut att vara ordnat till den tre månaders långa fest, som heter sommaren.” Om Köpmanholm skriver han: ”Tråkigt, utpinat, utätet, vardagligt…”

Färjeläget

KURIOSA: En av Köpmanholms stora attraktioner, förr i tiden, var Holger Janssons bageri. Receptet till hans berömda Köpmanholmslimpa, ett gott och hållbart matbröd av den gamla svenska sorten, har bevarats:

  • 1 liter mjölk
  • 1,7 kg rågsikt
  • 2 msk salt
  • 1 hg jäst
  • 500 g farinsocker
  • 1 påse kummin

Degen får jäsa två och en halv timme i bunken. Bakas sedan ut till tre limpor som läggs i långpannor. Jäses 45 min på plåten. Gräddas i 175 grader i 45 minuter. Penslas före och efter gräddningen med vatten.

Sist återvände jag till Furusund med färjan Gulli. Överfarten på Furusundsleden är 600 m och tar ca. 4 minuter. Resan är avgiftsfri.

Furusund ligger just där farleden mot Stockholm smalnar till ett sund. Farleden är känd åtminstone sedan 1200-talet. I dag stävar finlandsfärjor och kryssningsfartyg på parad genom sundet och får husen längs stränderna att se ut som leksakshus. Dagens Furusundsled har en mycket lång historia. I kung Valdemars medeltida seglingsbeskrivning nämns visserligen inte Furusund, men både Blidö och Yxlan finns med. De första kända besökarna som ankrade i Ålandsviken var unionskungen Kristian I med följe som i juli 1463 var på väg mot Ryssland. Till minne av besöket finns en kompassros ristad i en häll ovanför hamnen i Furusund. För de sjöfarandes behov inrättades 1684 gästgiverier både på Halsö, som var Furusunds äldre namn, och på Köpmanholm. Ryssarna brände 1719 krogarna och all övrig bebyggelse i trakten. Endast gästgiveriet på Furusundssidan återuppbyggdes och här anlades också ett brännvinsbränneri. Detta togs efter hand över av kronan som drev kronobränneriet i Furusund till 1811. När koleran 1831 hotade Sverige upprättade man karantäner längs kusten. En av dessa förlades till Furusund. I början användes befintliga byggnader men 1848 började man bygga ett sjukhus på Hästholmen, platsen kallades sedan Karantänsholmen. Den senaste koleraepidemin utbröt 1894 då bl.a. karantänen på ön Fejan utanför Rådmansö användes.

Finlandsfärjan

Platsens historia har varit dramatisk, med sjöslag och rysshärjningar. Badorten Furusund började anläggas 1849 av tapetfabrikören C F Landgren från Stockholm. En av förutsättningarna för badorten var den ångbåtslinje som startat till Norrtälje. De första åren reste man med hjulångaren ”Amiral von Platen” som lade till vid Furusund på sin väg till Norrtälje. Längre fram var det ångaren ”Norrtelje” som trafikerade Furusund. Viktigt var också att karantänsläkaren kunde konsulteras av badgästerna. Landgren byggde hotell och varmbadhus. Många sommargäster hyrde in sig hos öborna och flera hus byggdes om så rum kunde hyras ut. På 1860-talet började man också bygga speciella villor för uthyrning. Allt tog en mer idyllisk vändning när en stenrik hovjuvelerare, Christian ”Badortskungen” Hammer, köpte hela ön Furusund 1882 och byggde upp ett sommarparadis i jugendstil. Många nya sommarvillor byggdes, liksom hotell och restaurang. Man kunde bada i badhus, dricka brunn, promenera och konsultera kända läkare, men framförallt roade man sig. Här finns såväl societetshus och musikpaviljong som kägelbana och den Hammerska teaterladan. August Strindberg, Albert Engström och Carl Larsson var några av de kulturpersonligheter som brukade vistas i Furusund. Strindberg hyrde sommarbostad här kring sekelskiftet 1900. Senare var även Evert Taube och Astrid Lindgren sommargäster. Taube har förevigat platsen i sin Vals i Furusund. Ett friluftsbad, en av tidens stora nyheter, anlades vid Eknösundet på 1910-talet.

Christian Hammer (1818-1905). Källa: Wikipedia
Strindberg i Furusund. Källa: Stockholmskällan.stockholm.se

Sedan ön fick broförbindelse med fastlandet har fritidshusbebyggelsen svällt. Badorten förföll under och efter första världskriget. En ny epok i Furusunds historia inleddes 1944 när ett tomtbolag köpte ön och började stycka av sportstugetomter. Badortskungens uthyrningsvillor är rivna, men sommartid är Furusund fortfarande en skärgårdsidyll med värdshus och ett intensivt båtliv. Furusunda äldsta hus är Villa Romanov, ett stort rött hus på strandpromenaden som byggdes på 1720-talet. Furusund har båtförbindelse med Stockholm och bilfärjetrafik till öarna Yxlan och Blidö.

Utsikt från Ålandsberget över Ålandsviken
Utsikt över Furusundsleden från Ålandsberget. I bakgrunden till höger syns Köpmanholm på Yxlan samt färjan över sundet.
Tullhuset från 1811-12 är numera värdshus och hotell.

Via en smal trappa från Strindbergs väg 6 kommer man till den optiska telegrafen byggd 1837. Man skickade meddelanden genom att vända på luckorna på stativet på husets tak. 1 024 olika kombinationer var möjliga! Via mellanstationer kunde ett meddelande nå huvudstationen med Mosebacke torg i Stockholm på sju minuter!

Optiska telegrafen i bakgrunden
Det litterära Roslagen

Symbolen framför andra för Furusund är Kvarnen som enligt flöjeln som kröner den är från 1772. Den fungerar idag som inseglingsmärke för båtfolket. Kvarnen är en s.k. stolpkvarn vilket innebär att den är vridbar kring en central stolpe och att hela kvarnhuset vrids efter vinden. Stolpkvarnar var den vanligaste typen i Roslagen. Kvarnen var i bruk fram t.o.m. 1860-talet. På 1880-talet uppfördes på kvarnberget ett kägelbana och själva kvarnen fick utsiktsbalkonger och en åttakantig byggnad runt omkring i vilken Hammer ställde ut sin antikvitetssamling, bl.a. en samling av människoskallar som lär ha varit den största i sitt slag i Europa under denna tid!

Utsikten över Ålandsviken från kvarnberget

Huvudkällor:

  1. Upplev Sverige, Mats och Åsa Ottosson (2008)
  2. Sveriges öar, Anders Källgård (2005)

Utflykt till Häverö, Uppland

Yta: 147 km2

Befolkning: ca 5 485 invånare

Administrativ tillhörighet: Norrtälje kommun i Stockholms län; östra Roslagen; Häverö-Edebo församling i Roslagens västra pastorat inom Uppsala stift

Geografi: socknen utgör en halvö mellan Edeboviken (7 km lång och några hundra meter bred) i väst och Väddöviken i öst. Socknen består av en skogsbygd med sprickdalar med odlingsbygd.

Vattendrag: Skeboån (53 km.) flyter genom socknens sydvästra delar

Sjöar: Storsjön, Utsundsjön och Masugnssjön, Blåkaren (0,2 km2), Långsjön (0,1 km2)

Fjärdar och vikar: Galtfjärden (NV) och Singöfjärden (NO); Edeboviken (V) och Väddöviken (Ö)

Kort historia: Namnet är först belagt år 1344 (Haewer) och kan syfta på haver (getabock), dvs. Bockön. Arbetet med att bygga en kanal i Väddöviken påbörjades redan under Gustav Vasa och nuvarande Väddökanal började byggas 1820 och invigdes först 1840). Socken har även en egen uppländsk folkdräkt – Häverödräkten – som bars till vardags ännu in på 1860-talet.

Dahlström, Svenska folkets seder, bruk och klädedrägter (1863). Källa: Wikipedia Commons

Hallstavik är en tätort med ca. 4 740 invånare, belägen ca. 31 m.ö.h. där Skeboån mynnar ut i Edeboviken. Tätorten är ett brukssamhälle med Hallsta pappersbruk grundat 1915 fortfarande i gång. I Hallstavik finns bibliotek, matvaruhandel, några matställen, Häverögymnasiet och Hallstaviks kyrka, ritad av Ivar Tengbom och invigd 1933. Förutom det, inget märkvärdigt här. Ganska tråkigt och trist tycker jag.

Hallstaviks kyrka

Korgil och Hensviksö är ett två små samhällen belägna vid Häverö halvöns nordligaste spets strax väster om Herräng.

Grillplats med vacker utsikt över Galtfjärden
Bunker utanför Hensviksö

Herräng är en tätort med ca. 350 invånare, belägen vid Singöfjärden och sjön Blåkaren. Orten är ett gammalt gruvsamhälle. Gruvdrift började i slutet av 1500-talet då samhället hette Kuggvass (namnet Herräng är först belagt år 1754) och då Hansan hade koggar här. Malmen skeppades norrut. Gruvverksamheten lades ner 1969 och Roslagsgjuteriet AB har sin verksamhet här idag. Herräng Dance Camp, världens största lindy hop-läger startat 1982, äger rum här varje sommar.

Hyttan vid järnverket omkring 1907. Bildkälla: Wikipedia Commons
Herrängs hamn
Herrängs hamn sedd från slagghögarna
Herrängs hamn
Roslagsgjuteriet AB
Det här är inte Gotland, utan slagghögar vid Gustavstäppan 🙂
Det här är inte månen, utan slagghögarna vid Gustavstäppan 🙂
Uddhamn
Uddhamn
Spår efter den gamla gruvdriftsverksamheten: Eknäsgruvan
Gruvområde

Vid Singöfjärden öster om Herräng ligger Långskäret och Häverö prästäng på var sin sida om Rotholmsviken. ett artrikt, vackert beläget och utflyktsvänligt naturreservat. Efter att ha använts till både slåtter och bete lämnades området att växa igen i början av 1900-talet. Men de senaste decennierna har bit efter bit av reservatet restaurerats och återfått sin gamla karaktär av löväng omväxlande med barrskog och strandängar. Lieslåtter och bete håller nu markerna öppna till glädje för arter som gullviva, kattfot och Adam och Eva.

Singöfjärden sedd från Rotholmsviken
Långskäret vid Rotholmsviken

Tätorten Häverödal ligger söder om Hallstavik och är sammanväxt med denna. Öster om Häverödal ligger Häverö, en liten ort med ca 70 invånare och socknens kyrkby. Häverö kyrka är en vacker gråstenskyrka som ligger mitt i ett kulturlandskap med anor från järnåldern. Den byggdes i början av 1300-talet. I kyrkan finns målningar av minst tre olika målare. Praktfullast bland inventarierna är ett altarskåp tillverkat i början av 1500-talet i Antwerpen. Klockstapeln antas vara en av landets äldsta.

Altartavlan och -skåpet från 1500-talet

Trästa ligger vackert vid Väddöviken söder om Trästabron som leder över till Väddö och vidare mot Grisslehamn. Bron ritades av arkitekt Sven Werner, är 375 meter lång och 17 meter hög och invigdes 1998. Söder om Trästa, nära gränsen med grannsocknen Väddö, ligger Björkkullaåsen som med sina 37 meter är socknens högsta punkt.

Norr om Trästabron ligger Norrby och Norrby gård samt Bergby badplats.

Utflykt till Edebo // Excursion to Edebo

I norra Roslagen ligger denna lilla socken. Edebo socken har en yta på ca. 139 km2 och en befolkning på ca. 1 110 invånare. Den ligger norr om Norrtälje i den nordligaste delen av Norrtälje kommun och består av en småkuperad skogsbygd med odlingsbygd i öster. I nordost har socknen öppning mot Galtfjärden och Edeboviken ligger i öst. Skeboån (53 km.) flyter genom socknens södra delar och större sjöar är Storsjön och Aspdalssjön, båda i sydväst. Riksväg 76 (mellan Gävle i Gästrikland och Norrtälje) genomkorsar socknen. Namnet är först belagt år 1291 (Eboeredi) och kan syfta på edboar (de som bor vid edet).

In northern Roslagen is located this small parish. Edebo parish has an area of ​​approx. 139 km2 and a population of approx. 1,110 inhabitants. It is located north of Norrtälje in the northernmost part of Norrtälje municipality and consists of a small hilly forest area with growing areas to the east. In the northeast, the parish has an opening towards Galtfjärden and Edeboviken is in the east. Skeboån (53 km.) flows through the southern parts of the parish and larger lakes are Storsjön and Aspdalssjön, both in the southwest. National road 76 (between Gävle in Gästrikland and Norrtälje) crosses the parish. The name is first mentioned in 1291 (Eboeredi) and can refer to edboar (those who live at the isthmus).

Från Bladåker (i grannkommunen och -länet Uppsala) mot Hallstavik

  • Kolarmolarån (ett annat namn för Skeboån) utgör gränsen med grannkommunen och -länet Uppsala samt grannsocknen Bladåker.
  • Aspdalssjön (1 km2, 13 m.ö.h.) med Aspdalssjöns naturreservat inrättat 1996 och bestående av två skogsområden.
  • Grundsjömossarnas naturreservat inrättat 2001 och bestående av granskog och myrområden runt den lilla Grundsjön.
  • Edebo-Sättra naturreservat inrättat 2006 och som nyttjades ända fram till sekelskiftet 1900 som ängsmark. Spår av äldre gärdesgård tyder på att omgivande skog har använts för skogsbete. 

Utefter riksväg 76 mot Harg (i grannkommunen Östhammar i Uppsala län): Gråska och Gråskaån

Utefter riksväg 76 mot Norrtälje: Sättra (här ligger Karlsberg som med sina 30 meter är socknens högsta punkt), Hammarby, Skälby, Gillberga (här kan man åka till Vickelsjöns naturreservat inrättat 1999 och Borgskogens naturreservat inrättat 1995) och Edebo kyrkby, en småort med ca. 65 invånare. Här ligger Edebo kyrka från slutet av 1400-talet. Kyrkan tillhör Häverö-Edebo församling inom Roslagens västra pastorat av Uppsala stift. Från Edebo kan man åka västerut mot Järinge gård (vid Bysjön och Framån/Skeboån), Björinge och de två naturreservaten Björinge (inrättat 1999 vid Storsjön) och Bokullen (inrättat 2014).

Mellan Hallstavik och Harg (i grannkommunen Östhammar i Uppsala län): Skärsta (där Edeboviken börjar), Granlund, herrgården Ronöholm, Gräsö, Boda och Lavarö.

I norra delen av socknen: Järsjöviken, östra halvan av öarna Kalvskäret och Långskäret, en liten del av ön Galten, Ormön i Ormösundet och Gränskäret som är naturreservat sedan 1974.

Utflykt till Singö // Excursion to Singö

Roslagen och havet, en bra kombination av karga klippor, havsängar och fiskebyar. Singö socken har en yta på ca. 34 km2 och en befolkning på ca. 315 invånare. Den ligger norr om Norrtälje i den nordligaste delen av Norrtälje kommun och omfattar de stora bergiga och skogsklädda öarna Singö och Fogdö samt mindre öar och skär. I öster breder Ålands hav ut sig och i väster finns Singöfjärden med ett maxdjup på 49 m. Inga märkvärdiga åar flyter genom socknen och största sjön är Storträsket på Singön. Namnet är först belagt år 1334 (Singa) och kan innehålla sina med betydelsen ”visset gräs”.

Roslagen and the sea, a good combination of barren cliffs, sea beds and fishing villages. Singö parish has an area of ​​approx. 34 km2 and a population of approx. 315 inhabitants. It is located north of Norrtälje in the northernmost part of Norrtälje municipality and includes the large mountainous and forested islands Singö and Fogdö as well as smaller islands and skerries. In the east, the Åland Sea widens and in the west is Singöfjärden with a maximum depth of 49 m. No remarkable rivers flow through the parish and the largest lake is Storträsket on Singön. The name was first used in 1334 (Singa) and may contain its meaning "withered grass".

Från Grisslehamn norrut:

  • Fogdö-Kolskär: en liten ö med broförbindelse till Fogdön över Fygdströmmen
  • Fogdö: väster om ön ligger den mindre Askholmen och Singöfjärden med flera skär. Öster om ön ligger Fogdösten och mellan Fogdö och Singö (i Singsundet) ligger Riddarskäret med broförbindelse till bägge öarna. Bron mot Singö är från 1955.
  • Singö: ca 25 km2 (Sveriges 36e största ö)
    – östra delen: Tranvik och Backby samt Svartklubbens lotsstation.

    Lotsstationen. Foto: Alex Danko

    Foto: Alex Danko

    Backa hembygdsgård. Foto: Alex Lefter

    – västra delen: småorten Söderby och Norrvreta (ca. 120 invånare). Singö kyrka från 1753 tillhör Väddö församling inom Roslagens östra pastorat av Uppsala stift. Norr om Norrvreta ligger Telegrafberget som är socknens högsta punkt (30 m).

    Foto: Alex Danko
    Foto: Alex Danko
    Singö brygga. Foto: A Danko
    – Singö-Söderbys naturreservat kring Storträsket (0,18 km2; 6,4 m.ö.h.) inrättades 2016 och är småkuperat och mjukt böljande.
    – på norra Singön ligger Ellan, Vässarö brygga vid Strömsviken samt Norrängsskogens naturreservat från 2014 med hällmarkstallskog, delvis lövrik barrskog, lövstrandskog samt ren barrskog på frisk till fuktig mark.

    Vässarö brygga. Foto: Alex Danko
  • norr om Singön ligger de obebodda Själgrundet och Långgrundet med Långgrundets naturreservat instiftat 1974 och som domineras av en gles hällmarkstallskog med en bred klippstrand i nordöst och med stränder dominerade av al och havtorn.
  • nordöst om Singön ligger många skär, klubbar och de lite större Skogsskäret och Stor-Roten som är militärt skjutområde.
  • i sockens nordöstligaste del, där Ålands hav och Södra Kvarken möts, ligger ön Understen med en fyr från 1915, ritad av Folke Lundberg och 39 meter hög (den näst högsta fyren efter Långe Jan på Öland). Den gamla fyren från 1848 (13 meter hög) står kvar. Understen är den nordligaste punkten i Norrtälje kommun och Stockholms län.

    Understen, fotad av A Danko från Eckeröbåten
  • öster om Singö ligger Måssten (en holme först omtalad 1429) och Svartklubben med en fyr från 1819 (12 m).

Utflykt till Film // Excursion to Film

Sockennamnet väcker lustiga associationer. Betyder egennamnet Film verkligen samma sak som det vi ser på duk? Tveksamt, socknen har ju medeltida ursprung. Films socken har en yta på ca. 134 km2 och en befolkning på ca. 2 800 invånare. Den ligger väster om Östhammar och är en flack mossrik skogsbygd med odlingsbygd i söder. Inga märkvärdiga åar flyter genom socknen. Större sjöar är Stordammen i sydost, Vika i nordväst och Älgsjön i nordost. Länsväg 292 (mellan Söderfors och Hargshamn) passerar genom socknens sydligaste delar och länsväg 290 (mellan Fullerö i norra Uppsala och Forsmark) löper genom socknens centrala delar. Upplandsleden passerar också genom socknen. Namnet är först belagt år 1316 (Film) och betyder hinna eller skinn. Kända personer från socknen är skulptören Carl Eldh (1873-1954) och f.d. statsministern Arvid Lindman (1862-1936; i tjänst 1906-1911 samt 1928-1930).

The parish name evokes funny associations. Does the proper name Film really mean the same thing as what we see on screen? Doubtful, the parish has a medieval origin. Film parish has an area of ​​approx. 134 km2 and a population of approx. 2,800 inhabitants. It is located west of Östhammar and is a flat mossy forest area with a growing area in the south. No remarkable rivers flow through the parish. Larger lakes are Stordammen in the southeast, Vika in the northwest and Älgsjön in the northeast. County road 292 (between Söderfors and Hargshamn) passes through the southernmost parts of the parish and county road 290 (between Fullerö in northern Uppsala and Forsmark) runs through the central parts of the parish. The Upplandsleden also passes through the parish. The name was first used in 1316 (Film) and means membrane or skin. Famous people from the parish are the sculptor Carl Eldh (1873-1954) and ex Prime Minister Arvid Lindman (1862-1936; in service 1906-1911 and 1928-1930).
Eldh, 1935. Källa: Wikipedia
Lindman. Källa: Wikipedia

Kring Österbybruk:

  • en stor del av Dannemora gruvområdet ligger inom socknen (se inlägget om Dannemora socken för mer info om gruvorna)
  • nordväst om gruvområdet ligger Söderskogen, en gammal by med en samling gruvdrängstorp, som härstammar från 1700-talet. Läs mer här: http://www.hosserudkullen.se/forskning/slakt_se_gard_soderskogen.html
  • den största delen av Österbybruk ligger inom socknen. Österbybruk är en tätort med ca. 2 360 invånare. Här finns skola, förskola, affärer, apotek, postombud, tandläkare, vårdcentral och bibliotek. Nyckelharpostämman och Gillestämman hålls årligen i juni till minne av bygdens spelman Hans ”Hasse” Gille (1931-2012). I augusti är det eldfest.
Söderskogen
Söderskogen
Gille på 80-årsdagen. Källa: Wikipedia

På 1400-talet hörde Österby till Örbyhus gods under Vasaätten. Med hjälp av tyska experter anlade Gustav Vasa under 1500-talet ett järnbruk här för tillverkning av krigsmaterial. 1626 arrenderades Österbybruk, Lövstabruk och Gimo bruk av Willem de Besche och Louis de Geer. De Geer köpte de tre bruken 1643 och Österbybruk utvecklades till landets näst största järnbruk. 1758 övertogs bruket av släkten Grill. 1802 kom Per Adolf Tamm in i ägarbilden och han blev ensam ägare 1823. 1876 bildade arvingarna Österbybruks AB som 1916 slogs samman med Gimo bruks AB. Från 1927 och fram till 1983 drevs Österbyverken av Fagersta AB. Bruksmiljön härstammar från 1600-talet och speglar den tidens samhällssyn med herrgård och arbetarbostäder tydligt åtskilda. Vallonsmedjan är unik som den enda som bevarats i ursprungligt skick. Efter 1800-talets mitt blev det ett uppsving för järnhanteringen i Österbybruk och en modern industrimiljö etablerades några hundra meter norr om den gamla bebyggelsen. Numera ägs de flesta äldre byggnader av Bruno Liljefors stiftelse som bedriver en omfattande verksamhet med inriktning på kulturturism. Under sommaren sjuder Österbybruk av aktivitet. Man kan se hantverk och utställningar, här spelas musikteaterföreställningen ”Jernets fångar” och det ordnas spökvandringar i herrgården. Badplats finns i Stordammen och sommarkafé på stallbacken.

In the 15th century, Österby belonged to Örbyhus estate under the Vasa family. With the help of German experts, Gustav Vasa established an ironworks here in the 16th century for the production of war materials. In 1626, Österbybruk, Lövstabruk and Gimo ironworks were leased by Willem de Besche and Louis de Geer. De Geer bought the three ironworks in 1643 and Österbybruk developed into the country's second largest ironworks. In 1758, the ironworks was taken over by the Grill family. In 1802, Per Adolf Tamm entered the ownership picture and he became the sole owner in 1823. In 1876, the heirs formed Österbybruks AB, which in 1916 merged with Gimo bruks AB. From 1927 until 1983, Österbyverken was run by Fagersta AB. The working environment dates from the 17th century and reflects the social view of the time with mansions and workers' housing clearly separated. The Walloon forge is unique as the only one that has been preserved in its original condition. After the middle of the 19th century, there was a boom in iron handling in Österbybruk and a modern industrial environment was established a few hundred meters north of the old buildings. Today, most of the older buildings are owned by the Bruno Liljefors Foundation, which conducts extensive activities with a focus on cultural tourism.
Trädgården planlades av Carl Hårleman på 1740-talet, men färdigställdes inte förrän 1760. Man hade då vidgat trädgården genom att fylla ut dammen med sten och jord. Det som finns kvar av den ursprungliga anläggningen är lindalléerna och korsdammen. // The garden was designed by Carl Hårleman in the 1740s, but was not completed until 1760. The garden had then been enlarged by filling the pond with stone and soil. What remains of the original facility are the linden alleys and the cross pond.
Minnesmonument i gjutjärn, granit och marmor, ritat av Göthe och rest av P A Tamm ”i tacksamhet och vördnad” efter hans moster Anna Johanna Grill som överlät driften av bruket åt honom år 1802. // Memorial in cast iron, granite and marble, designed by Göthe and erected by P A Tamm ”in gratitude and reverence” after his aunt Anna Johanna Grill who left the operation of the ironworks to him in 1802.
Medaljong av Sergel // Medallion by Sergel
Byggnaden är samtida med herrgården och har använts som brygghus, tvättstuga och hönshus. Tidigare fanns flera andra liknande hus vid dammkanten. Medan konstnären Bruno Liljefors bodde på herrgården (1917-32) inreddes en ateljé åt honom här. För att få in mycket ljus togs stora fönster upp i fasaden mot dammen. Sedan 1984 är byggnaden utställningslokal. // The building is contemporary with the manor and has been used as a brewery, laundry room and hen house. Previously, there were several other similar houses at the edge of the dam. While the artist Bruno Liljefors lived on the manor (1917-32), a studio was furnished for him here. To get in a lot of light, large windows were raised in the facade facing the pond. Since 1984, the building has been a showroom.
Det Grillska vapnet, en trana, finns på fasaden mot parken. // The Grills coat of arms, a crane, is on the facade facing the park.
Ursprungligen fanns på den här platsen en huvudbyggnad och en kontorsbyggnad uppförda i trä. Den nuvarande herrgårdsbyggnaden började byggas på 1760-talet då familjen Grill ägde Österbybruk. Arkitekter var murarmästare Elias Kessler och i slutskedet Eric Palmstedt. År 1802 tog Per Adolf Tamm (”Gammel Tammen”) över driften och bruket fanns i släkten Tamms ägo fram till 1916. Åren 1917-32 bodde konstnären Bruno Liljefors och hans familj på herrgården. Numera ägs herrgården av Bruno Liljefors stiftelse. // Originally, there was a main building and an office building built of wood on this site. The current manor house building began in the 1760s when the Grill family owned Österbybruk. Architects were master mason Elias Kessler and in the final stage Eric Palmstedt. In 1802, Per Adolf Tamm (” Gammel Tammen ”) took over the operation and the ironworks was owned by the Tamm family until 1916. In the years 1917-32, the artist Bruno Liljefors and his family lived on the manor. The manor is now owned by the Bruno Liljefors Foundation.
Ett vagn- och brandmuseum i Stallängan har öppet helger under sommaren. Sadelmakarlängan med galleri, butik och keramikverkstad har öppet från tidig vår fram till jul.
Kyrkan från 1735 // The church from 1735
Louis de Geer värvade yrkeskunniga arbetare från Vallonien i dåvarande Nederländerna. Man byggde upp den vallonsmedja som finns nästan komplett bevarad här. De Geers industri kom att dominera världshandeln inom järn och stål. Smedjan stängdes i början av 1900-talet efter att vattendriften helt slagits ut av ångdriften. Det norduppländska stångjärnet var känt på världsmarknaden för sin höga kvalitet och betingade ett mycket högt pris. Varje bruk hade sin järnstämpel som garanterade kvalitet och Österbybruks bestod av två ringar. Stångjärnet härifrån fraktades vintertid till Kallerö hamnplats vid nordupplandskusten varifrån det senare fördes till Järnvågen i Stockholm. Där förtullades stångjärnet och skeppades sedan ut, främst till Sheffield i England. // Louis de Geer recruited skilled workers from Wallonia in the then Netherlands. The Walloon forge was built, which is almost completely preserved here. De Geer’s industry came to dominate world trade in iron and steel. The smithy was closed at the beginning of the 20th century after the water operation was completely shut down by the steam operation. The North Uppland bar iron was known on the world market for its high quality and conditioned a very high price. Each ironworks had its own iron stamp that guaranteed quality and Österbybruk’s consisted of two rings. The bar iron from here was transported in winter to Kallerö wharf on the North Upland coast, from where it was later transported to Järnvågen in Stockholm. There, the bar iron was cleared through customs and then shipped out, mainly to Sheffield in England.
Redan på 1500-talet lät Gustav Vasa bygga en smedja här, vissa murrester finns fortfarande kvar. 1626 övertog Louis de Geer Österbybruk. Ett stort antal skickliga yrkesmän värvades till bruket från Vallonien och man började bygga upp smedja och masugn. 1794 byggdes smedjan ut och initialerna på gaveln (JAG och HWP) syftar på de dåvarande ägarna, Johan Abraham Grill och Henrik Wilhelm Peill. Högst uppe på gavlarna finns också Österbybruks järnstämpel – OO. I smedjan färskades råjärnet (”gösen”) och räcktes ut till stångjärn som var den produkt man sedan exporterade. Smedjan användes fram till 1906 och är den enda i sitt slag som även har interiören bevarad. // As early as the 16th century, Gustav Vasa had a smithy built here, some wall remains still remain. In 1626 Louis de Geer took over Österbybruk. A large number of skilled professionals were recruited to the ironworks from Wallonia and construction began on a smithy and blast furnace. In 1794 the smithy was expanded and the initials on the gable (JAG and HWP) refer to the then owners, Johan Abraham Grill and Henrik Wilhelm Peill. At the top of the gables is also Österbybruk’s iron stamp – OO. In the smithy, the pig iron (”pikeperch”) was freshened and handed out to bar iron, which was the product that was then exported. The smithy was used until 1906 and is the only one of its kind that also has the interior preserved.
Hembygdsgården

Films kyrkby:

Film är en småort med ca. 100 invånare belägen på en ås med vacker utsikt över Filmsjön (0,65 km2 och 25 m.ö.h.). Här har Fyrisån en av sina källor. Här ligger Films kyrka från 1400-talet som tillhör Dannemorabygdens församling.

Gråstenskyrkan med tillbyggnaden från 1767 (Österbybkyrkan)
Tympanon i ek med Kristushuvud och bokstäverna alfa och omega, av Carl Eldh (1895)
Målningarna är från tiden ca. 1500-1515.
Barockaltaret från 1734, med altartavla av Olof Gjerdman, en lärjunge till Burchard Precht
Predikstolen från 1732, ett verk av Olof Gjerdman
Triumfkrucifix med corpus från 1400-talet
Epitafium över kammarherren Anton de Geer (1721-56)
Orgeln från 1973 från Grönlunds orgelfirma i Luleå
Bårhuset från ca. 1700
Klockstapeln från 1600-talet

Mellan Film och Florarna:

  • Bryttbyn
  • Karkebo: genom byn passerar vägen till Florarnas naturreservat. Reservatet inrättades 1976 och är Uppsala läns största. Det vidsträckta naturreservatet är en norrländsk vildmark i miniatyr: en mosaik av myrmarker och barrskogsklädda moränkullar. Tjäderspel i skogarna, orrspel och häckande trana på myrarna och ropande sparvuggla, pärluggla och slaguggla på vårvinterkvällarna. Lodjur vandrar ofta genom området och till de botaniska exklusiviteterna hör den praktfulla orkidén guckusko som växer vid Ressaren sydost om Vikasjön (0,8 km2, 28 m.ö.h.). Bästa sättet att uppleva Florarna är att följa Upplandsledens vandringsstigar. De bitvis spångade vandringsstigarna är ofta enda sättet att ta sig fram torrskodd i myrmarkerna. Stövlar rekommenderas!
  • Elsarbo, Ursbo och Sibbo: i Sibbo börjar en kulturstig som heter Gullstigen, en 5,5 km lång stig mellan Sibbo och Labbo. Det är en mer än tusenårig klövjestig som i äldre tider var den naturliga förbindelseleden mellan Film och Tegelsmora (i grannkommunen Tierp). Ungefär halvvägs, vid socken- och kommungränsen, låg den gemensamma avrättningsplatsen Galgbacken eller Båhlslätten. Den sista som avrättades här genom halshuggning var Stina Pehrsdotter (Vibo-Stina) år 1845. Namnet Gullstigen eller Guldstigen sägs komma av att genvägen från Tegelsmora till Film var så värdefull att den var guld värd 🙂 Enligt en annan sägen skulle en soldat från Karl XII:s dagar ha tagit med sig hem en turkisk kvinna ifrån kriget till Norrtorpen i Film. Han gifte sig med henne och hon födde ett barn. Mannen for åter ut i krig i främmande land men hustrun gick där hemma ensam i Norrtorpen. Hon vantrivdes och blev till slut så sinnesrubbad att hon tog livet av sitt barn. Hon dömdes till döden och halshöggs vid Båhlslätten. När hon fördes stigen fram till avrättningsplatsen såg hon sig omkring som i trance och utropade ”Det är gull, bara gull”. Folk trodde då att hon trots allt blev lycklig efter döden och stigen fick därefter namnet Gullstigen. Då stigen på medeltiden var en naturlig förbindelse mellan Films och Tegelsmoras socknar färdades här kungens och kyrkans fogdar för att hämta uppbörd av skatter och avgifter. Detta har enligt folktron bidragit till namnet Gullstigen.

    Gullstigen, a 5.5 km long path between Sibbo and Labbo. It is a more than thousand-year-old hoof trail that in older times was the natural link between Film and Tegelsmora (in the neighboring municipality of Tierp). About halfway, at the parish and municipal border, was the common execution site Galgbacken or Båhlslätten. The last to be executed here by beheading was Stina Pehrsdotter (Vibo-Stina) in 1845. The name Gullstigen or Guldstigen is said to come from the fact that the shortcut from Tegelsmora to Film was so valuable that it was worth its weight in gold 🙂 According to another legend, a soldier from Karl XII’s days have brought home a Turkish woman from the war to Norrtorpen in Film. He married her and she gave birth to a child. The husband went to war again in a foreign country, but the wife was home alone in Norrtorpen. She became unhappy and eventually became so disturbed that she took the life of her child. She was sentenced to death and beheaded at Båhlslätten. When she was led up the path to the execution site, she looked around as if in a trance and exclaimed ”It’s gold, only gold”. People then thought that she was happy after death after all and the path was then named Gullstigen. As the path in the Middle Ages was a natural connection between the parishes of Film and Tegelsmora, the bailiffs of the king and the church traveled here to collect taxes and fees. According to folklore, this has contributed to the name Gullstigen.
Gruvdrängstorpet Rönnvik från 1700-talet tillhörande Dannemora gruvor. Torpet revs på 1950-talet.
Stina Perhsdotter ”Vibo-Stina” född 15 mars 1806 i Vibo i grannsocknen Tegelsmora (i Tierps kommun) avrättades här den 19 juli 1845. Hon hade med arsenik tagit livet av sin make, bonden Olof Olsson, och dömts till döden av Film-Dannemora tingslags tingsrätt. Vibo-Stina var den sista som avrättades i dessa trakter vid Galgbacken (Bålet), den gemensamma avrättningsplatsen för Dannemora, Film och Tegelsmora.

Från Österbybruk till Lövstabruk: Älglösa, Andersbo och Gräsbo

Från Österbybruk till Valö:

  • Aspbo naturreservat, inrättat 1972 och belägen vid sjön Stordammens (3,4 km2, 39 m.ö.h.) norra strand. Här ligger glesa skogar som en gång varit betesmark. Fina badplatser. Upplandsleden och Vikingaleden passerar genom området.
  • Runsten U1136 står vid Kallviksmossen utanför Gubbo. Ett par kilometer nordost om Kallviksmossen, på gränsen med grannsocknen Valö, ligger Films sockens högsta punkt med 51 meter.

Utflykt till Dannemora // Excursion to Dannemora

Det är många ”mor” runt Dannemorabygden – Dannemora, Morkarla, Tegelsmora. Det finns verkligen mycket sumpig mark i dessa trakter i Norduppland. Dannemora socken har en yta på ca. 69 km2 och en befolkning på ca. 540 invånare. Den ligger väster om Östhammar och är en mossrik skogsbygd. Här finns många gruvor och gruvhål varav den största är Dannemoragruvorna. Största sjön är Dannemorasjön som är ca. 3 km2 stor och ligger 24 m.ö.h. I Dannemorasjön har Fyrisån sin källa. Länsväg 292 (mellan Söderfors och Hargshamn) passerar genom socknen. Namnet är först belagt år 1314 (Danamorii) och är sammansatt av mor (sumpig mark/granskog) och dana som är en pluralisform av dan (dansk). Har danskar bott här tidigare?

There are many "mor" around the Dannemora area - Dannemora, Morkarla, Tegelsmora. There is really a lot of swampy land in these areas in North Uppland. Dannemora parish has an area of ​​approx. 69 km2 and a population of approx. 540 inhabitants. It is located west of Östhammar and is a mossy forest area. There are many mines and mining holes here, the largest of which are the Dannemora mines. The largest lake is Lake Dannemora which is approx. 3 km2 large and located 24 m over sea level. In Dannemora Lake, Fyrisån has its source. County road 292 (between Söderfors and Hargshamn) passes through the parish. The name is first dated 1314 (Danamorii) and is composed of mor (swampy land / spruce forest) and dana which is a plural form of dan (Danish). Have Danes lived here before?

Utefter länsväg 292 från Örbyhus mot Österbybruk:

  1. Gryttjom. Strax innan byn, på gränsen med grannkommunen Tierp och grannsocknen Tegelsmora, finns Dannemora sockens högsta punkt med 49 meter.

2. Dannemora: tätort och gammal gruvby med ca. 240 invånare. Järnvägen Dannemora-Hargshamn (39 km.) som var i drift mellan 1878 och 1970 passerar genom tätorten och trafikeras idag av godstrafiklinjen Örbyhus-Hallstavik. Sveriges första ångmaskin vidareutvecklades i Dannemora av Mårten Triewald (1691-1747). Området är fascinerande ur industriell synpunkt.

Den äldsta urkunden om Dannemora gruvor är från 1481, men troligen har järnmalmsfyndigheten bearbetats tidigare. Under främst 1600- och 1700-talen anlades drygt 30 större och mindre bruk i mellersta och norra Uppland samt i södra Norrland vilka baserade sin tillverkning på malm från Dannemora. Malmens speciella egenskaper gjorde Dannemora till landets främsta järnmalmsgruva och bidrog till Sveriges ekonomiska uppsving! Sammanlagt har i området drygt 80-talet gruvor bearbetats. De olika bruken bröt sin malm någon eller några veckor i taget under ledning av egna gruvfogdar. Först under 1700-talet fick gruvorna gemensam förvaltning. 1937 bildades AB Dannemora Gruvor och 1978 blev SSAB ägare. Under åren 1948-58 moderniserades gruvdriften. Ett 620 meter djupt centralschakt sänktes och en 72 meter hög gruvlave uppfördes med sovrings- och anrikningsverk. Brytningen under senare tid omfattade årligen 1,2 miljoner ton berg varur ca. 650 000 ton färdiga malmprodukter utvanns. Malmen levererades främst till Oxelösunds järnverk i Sörmland och till det finska järnverket Koverhar via den egna utskeppningsanläggningen i Hargshamn. Sammanlagt har ur Dannemora gruvor uppfordrats omkring 43 miljoner ton berg varur ca. 24 miljoner ton malmprodukter utvunnits, varav hälften efter 1975. Gruvan lades ner den 31 mars 1992 då brytningen inte längre ansågs lönsam. 

The oldest record of Dannemora mines is from 1481, but the iron ore deposit has probably been processed earlier. During mainly the 17th and 18th centuries, just over 30 large and small ironworks were established in central and northern Uppland and in southern Norrland, which based their production on ore from Dannemora. The special properties of the ore made Dannemora the country's foremost iron ore mine and contributed to Sweden's economic upswing! In total, more than 80 mines have been worked in the area. The various ironworks mined their ore for one or a few weeks at a time under the direction of their own miners. It was not until the 18th century that the mines received joint management. In 1937 AB Dannemora Gruvor was formed and in 1978 SSAB became the owner. During the years 1948-58, mining operations were modernized. A 620 meter deep central shaft was sunk and a 72 meter high mining headframe was built with screening and enrichment plants. The recent mining included 1.2 million tonnes of rock annually, of which approx. 650,000 tonnes of finished ore products were extracted. The ore was delivered mainly to Oxelösund's ironworks in Sörmland and to the Finnish ironworks Koverhar via its own shipping facility in Hargshamn. In total, about 43 million tonnes of rock have been harvested from Dannemora mines, approx. 24 million tonnes of ore products were mined, half of which after 1975. The mine was closed on 31st March 1992 when mining was no longer considered profitable.
Triewalds eld- och luftmaskin vid Dannemora gruvor, 1720-talet. Bildkälla: Wikipedia // Triewalds’ fire and air machine at Dannemora mines, 1720s. Image source: Wikipedia
Den första handelsboden inrättades 1869 genom ombyggnad av ett äldre hus. Tidigare fick man ut säd, sill, salt och andra förnödenheter från bl.a. ett magasin och saltbod som står kvar invid nya disponentbostaden. Dessa byggnader samt intilliggande kassörskontor från 1700-talet är nu i privat ägo. Framför gruvhandeln stod ett våghus där malmen vägdes innan malmfororna gick ut till de olika bruken. Torget kallades för Malmtorget. Gruvhandeln om- och påbyggdes i början av 1900-talet och affären upphörde sista juni 1974. Den är nu i privat ägo. // The first trading post was established in 1869 by rebuilding an older house. Previously, grain, herring, salt and other necessities were obtained from e.g. a magazine and salt shed that remains next to the new manager’s residence. These buildings and adjacent cashier’s offices from the 18th century are now privately owned. In front of the mining trade was a weighing house where the ore was weighed before the ore furnaces went out to the various ironworks. The square was called Malmtorget. The mining shop was rebuilt and extended at the beginning of the 20th century and the business ceased last June 1974. It is now privately owned.
I den gamla gruvfogdebostaden ”Elfkarleby gård” från slutet av 1600-talet inrättades 1869 ett apotek. Tidigare hade gruvfogdarna och gruvläkarna tillhandahållit medicin. 1908 byggdes ett nytt apotek i jugendstil som tjänstgjorde fram till 1971 då apoteksrörelsen flyttades till Österbybruk. Gamla apoteket var bostadshus fram till 1977 då det på grund av rasrisk måste utrymmas. // In 1869, a pharmacy was established in the old mining bailiff’s residence ”Elfkarleby gård” from the end of the 17th century. Previously, the bailiffs and the mining doctors had provided medicine. In 1908, a new Art Nouveau pharmacy was built, which served until 1971 when the pharmacy movement was moved to Österbybruk. The old pharmacy was a residential building until 1977 when it had to be evacuated due to the risk of a landslide.
Doktorsbostället var läkarmottagning och bostad för gruvfältskär eller gruvkirurg som läkaren också kallades. Huset är från 1674 och därmed det äldsta på gruvbacken. Under en längre tid på 1900-talet var läkarmottagningen inrymd i sjukstugan till vänster på gården. 1980 upphörde provinsialläkartjänsten vid Dannemora. Byggnaden är nu i privat ägo. // The doctor’s residence was a doctor’s surgery and a residence for a mining field cutter or mining surgeon as the doctor was also called. The house is from 1674 and thus the oldest on the mining hill. For a long time in the 20th century, the doctor’s office was housed in the infirmary on the left of the farm. In 1980, the provincial medical service at Dannemora ceased. The building is now privately owned.
Gruvan är enligt en uppgift från 1676 den äldsta i Dannemora och troligen från tiden före 1481. Storrymningen är gemensamt namn för de ursprungliga gruvorna Dammsrymningen, Pumpgruvan, Djupgruvan och Stora Rymningen (Kompanigruvorna) samt Hjulvindsgruvan, Jordgruvan och Ödesgruvorna. Dagbrottet, som är Europas största gjort utan maskinell kraft, har uppstått genom att banden mellan de olika gruvorna rasat samman! Längd 270 m, bredd 60 m, ursprungligt djup 140 m. Genom ras i norra delen har gruvan förbindelse ned till ca. 480 m. djup. Storrymningen, ”Mellanfältsmalmen”, har överst brutits genom tillmakning i dagbrott och längre ner genom igensättningsbrytning, magasinsbrytning, skivpallsbrytning och längst ner i gruvan skivrasbrytning. // According to information from 1676, the mine is the oldest in Dannemora and probably from the time before 1481. Storrymningen is the common name for the original mines Dammsrymningen, Pumpgruvan, Djupgruvan and Stora Rymningen (Kompanigruvorna) and Hjulvindsgruvan, Jordgruvan and Ödesgruvorna. The open pit, which is Europe’s largest made without mechanical power, has arisen as the ties between the various mines collapsed! Length 270 m, width 60 m, original depth 140 m. Through landslides in the northern part, the mine has a connection down to approx. 480 m. depth. The large-scale escape, the ” Intermediate Field Ore ”, has been mined at the top by quarrying in open pits and further down by clogging, magazine breaking, pallet breaking and at the bottom of the mine disc slashing.
Gruvkammare var en föregångare till senare tiders gruvstugor. Gruvkammare fanns på flera ställen å gruvfältet och användes för arbetarnas torkning av arbetskläder och som värmestuga. Denna är från början av 1800-talet. Under 1900-talet användes byggnaden som målarverkstad. // Mining chambers were a precursor to recent mining cottages. Mining chambers were located in several places on the mining field and were used for the workers’ drying of work clothes and as a heating cabin. This is from the beginning of the 19th century. During the 20th century, the building was used as a painting workshop.
Örners schakt upptogs 1743 till 300 meters djup. Nuvarande djup är 350 m. Örners schakt har ortförbindelse till Norra fältet och Konstängsfältet på flera nivåer, samt till Södra fältet på 340 m nivå. 1819 byggdes en gruvlave i trä. Den ombyggdes 1914 och förstördes av eld den 15 juni 1960. // Örner’s shaft was excavated in 1743 to a depth of 300 meters. The current depth is 350 m. Örner’s shaft has local connections to the Norra field and the Konstäng field on several levels, as well as to the Södra field at the 340 m level. In 1819, a wooden mining headframe was built. It was rebuilt in 1914 and destroyed by fire on June 15th, 1960.
Klockstapeln är enligt årtal på vindflöjeln uppförd 1754. 1823 byggdes klockstapeln om och fick sitt nuvarande utseende. Det gamla tornuret ersattes 1889. På södra fasaden finns ett solur som bär årtalet 1755. Den gamla vällingklockan har inskriptionen: ”Dannemora Grufvors klocka guten af G. Meyer i Stockholm anno 1766”. // According to the year on the weather vane, the belfry was built in 1754. In 1823, the belfry was rebuilt and given its current appearance. The old tower clock was replaced in 1889. On the southern façade there is a sundial bearing the year 1755. The old gruel bell has the inscription: ”Dannemora Grufvors klocka guten af ​​G. Meyer i Stockholm anno 1766”.
Brukskontoret var ursprungligen en gammal gård från 1700-talet som inrättades till gruvkontor av Dannemora Gruvintressenter 1869. Bakom fanns då en inbyggd gård med olika verkstäder. Av äldre kartor framgår också att det funnits ”jernbod” och gruvkammare på denna plats. 1960 sammanbyggdes kontoret med flygelbyggnaden och övre våningen (tidigare bostadslägenheter) inreddes till kontorslokaler. // The ironworks office was originally an old farm from the 18th century, which was established as a mining office by Dannemora Gruvintressenter in 1869. Behind it was then a built-in farm with various workshops. Older maps also show that there was an ”iron shed” and a mining chamber at this location. In 1960, the office was combined with the wing building and the upper floor (former residential apartments) was furnished as office space.
Dammsgruvan upptogs 1674 och har ett djup på ca. 140 m. Dammsgruvan har förbindelse med gruvorna i Storrymningen. Gruvan fick sitt namn på grund av problem med vattentillströmning från både Gruvsjön och landsidan. I denna gruva företog de kungliga gäster som besökte Dannemora sina nedfärder i en sammetsklädd tunna. Vid festliga tillfällen sköts ibland salut från gruvans botten. // The Damm mine was excavated in 1674 and has a depth of approx. 140 m. The mine is connected to the mines in Storrymningen. The mine got its name due to problems with water inflow from both Gruvsjön and the land side. In this mine, the royal guests who visited Dannemora undertook their descents in a velvet-clad barrel. On festive occasions, salutes were sometimes fired from the bottom of the mine.
Hjulvinden är ett pumphus till ett gammalt pumpschakt för länspumpning av läckvatten från Gruvsjön innan detta trängde ned i gruvorna. I golvet ligger en 12 m djup brunn. Intill låg Hjulvindsgruvan, omkring 140 m djup. Gruvan fick sitt namn av att uppfordringen från början skedde medelst tramphjul. Den blev genom ras en del av det stora dagbrottet Storrymningen. I närheten av Hjulvind uppsattes 1805 en ångmaskin av Boulton & Watts som förbättrade länspumpningen av Mellanfältets gruvor. Den var en av de första i sitt slag i Sverige. // Hjulvinden is a pump house for an old pump shaft for bilge pumping of leaking water from Gruvsjön before it penetrated into the mines. In the floor is a 12 m deep well. Next to it was Hjulvindsgruvan, about 140 m deep. The mine got its name from the fact that the call was initially made by trampoline. It became part of the large open pit Storrymningen by landslide. In 1805, a steam engine was set up near Hjulvind by Boulton & Watts, which improved the bilge pumping of Mellanfältet’s mines. It was one of the first of its kind in Sweden!
Jungfrugruvan upptogs 1675. År 1782 fick den förbindelse åt söder med Ungkarlsgruvan (igenfylld) och 1777 med Dammsgruvan i norr. Dess djup är ca. 175. 1819 påbörjades sprängning i Jungfrugruvan av ett konstschakt för de stora gruvorna ned till ca. 175 meters nivå. Schaktet stod klart 1847. Jungfrugruvan var känd för sin goda akustik. Brytningen upphörde 1878. // The Virgin Mine was taken up in 1675. In 1782 it was connected to the south with the Ungkarlsgruvan (refilled) and in 1777 with the Dammsgruvan to the north. Its depth is approx. 175. In 1819, blasting began in the Jungfrugruvan of an art shaft for the large mines down to approx. 175 meters level. The shaft was completed in 1847. The maiden mine was known for its good acoustics. Mining ceased in 1878.

Från Gryttjom söderut mot Knypplan (väster om Dannemorasjön):

Dannemora kyrkby. Här ligger Dannemora kyrka från 1400-talet, en imposant gråstenskyrka, på en liten höjd. Kyrkan tillhör Dannemorabygdens församling. Den var stängd vid tiden för mitt besök.

Mumsarby (en avlång by där det tyvärr inte finns något mumsigt att förtära :P), Pesarby, Uddarby och Bossarby. Vid Ackarby, mellan de två sistnämnda byarna, står runsten U1135. Stenen står på en privat gårdsplan och jag hittade tyvärr ingen jag kunde be om tillstånd att gå närmare och fota stenen 😦 Här i sydvästra delen av socknen ligger Östhammars kommuns västligaste punkt.

Från Dannemora söderut mot Uppsala (öster om Dannemorasjön):

Ralby och Andersby. Utanför Andersby ligger Andersby ängsbackars naturreservat, inrättat 1987 och bestående av ett småbrutet kulturlandskap med värdefulla gamla träd. Reservatet ligger vid Dannemora sjöns östra sida.

Utflykt till Morkarla // Excursion to Morkarla

Namnet låter lite lustigt – en mor och en karl eller karlens mor? Fritt att fantisera 🙂 Morkarla socken har en yta på ca. 93 km2 och en befolkning på ca. 390 invånare. Den ligger sydväst om Östhammar och är en flack skogsbygd. Morkarla socken genomflyts av Olandsåns källflöde Morkarlaån. Störra sjöar är Rastsjön i sydväst, Slagsmyren (1,8 km2, 36 m.ö.h.) med Hammardammen i väst samt Stordammen i nordväst. Länsväg 292 (mellan Söderfors och Hargshamn) passerar genom socknen. Namnet är först belagt år 1397 (Morakarla) och är sammansatt av mor (sumpig mark) och karla som är ett plural av karl.

The name sounds a little funny - a mother and a man or the man's mother? Free to fantasize 🙂 Morkarla parish has an area of ​​approx. 93 km2 and a population of approx. 390 inhabitants. It is located southwest of Östhammar and is a flat forest area. Morkarla parish is flowed through by the Olandsån river's tributary Morkarlaån. Larger lakes are Rastsjön in the southwest, Slagsmyren with Hammardammen in the west and Stordammen in the northwest. County road 288 (between Uppsala and Östhammar) passes through the parish. The name is first established in 1397 (Morakarla) and is composed of mor (swampy land) and karla which is a plural of karl/man.

Från Alunda mot Morkarla:

  1. Badplatsen med brygga vid Rastsjön rekommenderas varmt.
  2. Morkarla kyrkby: Här ligger Morkarla skola från 1949 och Morkarla kyrka från slutet av 1200-talet. Kyrkan påminner mig otroligt mycket om Tegelsmora kyrka och är belägen vid ett vägskäl invid Morkarlaån. Den var stängd vid tiden för mitt besök.
  3. Socknens västra del, väster om Flymyraån, består mestadels av skog. Här, nära gränsen med Uppsala kommun, ligger Morkarla sockens högsta punkt med 57 m.
Rastsjöbadet

Mot Österbybruk: Halvbygda och Åby vid Kilbyån

Utefter väg 292 mot Östhammar: Knaby. Här, norr om väg 292, i socknens norra delar, finns endast skog, mossar och myrar.

Från Morkarla österut: Östanå vid Kilbyån och Söderby där runstensfragmentet U1134 står i trädgården till fastighet nr. 6.

Utflykt till Alunda // Excursion to Alunda

Alunda är Sveriges fornminnesrikaste socken med ca. 5 000 fornminnen. Alundaälgen, en stenyxa från stenåldern, har påträffats här. Socknen har en yta på ca. 148 km2 och en befolkning på ca. 4 135 invånare. Den ligger sydväst om Östhammar och är en slättbygd i söder och sydost med kuperad skogsbygd i övrigt. Alunda socken genomflyts av Olandsån (35 km.). Inga större sjöar finns i socknen. Länsväg 288 (mellan Uppsala och Östhammar) löper genom socknen. Namnet är först belagt år 1291 (Adalundum) och kommer från adhal (huvud-, förnämast) och lund, troligen ”helig lund i Oland”. Från socknen kommer Alundavisan, en folkvisa med text av A. A. Afzelius (1785-1871). 

Alunda is the most rich parish regarding ancient monuments with approx. 5,000 ancient monuments. The Alunda moose, a stone ax from the Stone Age, has been found here. The parish has an area of ​​approx. 148 km2 and a population of approx. 4,135 inhabitants. It is located southwest of Östhammar and is a flat area in the south and southeast with hilly forest area in general. Alunda parish is flowed through by Olandsån (35 km.). There are no major lakes in the parish. County road 288 (between Uppsala and Östhammar) runs through the parish. The name is first dated in 1291 (Adalundum) and comes from adhal (main, noblest) and lund, probably "sacred grove in Oland". From the parish comes the Alunda song, a folk song with lyrics by A. A. Afzelius (1785-1871).
Exif_JPEG_PICTURE

Längs väg 288 mot Alunda:

  1. Byarna Skoby och Spånga. Söder om Skoby ligger Östhammars kommun sydligaste punkt.
  2. Alunda, en tätort med ca. 2 645 invånare och socknens kyrkby som ligger där Alundaslätten tar slut. Först möts man av Alundagossen från 1991, Alundabygdens eget varumärke. Vid rondellen i centrum ligger Öppen Hand i gamla macken, en second hand-butik med massa grejer och ett trevligt fik. I Alunda ligger bensinmack, restauranger, ICA, apotek och Olandsskolan.

3. Alunda kyrka från 1200-talet står vid södra infarten och är väl synlig över hela slätten. Den tillhör Alunda församling inom Uppsala stift. Runstenarna U1126, U1127 och U1128 ligger intill kyrkan.

Kyrkans utseende sedan 1787
Målningar av Johannes Iwan från mitten av 1400-talet, samme mästare som målat Vendels kyrka och som dog under målningsarbetet med Alunda kyrka och blev begraven i koret.
Dopfunten från 1400-talet, en av de vackraste i hela Uppland
Altartavlan från 1862 målad av J Z Blackstadius, Stockholm.
Predikstolen från 1796
Orgeln från 1880 av P L Åkerman & Lund, Stockholm.
C F Rotenburgs begravningsvapen och Aina Marméns oljemålning
Fönstret i sakristians östra mur är från 1200-talet.

Mot Morkarla:

  1. Klev, en småort med ca. 65 invånare sammanväxt med Alunda och först omtalad 1376.
  2. Fresta och Lissån
  3. Lyan, Hemmingsby där samhället Ramhäll ligger. Här ligger de nedlagda Ramhälls gruvor där järnmalm tagits fram sedan 1742 tills nedläggning på 1970-talet. Här utanför Ramhäll finns socknens högsta punkt med 49 m.

Mot Österbybruk:

  1. Skyndeln, Väsby (vackert åkerlandskap här), Löddby, sedan kör man längst Kilbyån.
  2. Hammarby, Källberga, Happsta (ca. 60 invånare; här ligger en snickerifabrik från 1918 där man producerar specialdörrar och glaspartier), Kilby mitt på den fornminnestäta Kilbyslätten och Lunda, de sista två vid Kilbyån.

Mot Gimo (från Lunda): Lunda flygfält, ett numera nedlagt militärflygfält, Norrlövsta och Onsby

Mot Ekeby (från Alunda):

  1. Foghammar, sammanväxt med Alunda och som tidigare varit samhällets centrum med bl.a. järnvägsstation och hotell. Foghammar ligger öster om Foghammarsån som här byter namn till Kilbyån och är först dokumenterad år 1312.
  2. Drälinge och Voxome. Från Drälinge kan man åka till Kydingeholms herrgård med anor från 1600-talet och belägen vid Olandsån/Stamsjön. Voxome ligger på en bergig höjd med vacker utsikt över slätten.
  3. Golvsta, Torsne, Skarpösby och Gela

Utefter väg 288 i riktning mot Gimo: Kilbyån, Gärdebyn med en stor golfbana, Haberga (En gästgivaregård har legat här sedan 1600-talet. Byn ligger högt uppe på en höjd med överblick över slätten) och Vettsta.

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång