Utflykt till Fresta, Upplands Väsby // Excursion to Fresta, Upplands Väsby

Fresta är den östligaste av alla tre socknar som Upplands Väsby kommun består av. Socknen har en yta på 24,5 km2 och en befolkning på 13 125 invånare.

Socknen är medeltida och ligger öster om tätorten Upplands Väsby och delvis inom själva tätorten. Bygden är mest en slättbygd med inslag av skogar. Namnet är först belagt 1291 (Frästa) och består av frö med betydelsen fruktbar, frodig och stad dvs. ställe. Fresta skulle alltså betyda ”det frodiga stället”. Socknen genomkorsas av E4:an endast i dess västligaste del invid Bredden och av länsväg 265 (Norrortsleden mellan Häggvik och Rosenkälla) i dess sydöstligaste del.

Socknens västligaste del ingår i tätorten Upplands Väsby. Här har vi bostadsområdena Odenslunda, Toland, Sundsborg, Sjukyrkoberg, Rosenhill, Grimsta by, Sanda och Bollstanäs. Bollstanäs ligger vid sjön Norrvikens norra ände. Den långsträckta sjön är en sprickdal med en yta på 2,5 km2 och belägen 4 m.ö.h.

Bollstanäsbadet. Härifrån finns en vacker strandpromenad längs med sjöns västra strand som fortsätter in i Sollentuna kommun. En naturskön promenad nära sjön och villaområdena.
Norrvikens norra ände
Strandpromenaden

Ett exotiskt hotell

I den västligaste delen av socknen, intill E4:an, ligger företagsparken och köpcentret Bredden. Här finns kontor, butiker, hotell och lager som började byggas på 1970-talet av finansmannen Lars Gullstedt (1935-2015). Inom området och väl synligt från motorvägen ligger Scandic Infra City, ett 80 meter högt hotell byggt 1990. Hotellet har 325 rum och högst upp i glaskupolen på våningarna 21-24 finns Skandinaviens största hotellsvit på ca 300 kvadratmeter i etage. Det var här som Irakkonferensen i Stockholm hölls den 29 maj 2008 vars mål var Iraks demokratiska framtid.

Bredden
Bredden
Imponerande
Scandic Hotell, interiören är som ett enormt växthus med tropiska växter, fiskar och glastak
Palmerna och baren till höger
Jag har aldrig sett en liknande hotellinteriör med så mycket grönska, det påminde mig om Medelhavet!

Kyrkan med flest runstenar i världen och Heliga Birgittas födelseort?

Den norra halvan av socknen är fornminnesrik och mycket fornminnestät med många gravrösen, stensättningar, gravfält, fornåkrar, stensträngar, hålvägar och runstenar. Mitt i detta område ligger Fresta, socknens kyrkby, numera ett modernt villaområde. Fresta kyrka är i sina äldsta delar byggd på tidigt 1200-tal och uppförd på en gammal offerplats tillägnad den forntida Frej som var fruktbarhetens gud. Men platsen var säkert även knuten till Frejs syster, den mycket vackra Freja som också var fruktbarhetens gudinna samt kärlekens gudinna. Freja, som också kallades Vår Fru, var folkligt populär och svår att besegra för kristendomen. Men i stället för att strida om saken förde folket på medeltiden stillsamt Frejas goda egenskaper över till den nya Mariakulten. Begreppet Vår fru kunde i en övergångstid betyda både Freja och Maria. Kyrkan har byggts till och om och kyrkans äldsta del är sakristian och koret. Kyrktornet och nuvarande ingång tillkom 1776. De äldsta föremålen är dopfunten och krucifixet som hänger i sakristian, båda från 1200-talet. Med sina många inmurade stenar har Fresta kyrka fler runristningar än någon annan byggnad i världen! De flesta har det kristna korset med i den hedniska drake där runorna ristats.

Det är många runstenar som syns på den här bilden.
Triumfkrucifixet härrör från 1400-talets slut. Kalkmålningarna är gjorda av den s.k. Strängnässkolan.
Det medeltida altarskåpet tillverkat omkring 1470 i Nordtyskland. I mitten den apokalyptiska madonnan med personer i den Heliga släkten runomkring.
Altaruppsatsen skänktes 1776 av Carl de Geer och hans hustru Catharina Charlotta Ribbing.
Dopfunten av sandsten är från 1200-talets förra hälft och är kyrkans äldsta föremål. Heliga Birgitta kan vara döpt i den.
Predikstolen i gustaviansk stil är från 1776.
U257, inmurad i vapenhusets inre vägg på norra sidan. Inskriften lyder: ”… ristade dessa runor”. Ovanför runslingan finns en fågelbild, sannolikt med symbolisk betydelse.

I medeltida brev och intyg som ännu finns bevarade kan man läsa om ett jordabyte mellan herr Birger Persson – Birgittas far –  och herr Rörik Matsson år 1296. Birger lämnar då Finsta i utbyte mot Skällnora gård. Utbytet sker ungefär sju år före Birgittas födelse. Birger äger nu två gårdar i Fresta socken: Skällnora och Runby. Folklivsforskaren Mats Lejdeby berättar emellertid att Birger hade en förvaltare Peter på Runby gård, något som ytterligare förstärker teorin om Skällnora som Birgittas födelsegård. Breven visar också att det dröjer ända till omkring 1317 innan Birger åter köper gods i Finsta. Då är Birgitta sedan ett år tillbaka gift med Ulf Gudmarsson och har flyttat till Ulvåsa i Östergötland. I de påvliga kanoniseringsakterna nämns Birgittas födelseort på flera ställen som ”in regno Swecie de civitate Frastad”, med undantag för en av de bevarade handskrifterna, Codex Harleian 612 i British Museum, som har namnformen ”Fristad”. I många äldre handlingar skrivs Fresta just i dessa former. Dessutom beskriver Mats Lejdeby att Birgitta var den som ärvde Skällnora gård och att gården i medeltida dokument kallas ”den rätta mödernegården” av Birgittas barnbarn.

Statyn av Heliga Birgitta i Birgittalunden i gotländsk kalksten invigdes av Stockholms biskop Eva Brunne 2013 till minne av anknytningen till Birgittas troliga födelseförsamling i Fresta. Birgitta kan vara döpt i Fresta kyrka.
U 252 från 1000-talet: ”Brynjulv och Ulv och … stenen efter Gudlög, sin moder.” Stenen är ristad av runmästaren Öpir, som var verksam under 1000-talets senare hälft.
U 253 från 1000-talet: ”Gudlög lät hugga … sin man”. Det är sannolikt samma Gudlög som omtalas på U 252 och 253.
U 254 från 1000-talet: ”… uppresa stenen …”
Alla tre ristningarna kom i dagen år 1869, då kyrkan rappades om.
U 255 från 1000-talet: ”Illuge lät resa stenarna efter Björn, sin broder, och Gillög efter sin son.” U 255 har säkert ursprungligen stått vid Harby i samma socken, där Gillög och Illuge låtit resa ytterligare två runstenar och göra en bro och en hög till minne av sonen och brodern.
U 256 från 1000-talet: ”Ingjald och Häming läto resa stenarna efter Ulv, sin fader.” U 255 och U 256 har tidigare varit inmurade i kyrkväggen, omedelbart bakom de platser där de nu står. Båda stenarna är ristade av runmästaren Fot.
U 258 från 1000-talet: ”Gunnar och Sassur de läto resa denna sten efter Gerbjörn, sin fader, son av Vitkarl i Svalnäs(?). Honom dråpo norrmän på Åsbjörns skepp.” Namnet Vitkarl är inte belagt i någon annan runinskrift. Förleden är troligen det fornnordiska ordet ”vitt” som betyder trolldomsmedel. Från början hette han förmodligen Karl; han kan ha ansetts besitta övernaturliga kunskaper och därför fått tillägget till sitt namn. Gården Svalnäs ligger i Danderyds socken.
U 259 från 1000-talet: ”Kåre, Munulvs arvinge, lät … efter Froste, sin son”
U 260 från 1000-talet: ”Gismund och Viking läto (resa stenen efter) Sigvast, sin fader”. Både U 259 och U 260 har varit inmurade i kyrkans västra gavelvägg, omedelbart bakom den plats där de nu står.
Detta lilla fragment hittades 1944. Inskrift: ” … (resa) stenen efter … och Faste, de …”
Det lilla fragmentets högra sida
Det lilla fragmentets vänstra sida
U 261 från 1000-talet: ”Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde, och han gjorde denna bro för sig själv och ensam ägde han hela Täby.” Inskriften är likalydande med de stenar som står vid den berömda Jarlabankes bro i Täby. Troligen har stenen ursprungligen stått vid södra änden av denna bro, men flyttats till Fresta när kyrkan uppfördes under medeltiden. Från början låg den inmurad i kyrkans västra gavelmur. Den försvann på 1700-talet och återfanns först 1957 i norra kyrkogårdsmuren.

Även småorten Ekeby-Ekhagen med ca. 200 invånare, som räknas som en del av tätorten Upplands Väsby och Sollentuna, ligger i ett fornminnesrikt område. Vid Kvarnbacken, invid Ekebyvägen, just i svängen, finns en runhäll med runinskrift U 266 från 1000-talet som lyder: ”Sigsten och Visten läto resa denna sten efter Ingvar(?), sin fader.”

Ristningen är nu mycket skadad genom avflagning, men hela inskriften är känd genom äldre avbildningar. Trots att ristningen befinner sig i ett berg, står det i inskriften att sönerna ”läto resa sten”. Det visar hur schablonmässigt inskrifterna kunde vara formulerade.
Vid Lugnet ligger U 265, en runhäll med inskrift från 1000-talet: ”Ärenvi lät rista hällen efter Elev, sin gode son.”

Detsamma gäller även Smedby, en småort med ca 65 invånare. Nordost om Smedby ligger Upplands Väsby kommuns östligaste punkt. Vallensjö naturreservat inrättat 2006 utgörs av en barrdominerad naturskog. Skogen tillhör gården Vallensjö, och har historiskt varit gårdens utmark. Nordost om Bollstanäs ligger Harby gård. Gården har gamla anor. Fornlämningarna och gravområdena vittnar om att platsen varit bebyggd under lång tid av förhållandevis många människor. Gården ligger strategiskt på vägen mot Skålhamra och har varit en viktig knutpunkt för genomfartstrafik historiskt. Harby kommer av Harg som betyder ”stenaltare” där man kan ha offrat till sina forntida gudar. Harby har tre gravfältsgrupper från yngre järnåldern som tillsammans består av sju gravfält som vardera omfattar mellan ca 20 och 60 gravar vilket är ovanligt med så täta gravläggningar. 1629 donerade kronan Harby till Hans Flörich som lät uppföra en ståndsmässig bebyggelse på gården som fick säterifrihet 1631. År 1693 återgick egendomen till kronan och blev löjtnantsboställe under Livregementet till häst. Harby tillhörde in på 2000-talet fortfarande kronan men har nu övergått i privat ägo. Den nuvarande huvudbyggnaden är från 1749. Med undantag för en tillbyggd veranda i sen 1800-talsstil har huset sin enkla 1700-talskaraktär väl i behåll. Tre runstenar finns bevarade på gårdens mark som jag, på grund av att marken är privat, tyvärr inte kunnat besöka. Intill gården, i det gamla stallet, ligger Spiltan, restaurang och kafé med uteservering på sommaren.

Harbygård

På andra sidan Bollstanäs och Norrviken och omgivet av Kvarnviken i norr och öster ligger Sköldnoranäset där Sköldnora kungsgård ligger. Namnet är tidigast belagt 1276 och är knutet till Sveriges största helgon, Heliga Birgitta. Hennes far, Birger Persson, bytte 1296 Finsta gård mot Skällnora som då ägdes av kaniken Rörik Matsson. Skällnora ärvdes av Birgittas man, Ulf Gudmarsson, och skänktes efter Birgittas död till Vadstena. Mellan 1552 och 1560 var gården Gustav Vasas avelsgård som 1561 donerades till Klas Kristersson Horn (1517-1566). Den förfallna gården revs 1718 och den nuvarande huvudbyggnaden byggdes 1741 i rokokostil av arrendatorn J M Klinckowström. Arkitekt var den kände Carl Hårleman (1700-1753). Sedan 1901 har gården varit i familjen Lettströms ägo och dess nuvarande ägare är arkitekten Anders Lettström (f. 1948). På Skällnora utspelar sig handlingen i Carl Jonas Love Almqvists berättelse ”Skällnora Qvarn” från 1838, en av de tidigaste svenska kriminalberättelserna. Omgivningarna är mycket vackra, men jag har inte kunnat se gården eftersom marken är privatägd.

Sydost om Sköldnora ligger Fornboda, en småort med ca. 80 invånare. Väster om orten ligger Norra Törnskogens naturreservat inrättat 2016. I skogen finns ett välutvecklat stigsystem som är utbrett över hela Törnskogen, alltså även in i Sollentunas del. Tillsammans med den utbredda hällmarkstallskogen ger dessa områden en känsla av orördhet och vildmark.

Sist, i socknens sydligaste del, ligger sjön Fjäturen (0,5 km2, 6 m.ö.h.), där Upplands Väsby kommuns sydligaste del också ligger. Jag har inte kunnat hitta socknens högsta punkt, men enligt Sveriges hembygdsförenings kartor så ska många höjder inom socknens gränser nå 25 m.ö.h.

Publicerad av alexdanko

I am a very curious guy who wants to know more and explore the world :)

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång