Nora socken i nordvästra Uppland ska inte förväxlas med Nora socken och kommun i Västmanland. Den uppländska socknen har en yta på ca 306 km2 och en befolkning på ca 2 065 invånare. Den ligger norr om Heby och är en odlingsbygd i söder och en myrrik skogsbygd i norr och väster. Socknen ligger söder om Färnebofjärden och Hedesundafjärden och Dalälven utgör gränsen med Gävleborgs län och Gästrikland. Harboån utgör gränsen med Harbo socken i sydost och Storån rinner i sydväst. Större sjöar är Skärsjön och Nordmyrasjön. Socknen genomkorsas av riksväg 56 (Norrköping-Gävle) och länsväg 272 som även kallas ”Tidernas väg” (Uppsala-Ånge) ansluter sig vid Kerstinbo. Socknen genomkorsas också av Enköpingsåsen. Namnet är först belagt år 1312 (Norum) och består av ”nor” med betydelsen ”smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier”, syftande på Dalälvens förgrening.
Väg 272 (”Tidernas väg”) mellan Östervåla och Österfärnebo (i Gästrikland)
- Ärligbo, en by först omtalad 1366 (Aerlenabodhum) vars förled går tillbaka på det fornsvenska kvinnonamnet Ærløgh.
- Buckarby, en by först omtalad 1312 (Bodakarleby) och vars namn kan tolkas som ”fäbodkarlarnas nybygge”.
- Kerstinbo, ett litet samhälle med ca 50 invånare beläget i korsningen mellan väg 272 och väg 56. Byn omtalas först 1453. Väster om byn breder Kerstinbomyrans naturreservat ut sig. Reservatet inrättades 2018 och består av stora sammanhängande björkskogar som är hemvist åt ovanliga och rödlistade insekter och fåglar.
- Bro, en by först omtalad 1312 (belägen i korsningen mellan väg 272 och 871)
- Mälby, en by först omtalad 1350 (Mædhalby)
- Sälja, en by först omtalad 1312 (Celiium), belägen nära Timmerviken i Hedesundafjärden
- Hedesundafjärdens naturreservat, inrättat 1998. Reservatet ligger vid Dalälven och Hedesundafjärden och består av översvämningsmarker samt ängar och lövrika skogar.
En stor del av Färnebofjärdens nationalpark ligger i Nora socken. Här i Nedre Dalälven svämmar älven över regelbundet och breder ut sig över stora ytor. Översvämningarna har skapat speciella livsmiljöer för många olika växter och djur. Den vidsträckta Färnebofjärden kantas av älvängar, svämskog, forsar och gammelskog. Här möts den nordsvenska och sydsvenska naturens typiska växter och djur. Naturum Färnebofjärden samt nationalparkens huvudentré ligger på andra sidan gränsen i Gävleborgs län i Gästrikland. Inom Nora socken ligger följande delar (min egen indelning):
1. Grimsströmmen i norr, en av Dalälvens älvfåror, från Storön och Silkesholmen i norr till Långvindsjön i söder. En liten bilväg går från Mälby till Gysinge i Gästrikland och den passerar Sevedeskvarn, Kvarnholmen, Nötholmen och Grimmen där gränsen med Sandvikens kommun och Gästrikland ligger. På andra sidan älven ligger de stora öarna Mattön och Västerön och huvudentrén med huvudparkeringen. Här är det så vilt, med vacker norrländsk natur, ängsskogar och Dalälven som har karaktären av en norrländsk/lappländsk älv. Vattnet är kallt och i forsarna finns många stenblock kvar från den senaste istiden. Naturen är aldrig stilla här.
2. Färnebofjärden i mitten, från Kallviken och gränsen med Gästrikland i norr till Andersboviken i söder. Här ingår Kallviken, Skekarsbosjön (med Boholmen) där byn Skekarsbo ligger (först omtalad 1454 som Skiekarsbodhom), Kalvön, Braskarön, Älgön och Hällnäset, där alla byar från Gistholmen i väster till Nystrand i öster ligger vid Andersboviken.
Öster om Andersboviken ligger byarna Nordmyra (först omtalad 1289) och Andersbo (först omtalad 1415, Andhirsabodhum), båda belägna vid Nordmyrasjön (0,6 km2, 56 m.ö.h.). Norr därom ligger byn Buska (först omtalad 1454, Buka; namnet är en pluralform av buskar), Hundsjön och Nordansjö naturreservat, inrättat 2006. Här finns gamla fäbodmarker med äldre barr- och blandskog.
3. Östahalvön i söder, mellan Andersboviken i öster och Östaviken i väster. Halvön består av Östa naturreservat, inrättat 2006. Intill Östaviken ligger byn Östa, först omtalad 1500, Ödhestadha (namnet betyder troligen ”den övergivna båtplatsen”). Här finns badplatser, camping och friluftsliv. På sommaren är det omöjligt att vistas här på grund av myggen.
Söder om Nordmyrasjön ligger byarna Ljusbäck (först omtalad 1185, Liusabec), Skinnarbo (först omtalad 1541, Skinnareboda), Holvastby (först omtalad 1331, Olwastæby) och Ulebo (först omtalad 1415, Vgglabodhum; förleden är en pluralform av fågelnamnet uggla).
4. Östaviken och Tinäset. Här ligger Ingboviken, Kolhusviken, Storån, Tinäset och Ängsön. Tinäset är en ganska svårtillgänglig mosaik av våtmarker och äldre skog Barrblandskogar fulla av döda och döende träd, vedlevande insekter, hackspettar och ugglor är några av reservatets inneboende. Nordväst om Ängsön ligger trelandskapspunkten där Uppland, Gästrikland och Dalarna möts på en liten holme kallad Tjuvholmen.
Väg 881 mellan Hedenslund och Östa
- Ingbo, en by först omtalad 1362. Här ligger Ingbo källor och Ingbo naturreservat. Källorna vid Ingboåsens fot är en av länets största och har varit ett välkänt utflyktsmål. Här kan man se 50 liter kristallklart grundvatten som varje sekund bubblar upp ur små kratrar i den blekt grönskimrande bottensanden. Det motsvara hela 4,3 miljoner liter per dygn! Redan 1494 fanns en kvarn på platsen som utnyttjade den nedre källan som kvarndamm. Källorna gav inte bara kraft åt kvarnen. Förr trodde man också att vattnet hade magiska egenskaper och kunde bota krämpor och sjukdomar av olika slag. Bäcken som förbinder källorna med varandra rinner mot norr vilket, trodde man, gav källvattnet extra stor kraft. Kvarnen, mjölnarens stuga och miljön runtomkring är restaurerade. Ingbokällornas naturreservat inrättades 1961.
Väg 56 mellan Gävle och Heby
- Skärsjön, 1,4 km2 stor och belägen nedaför Torbacksåsen 59 m.ö.h.
- Skärsjö, en by först omtalad 1312 (Skersø)
Tärnsjö är en tätort med ca 1 170 invånare och socknens kyrkby. Namnet kommer från sjön Tärnan (dialekt för tjärn, först omtalad 1749) som ligger på byn Bros ägor och som idag heter Brokartärnen. Här låg under 1700-talet flera torp. Dagens tätort växte fram vid mitten av 1800-talet då garveri och ångsåg anlades här. Järnvägen Sala-Gävle invigdes 1901 och lades ner på 1970-talet. Orten är tyvärr känd som Myggriket pga det enorma antalet myggor i trakterna 😦
I norra Tärnsjö ligger Hebron, ett samhälle först omtalat 1866. Orten är märkligt nog döpt efter det palestinska Hebron 🙂 Andra samhällen är Fallet (först omtalat 1541) och Gäddsjö (först omtalat 1312, Geddoso, och belägen vid Gäddsjön, 0,1 km2, 58 m.ö.h.).
I västra Tärnsjö ligger sockenkyrkan Nora. Info från deras webbsida: ”Nora kyrka ligger vackert mitt på kyrkogården omgiven av gravar och gravstenar. Kyrkan i sin nuvarande utformning är från 1786 och är den tredje kyrkan i Nora. Några inventarier från 1200-talet, en Mariabild och fragment av en dopfunt av sten visar att en kyrka måste ha funnits i socknen senast under 1200-talets andra hälft. Under 1300-talet uppfördes en ny kyrka som användes fram till slutet av 1700-talet. Murrester från 1300-talskyrkan finns kvar i det sydvästra hörnet av den nuvarande kyrkan. I detta hörn finns de medeltida målningarna kvar (1400-talet). Bland inventarierna finns triumfkrucifix och helgonfigurer från 1400-talet. Den första orgeln inköptes 1663. Den nuvarande Grönlundsorgeln byggdes 1968.”
Vid gamla järnvägsstationen i Tärnsjö ligger ett vackert museum med gamla tåg och lok som idag kan bokas som vandrarhem. Mitt emot den nedlagda stationen ligger det vackra hembygdsmuseet.
Väg 869 mellan Tärnsjö och Ärligbo
- Lakbäck, en by först omtalad 1312 (Lakabec)
- Litselbo, en by först omtalad 1549 (Littzleboda) vars förled syftar på det mellansvenska ordet ”lissel” med betydelsen ”liten”.
Väg 865 mellan Tärnsjö och Rödjebro
- Hemmingsbo, en by först omtalad 1418 (Hæmingsbodhum)
- Åby, en by först omtalad 1312 (Haby)
- Boda, en by först omtalad 1376 (Bodhum)
- Brunnvalla, en by först omtalad 1312 (Brunualum)
- Siggberg, en by först omtalad 1421
Väg 866 mellan Torpsta och Högsbo
- Torp, en by först omtalad 1366 (Thorpe)
- Holm, en by först omtalad 1312 (Holme)
- Stalbo, en by först omtalad 1541
- Högsbo, en by först omtalad 1421 (Høgxbodom). Förleden återgår troligen på det fornsvenska mansnamnet Hök.
Väg 888 mellan Tärnsjö och Runhällen
- Rotfallets naturreservat inrättat 2003, en sumpskog med gran och tall och massor av mossor
- Råsbo, en by först omtalad 1615 (Rådzboo). Sydost om Råsbo, öster om väg 888, ligger socknens högsta punkt på 103 m.ö.h. Vid Lilla Runhällen, sydost om Råsbo, ligger runstensfragmenten U 1181 från 1000-talet. Inskriften lyder: ”… lät hugga (stenen) efter sig själv, Englandsfararen …”. Stenen, som givit namn åt bebyggelsen Lilla Runhällen, var svårt skadad redan på 1600-talet. Tillnamnet Englandsfararen syftar troligen på köpmansfärder till England och är endast känt från en runsten till i Sverige!
Västligaste delen
- Sörbo, en by först omtalad 1551och belägen vid Lillån
- Sörbo norra naturreservat och Sörbo södra naturreservat inrättade 2009
Discover Sweden with Alex 