Domkyrkans ljusaste kapell är utan tvekan Vårfrukoret eller Vasakoret, omnämnt redan 1298. Här stod ett Marialtare kvar till 1787. Ett kungligt gravvalv byggdes under Vårfrukoret i samband med Gustav Vasas (1496-1560) begravning. I valvet begravdes Gustav Vasa och hans två första drottningar Katarina av Sachsen Lauenburg (1513-35) och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (1516-51) i december 1560. Hans tredje gemål Katarina Stenbock (1535-1621) begravdes också här 1621. Även Gustav Vasas andre son Johan III (1537-92) och dennes andra hustru Gunilla Bielke (1568-97) vilar i kryptan. Tretton medeltida gravhällar som låg här innan blev flyttade till andra platser i domkyrkan.
The cathedral's brightest chapel is without a doubt Our Lady's Choir or Vasa Choir, mentioned as early as 1298. An altar dedicated to Mary was placed here until 1787. A royal tomb was built under Vårfrukoret in connection with Gustav Vasa's (1496-1560) funeral. Gustav Vasa and his first two queens Katarina of Saxony Lauenburg (1513-35) and Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (1516-51) were buried in the vault in December 1560. His third spouse Katarina Stenbock (1535-1621) was also buried here in 1621. Gustav Vasa's second son Johan III (1537-92) and his second wife Gunilla Bielke (1568-97) rest in the crypt. Thirteen medieval tombstones that lay here before were moved to other places in the cathedral.






Ett monument över Gustav Vasa och hans två drottningar Katarina (på hans högra sida) och Margareta (på hans vänstra sida) kom på plats år 1583. Monumentet är tillverkat till stor del i Nederländerna av Willem Boy av kalksten och ljusröd engelsk alabaster. På monumentets kortsidor sitter texter om de döda och vid fotändan sitter två små bevingade barn (putti) med symboler för förgängligheten – timglaset och dödskallen. Mellan dem finns en latinsk text som anknyter till ett bibelord från Jesus Syraks vishet 7:36 – ”Tänk på livets slut, då kommer du aldrig någonsin att synda”.
A monument to Gustav Vasa and his two queens Katarina (on his right) and Margareta (on his left) came into place in 1583. The monument is largely made in the Netherlands by Willem Boy of limestone and light red English alabaster. On the short sides of the monument are texts about the dead and at the foot end are two small winged children (putti) with symbols of transience - the hourglass and the skull. Between them is a Latin text that links to a Bible word from the Jesus Syrac's wisdom 7:36 - 'Think of the end of life, then you will never sin'.



På tumbans sidor finns landskapsvapen målade varav flera användes för första gången i samband med kungens begravning.
On the sides of the monument there are painted the coat-of-arms of different landscapes, several of which were used for the first time in connection with the king's funeral.











Freskomålningarna, som uttrycker det starka nationalistiska engagemanget under 1800-talet, målades av professorn vid Konstakademin Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) under åren 1831-38. Gustav Vasa framstår i målningarna som en idealgestalt.
The frescoes, which express the strong nationalist commitment during the 19th century, were painted by the professor at the Academy of Fine Arts Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) during the years 1831-38. Gustav Vasa appears in the paintings as an ideal figure.








Stjärnhimlen tillkom i slutet av 1830-talet, liksom freskomålningarna och dekorationsmålningarna på valvribbor, runt fönstren och kring målerierna, samtliga utförda av arkitekt Per Axel Nyström (1793-1868). Dessa målades dock över under Helgo Zettervalls restaurering 1885-93. Akademiritmästaren Johan Ways (1792-1873) glasmålningar till korfönstren från 1841 ersattes av Zettervall med nya från Svenska Glasmåleriaktiebolaget i Göteborg som med tiden visade sig vara av dålig kvalitet. Dessa ersattes i sin tur vid restaureringen 1971-76 med kopior av Johan Ways fönster, tillverkade vid konstglasmästeriet NP Ringström AB i Stockholm. Valvets stjärnhimmel och de äldre dekorationsmålningarna togs också fram igen.

The starry sky-ceiling was added at the end of the 1830s, as were the frescoes and decorative paintings on vaulted ribs, around the windows and around the paintings, all made by architect Per Axel Nyström (1793-1868). However, these were painted over during Helgo Zettervall's restoration in 1885-93. Academician Johan Way's (1792-1873) stained glass for the choir windows from 1841 was replaced by Zettervall with new ones from Svenska Glasmåleriaktiebolaget in Gothenburg, which over time turned out to be of poor quality. These were in turn replaced during the restoration in 1971-76 with copies of Johan Way's windows, manufactured at the art glassworks NP Ringström AB in Stockholm. The starry sky of the vault and the older decorative paintings also emerged again.




I golvet invid pelaren på södra sidan av gravkoret samt dold under stenplattorna ligger runsten U 922 vars inskrift lyder: ”Ingemund och Tord, Jarl och Vigbjörn (?) läto resa stenen efter Ingefast, sin fader, skeppshövdingen, som for ut till Grekland, son till Ionha(?), och efter Igulbjörn. Öpir ristade”. Av byggnadstekniska skäl och pga rasrisk har man beslutat att låta runstenen ligga kvar i golvet.
I golvet invid pelaren på norra sidan av gravkoret samt dold under stenplattorna ligger runsten U 923 vars inskrift lyder: ”Ingefast lät resa stenen till minne av (sin) syster Nitilkiardhi(?) och sin dotter … och Fastlög …”. Av byggnadstekniska skäl och pga rasrisk har man beslutat att låta även denna runsten ligga kvar i golvet.