Utflykt till Harbo, Uppland // Excursion to Harbo, Uppland

Harbo ligger i nordvästra Uppland, nordost om centralorten Heby. Socknen har en yta på ca 132 km2 och en befolkning på ca 1 480 invånare. Den är en slättbygd med odlingsbygd och med inslag av myrrik skogsbygd. Socknen genomflyts av Harboån och större sjöar är Tämnaren (Upplands största sjö) med Sörsjön. Socknen genomkorsas av länsväg 272 som även kallas ”Tidernas väg” (Uppsala-Ånge). Namnet Harbo är först belagt år 1312 (Harir), och är en pluralform av har med betydelsen ”stenig mark, stenröse”. Efterleden ”bo” lades till på 1500-talet.

Väg 272 mellan Uppsala och Östervåla (Tidernas väg)

• Käbbo, först omnämnd 1312
• By, SO om Käbbo, först omnämnd 1312
• Haga, en småort med ca 70 invånare, där snickerifabriken Scandinavian Kitchen är belägen.
• Stalbo, SV om Haga, först omnämnd 1312 (Staflabodhum)
• Svinabäcken
• Svina, först omnämnd 1312. Namnet syftar på det fornsvenska svin som betyder ställe betäckt av grunt eller upptorkat vatten.
• Ön, NO om Svina, först omtalad 1415
• Marbäck, först omtalad 1312

Harbo är en tätort och socknens kyrkby med ca. 820 invånare. Det finns inte så mycket i Harbo – en skola, matbutik, restaurang och en medeltida kyrka. Invid Harboån ligger skolan och längre bort Harbo kyrka från 1400-talet, som idag tillhör Östervåla-Harbo församling och pastorat.

Kvarsta, i norra Harbo, omtalas först 1312 (Querestum). Förleden går troligen tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Kvaere. Byn Diken ingår i Harbo och omtalas först 1528 (Tijke). Den kallas också Öja och Harbo hembygdsgård ligger här.

Smedsbo är också en del av Harbo, väster om väg 272 och öster om Harboån, först omtalad 1528 (Smidhzbodha). Täppan och Forsbo ligger också väster om väg 272, men väster om Harboån. Bägge byarna omtalas först 1528 (Teppe). Norrbo, söder om Harbo, omtalas först 1346, medan Guttorp, också det söder om Harbo, omtalas först 1528. Torpen i Kik ligger nordväst om tätorten och omnämns första gången 1653 (Kijk) och namnet syftar troligen på en utkikspunkt.

Precis nära den södra infarten till Harbo, på höger sida om väg 272, ligger Viby säteri från 1600-talet, med anor från medeltiden (först omtalat 1346). Själva förleden vittnar om en gammal kultplats (ett vi). Kända ägare har varit ätterna Sture, Bielke, Brahe och Pfalz-Zweibrucken. Familjen Nordenflycht förvärvade säteriet 1728 och Viby bruk uppbyggdes. Författarinnan Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-63) spenderade sina ungdomsår här. Järnbruket anlades 1603-07 av rikskansler Svante Bielke (1567-1609) som lät bygga en masugn här som lades ner redan 1650. Bruket återstartades 1735 och lades slutligen ned ca 1800.

• Hässelby, först omtalad 1312 (Aesliby). Förleden betyder troligen hasselbestånd. Runsten U 1177 från 1000-talet står på ett åkerfält i närheten av byn. Inskriften lyder: ”Åsger och Mäginbjörn och Litle läto resa stenen efter Tobbe, Åsgärds fader. Öpir ristade”. Runstenen har ursprungligen stått i ett gärde ca 100 m längre åt NÖ. Den restes på sin nuvarande plats 1924. Runmästaren Öpir var mycket produktiv vid 1000-talets slut.

• Gransätra, först omtalad 1312. Gården har varit i fler familjers ägo, bl a Stenbock och Skytte.

• Norrsälja, en by uppdelad mellan Östervåla och Harbo och först omtalad 1312

• Brattberg, först omtalad 1312. Namnet betyder ”det branta berget”.

Vägen Hässelby – Kalvnäs

• Holm, först omtalad 1312
• Järpebo och dess fäbodar omtalas först 1727.
• Harbonäs herrgård ligger på en udde i Tämnaren och omtalas först 1312 (Nessium). Huvudbyggnaden uppfördes någon gång mellan 1637 och 1668. Dess förste ägare i källorna anges vara Görvel Posse (1600-71). Säteriet förvärvades 1922 av ingenjör Sven Lundberg (1891-1964) som också dog här och vars ättlingar fortfarande äger herrgården.

• Kalvnäset naturreservat inrättat 1960 består av ett skogsbete med mäktiga ekar och lindar. Reservatet ligger på en udde mellan Tämnarens Hagviken i nordväst och Sörsjön i söder som är en avsnörpt vik av Tämnaren där Harboån/Vretaån mynnar ut. På Kalvnäsets udde vandrar du genom tät, djungellik skog. Utmed stigarna står flera grova, vidkroniga ekar och lindar. Träden, som är flera hundra år gamla, växte upp när hela udden var öppen ängsmark. I skogen kan du också få se en rad olika växter och fåglar.

Vägen Harbo – Huddunge

• Karbo, först omtalad 1312

Vägen Harbo – Björklinge

• Risänge, först omtalad 1312
• Lindsta naturreservat inrättat 2002

Övrigt

• Sjömossen-Svinasjöns naturreservat inrättat 1997 ligger i sydvästra delen av socknen runt Svinasjön, 0,2 km2 stor och belägen 71 m.ö.h. Strax väster om reservatet ligger Stalbosjön, 0,2 km2 stor och belägen 72 m.ö.h.
• Marstalla naturreservat väst inrättat 2004 utgörs av en gammelskog på blockig mark och sumpskogar. Reservatet ligger i sydöstra delen av socknen, sydost om byn Marstalla, först omtalad 1312. KURIOSA: kung Fredrik I (1676-1751) sov i byn under sin björnjakt i trakterna 🙂
• Vidas naturreservat inrättat 2004 ligger nordost om Marstalla.