Utflykt till Östervåla // Excursion to Östervåla

Östervåla ligger i nordvästra Uppland, har en yta på ca 253 km2 och en befolkning på ca 3 130 invånare. Socknen ligger nordost om Heby och är en dalgångsbygd med inslag av myrrika skogsbygder. Den genomflyts av Åbyån och Harboån och större sjöar är Tämnaren (Upplands största sjö) samt Ingsjön och Toften i norr. Socknen genomkorsas av länsväg 272 som även kallas ”Tidernas väg” (Uppsala-Ånge). Namnet Östervåla är först belagt år 1296 (Valir), och är en pluralform av vål med betydelsen ”samling av kullfallna träd, rishög”. Förleden ”öster” lades till på 1600-talet för att skilja socknen från den västmanländska socknen Västervåla.

Vägen Månkarby – Östervåla (C746)

• Hindersbo: omtalad först 1409 (Henrichsbodha)
• Aspnäs. Här ligger Aspnäs gård med medeltida anor (först omtalad 1326, Aspanes), som idag ägs av Östervåla-Harbo församling. Ätten Sparre av Aspnäs bodde här under 1300-talet. Aspnäs gårdskyrka från början av 1300-talet står kvar intill gården, vid Tämnaren. Andra släkter som bott här är Trolle, Posse och Sparre. Dagens byggnad är från 1700-talet, byggd av hovjägmästare Anders Schönberg d.ä. (1689-1759) som också dog här. Det är så vackert och stillsamt här och platsen inbjuder definitivt till meditation.

• Aspnäs naturreservat, inrättat 1973 och bestående av halva Tämnaren som är en grund slättsjö, strandängar och hagar i kulturhistorisk miljö. Tämnaren är en 32,6 km2 stor slättsjö (den största i Uppland) belägen 35 m.ö.h. Tämnarån har sin källa i Tämnaren som används som vattentäkt för Uppsala stad (via Fyrisån).

• Gundbo, först omtalad 1357 (Gunaebodhum). Förleden går tillbaka på mansnamnet Gunne.
• Stigmota, byn där vägar möts, först omtalad 1362 (Stighamote).
• Bärby, först omtalad 1312 (Byaerby). Förleden syftar på berg, höjd.
• Svina, först omtalad 1326
• Fågelsta, först omtalad 1409 (Foghelstadha). Stensättningar ligger utspridda här i området.
• Hemmingsbo, först omtalad 1398 (Hemigsbodhom). Förleden går tillbaka på mansnamnet Hemming.
• Korbo, först omtalad 1408 (Kofrabodhum). Förleden går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Kofre.
• Smedsbo, först omtalad 1386 (Smydsbole)
• Mångsbo, först omtalad 1454 (Magnussabodhom). Förleden går tillbaka på mansnamnet Magnus.
• Gällarbo, först omtalad 1541 (Gelareboda). Förleden går tillbaka på yrkesbeteckningen ”gällare”, dvs. en som kastrerar djur.
• Gästbo, först omtalad 1541 (Gestaboda). Förleden går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Gaeste.
• Brunnsbo, först omtalad 1454 (Brynnilsbodha). Förleden går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Brynolf.
• Borgen, först omtalad 1454 (Borginne).
• Helganbo, först omtalad 1454 (Helgonaby)
• Huggle, först omtalad 1454 och vars namn går tillbaka på det fornsvenska hughal (kulle).
• Åby, först omtalad 1312.

Vägen Östervåla – Gryttjom/Tierp

• Lagbo, först omtalad 1312 (Lavaebodhum).
• Jugansbo, först omtalad 1541 (Jogansboda). Förleden går tillbaka på mansnamnet Johan.
• Buckarby, först omtalad 1427 (Bodhakarlaby, dvs. bodkarlarnas by).
• Staffansbo, först omtalad 1518 (Staffansbodha).
• Kanikebo, först omtalad 1409 (Kanukabodhum). Gården har troligen ägts eller bebotts av en kanik vid Uppsala domkyrka.
• Tobbo, först omtalad 1492 (Twbbae bode)
• Långgärdet, först omtalad 1541 (Longagerda).
• Ingborgbo, först omtalad 1409 (Jimparabodhum). Förleden är den gamla yrkesbeteckningen impare, dvs. trädskötare, men har knutits till en Ingeborg som lokalt uttalas Imber, därav byns uttal ”Imberbo”.
• Lisselbo, först omtalad 1541
• Laggarbo, först omtalad 1541 (Lagarbo).
• Ragnarbo, först omtalad 1538 (Ragnareboda). Förleden går troligen tillbaka på kvinnonamnet Ragnhild.
• Sillebo, först omtalad 1492 (Silläbode). Förleden går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Sille.
• Slättan, först omtalad 1538
• Runnebo, först omtalad 1541 (Rumpaboda). Förleden associerar troligen till rumpa, dvs. en gård som ligger vid kanten av eller utanför byägorna 🙂
• Falshålets naturreservat, en liten skog med många guckuskor, inrättat 1960.
• Skogbo, först omtalad 1427 (Skokbodum).

Vägen Hyttan/Söderfors – Östervåla

• Ingsjön, en 4 km2 stor sjö belägen 50 mö.h. på gränsen mellan kommunerna Heby, Tierp och Gävle och samtidigt på gränsen mellan Uppland och Gästrikland.
• Toften, en ca 2 km2 stor sjö belägen i skogen 51 m.ö.h. Åbyån rinner upp här.

• Halmdals naturreservat med källsprång, sumpskog och en tallmosse, inrättat 2016.
• Fännsjön, 0,3 km2, belägen i skogen 52 m.ö.h.
• Rävkilarnas naturreservat som är en odikad sumpskog och som inrättades 2003.
• Långhällsmossens naturreservat som är ett våtmarksområde med kärr, mossar och sumpskogar och ganska opåverkat av modernt jord- och skogsbruk. Inrättades 1993.
• Flenningeskogens naturreservat med resliga granar inrättades 2004.
• Nötmosseberget är med sina 61 m.ö.h. socknens högsta punkt.
• Västersälja, först omtalad 1366 (Westersaelium).
• Ettingbo, först omtalad 1492 (Ethingebode). Förleden är en inbyggarbeteckning bildad efter byn Ettinga, belägen strax norr om Östervåla.
• Bragdebo, först omtalad 1376 (Braghadodhum). Förleden går troligen tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Braghi.
• Åkerby, först omtalad 1541
• Stärte, först omtalad 1366 (Staertö) och som betyder ”stjärt” 🙂 Byn är belägen vid Åbyån.
• Upplanda, först omtalad 1376 och belägen vid Åbyån.
• Ettinga, först omtalad 1312 (Etinggum)
• Hovberga, först omtalad 1312 (Obaerhae).

”Saliga hörnet” brukar ibland Östervålabygden kallas, på grund av att väckelserörelsen varit osedvanligt stark här ända sedan början av 1800-talet. Samtidigt som frikyrkorna växte sig starka uppstod den hantverkstradition som gjort Östervåla känt – stolsnickeri. I början var det fattiga bönder som drygade ut inkomsterna vid hyvelbänken hemma på gården, men i slutet av 1800-talet började snickeriverkstäder växa fram. Den stora engelskt röda östervålastolen på en piedestal mitt i centrala Östervåla symboliserar ortens lansering som Stolriket. Östervåla är en tätort med ca. 1 810 invånare som ligger vid Åbyån. Här ligger Zetterbergs AB med lastbilspåbyggnader, Östervåla skola samt Östervåla kyrka från början av 1300-talet. Lite mer folk kan man se kring Stora torget i centrala Östervåla, annars inget speciellt i detta lilla samhälle.

I korsningen Månkarbovägen-Söderforsvägen står runsten U1180.

I Östervåla möbelmuseum i hembygdsgården i Mårtsbo vid väg 272 visas en snickeriverkstad och en rad olika modeller av Östervålamöbler. Mårtsbo omtalas första gången 1415 (Marthinsbodhum). Förleden går tillbaka på mansnamnet Mårten/Martin.

Byn Hov är den medeltida by kring vilken samhälle Östervåla växt fram och var troligen kyrkby under medeltiden. Byn omtalas första gången 1316 (Hoff).

Väg 272 Östervåla – Gysinge (Tidernas väg)

• Offerbo, först omtalad 1312 (Afridaebodhum)
• Kullarbo, först omtalad 1415 (Kullarabodhum). Namnet kan betyda Kulles arvingars bodar.
• Äspenbo, först omtalad 1527 (Espeboda). Förleden är mansnamnet Esbjörn.
• Berg, först omtalad 1400 (Baergh)
• Backa, först omtalad 1541
• Bjurvalla, först omtalad 1348 (Byrallom). Förleden är ett gammalt namn för bäver och efterleden kan liksom sockennamnet våla syfta på vindfälle. Namnet kan alltså betyda ”bäverhydda” 🙂
• Långarsbo, först omtalad 1541 (Longansboda). Förleden kan syfta på binamnet Lång-Hans.
• Disebo, först omtalad 1309 (Dysebodhum). Förleden går troligen tillbaka på kvinnonamnet Disa.
• Gåvastbo, först omtalad 1396 (Gudwastabodhum). Förleden går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Gudvast.

Vägen Östervåla – Hedesunda

• Ginka, först omtalad 1309 (Ghimka). Förleden kan gå tillbaka på mansnamnet Gimke.
• Rickebo, först omtalad 1541 (Rickaboda).
• Tängesbo, först omtalad 1366 (Thraengilsbodhum). Förleden går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Thaengel.
• Horsskog, först omtalad 1390 (Horsascoghe). Namnet kan låta konstigt för en nutida svensk, men dess förled går faktiskt tillbaka på det fornsvenska hors, häst och uttalas Hårrskog. Intill gränsen mot Gävleborgs län och Gästrikland ligger en avrättningsplats och en trefaldighetskälla.

• Buddbo, först omtalad 1548 (Buddabo). Förleden går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Budde.
• Stensjön, 0,3 km2 stor och belägen 66 m.ö.h. I trakterna kring sjön ligger socknens högsta punkt runt 70 m.ö.h.

Vägen Östervåla – Huddunge

• Svingbolsta, först omtalad 1316 (Swinabolstad)
• Svedäng , först omtalad 1541 (Suedenge). Förleden syftar på svedjebruk.
• Tolbo, först omtalad 1492 (Talebode). Förleden går tillbaka på mansnamnet Tord.
• Vreta, först omtalad 1418 (Wraetum)
• Gräsbo, först omtalad 1350, ligger på en slätt där Vretaån också rinner. Väster om byn ligger Gräsbo naturreservat med lövrik barrskog och sumpskog på näringsrik mark, inrättat 2001.

Väg 272 Östervåla – Uppsala (Tidernas väg)

• Olbo, först omtalad 1518 (Ollabodha). Förleden är faktiskt fågelnamnet uggla 😛
• Sätra, först omtalad 1418 (Saetrum)
• Väderholmen, först omtalad 1538 (Vederholm). Förleden kan syfta antingen på skog eller vädur, dvs bagge.
• Lindsbro herrgård, omtalad första gången 1454 (Lindessbro). Nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet.
• Norrsälja, först omtalad 1312. Byn är uppdelad mellan Östervåla och Harbo socknar.