Utflykt till Hållnäs / Excursion to Hållnäs

Hållnäshalvön är mitt eget smultronställe i Tierps kommun. Det känns inte som att halvön tillhör övriga Uppland. Både naturen och kulturlandskapet är så annorlunda än i övriga Uppland. Först och främst så har vi den otroligt vackra kusten med höga klippor som bjuder på enastående utsikter och fiskelägen där man man lära sig mer av fiskarnas liv och vardag och köpa sig rökt fisk. Sedan så har vi det vackra kulturlandskapet med många små byar, gamla stenmurar mellan gårdarna, fornlämningar och månghundraåriga slåttermarker. Jag åker hit flera gånger per år och varje gång upptäcker jag något nytt. Hållnäs slutar inte att överraska mig.

I nordligaste Roslagen skjuter Hållnäshalvön ut i Bottenhavet med den lilla fyrförsedda ön Björn som en sista utpost. Halvön – med fem mil relativt orörd kust, fiskelägen, orkidéängar och slingrande småvägar – är som gjord för att utforskas med cykel eller bil i sakta mak. Landhöjningen är snabb här: 6,5 mm på ett år. I områden med flacka stränder får det till följd att nytt land stiger ur havet fortare än någon annanstans i landet! Hållnäs socken har en yta på ca 235 km2 och en befolkning på ca. 1 210 invånare. Socknen ligger nordost om Tierp och omfattar störra delen av Hållnäshalvön, mellan Öregrundsgrepen i öst och Lövstabukten i väst. Hållnäs består av odlingsbygd med inslag av skogsbygd. En stor sjö ligger i socknen: Norra Åsjön i sydost. Böleån och Sladaån flyter genom socknens nordöstra del och inga riksvägar korsar socknen. Namnet är först belagt år 1312 (”Holdanes”) och består av ”Huld” med betydelsen ”ön som döljer” samt ordet ”näs”. Socknens högsta punkt är 28 m.ö.h. och ligger söder om Fagerviken samt söder om Ängskär.

Hållnäs Peninsula is my own favourite place in Tierp municipality. It does not feel like the peninsula belongs to the rest of Uppland. Both nature and the cultural landscape are so different than in the rest of Uppland. First and foremost, we have the incredibly beautiful coast with high cliffs that offer outstanding views and fishing villages where you can learn more about the fishermen's life and everyday life and buy smoked fish. Then we have the beautiful cultural landscape with many small villages, old stone walls between the farms, ancient monuments and centuries-old hayfields. I go here several times a year and every time I discover something new. Hållnäs does not stop surprising me.

In the northernmost Roslagen, the Hållnäs Peninsula juts out into the Bothnian Sea with the small island of Björn with its lighthouse as a last outpost. The peninsula - with 50 km of relatively untouched coastline, fishing villages, orchid meadows and winding small roads - is perfect for exploring by bike or car slowly. Land uplift is fast here: 6.5 mm in one year. In areas with flat beaches, the result is that new land rises from the sea faster than anywhere else in the country! Hållnäs parish has an area of ​​about 235 km2 and a population of approx. 1,210 inhabitants. The parish is located northeast of Tierp and includes most of the Hållnäs peninsula, between Öregrundsgrepen in the east and Lövsta Bay in the west. Hållnäs consists of a cultivated area with elements of forest area. A large lake is located in the parish: Norra Åsjön in the southeast. Böleån and Sladaån flow through the northeastern part of the parish and no national roads cross through the parish. The name is first dated 1312 ("Holdanes") and consists of 'huld' meaning 'island that hides' and the word 'näs//isthmus'. The highest altitude in the parish is 28 m.o.s. and is located south of Fagerviken as well as south of Ängskär.

Jag körde från Tierp och Skärplinge (i grannsocknen Österlövsta) och kom efter ca. 3 km. fram till byn Griggebo med en bevarad såg från 1930-talet. Vägen är mycket bra och bred och har en hastighetsgräns på 80. Griggebosåg är väl skyltad och en liten parkering finns. Här kan man ta och fika medan man lyssnar på det forsande vattnet. En liten idyll i det annars skogiga Hållnäs. Efter en kort paus här fortsatte jag köra mot Konradslund där vägen delar sig åt tre håll. Först svängde jag höger mot Lövstabruk och körde igenom byn Kärven där Kärvenskatten från 1100-talet hittades år 1954. Efter ca. 4 km. nådde jag sockengränsen till Österlövsta och vände därför tillbaka till Konradslund. 

I drove from Tierp and Skärplinge (in the neighboring parish of Österlövsta) and came after approx. 3 km. to the village of Griggebo with a preserved saw from the 1930s. The road is very good and wide and has a speed limit of 80. Griggebo saw is well signposted and there is a small parking lot. Here you can have coffee while listening to the rushing water. A small idyll in the otherwise forested Hållnäs. After a short break here, I continued driving towards Konradslund where the road divides in three directions. First I turned right towards Lövstabruk and drove through the village Kärven where the Kärven treasure from the 12th century was found in 1954. After approx. 4 km. I reached the parish border to Österlövsta and therefore returned to Konradslund.

I Konrandslund fortsatte jag nu rakt fram och körde då igenom ett rikt kulturlandskap genom byarna Böle, Barknåre först omtalad 1312 och viktig för kulturvärdet då många medeltida byar har grävts fram här, samt Åsmundbo där man kan åka vidare mot Skållbo. Från Pålsbo kan man ta höger och åka till Slada naturreservat (se nedan). Efter ca. 3,5 km. kom jag till Hållnäs som är socknens centralort. Här besökte jag Hållnäs kyrka med medeltida anor, en väldigt intressant byggnad utvändigt. Sedan besökte jag den lilla hembygdsgården och inhandlade proviant på den lilla söta Ica-butiken mittemot kyrkan. Kyrkan tillhör Hållnäs-Österlövsta församling i Tierps pastorat i Uppsala stift. Hållnäs är en småort med ca. 95 invånare och där kyrkbyn Edvalla, först omtalad 1312, ligger. I Hållnäs finns även en skola.

In Konrandslund I continued straight ahead and then drove through a rich cultural landscape through the villages Böle, Barknåre which was first mentioned 1312 and important for the cultural value as many medieval villages have been excavated here, and Åsmundbo where you can continue towards Skållbo. From Pålsbo you can turn right and go to Slada nature reserve (see below). After approx. 3.5 km. I came to Hållnäs, which is the parish's central village. Here I visited Hållnäs church with medieval origins, a very interesting building from outside. Then I went to the small homestead and bought provisions at the small sweet Ica shop opposite the church. The church belongs to Hållnäs-Österlövsta parish in Tierp's pastorate in Uppsala diocese. Hållnäs is a small community with approx. 95 inhabitants and where the church village Edvalla, first mentioned 1312, is located. There is also a school in Hållnäs.

Från Edvalla kan man också åka i tre olika riktningar. Först fortsatte jag rakt fram mot Fagerviken och körde först igenom byn Lönnö där man kan svänga vänster och åka mot Skvallermyrens naturreservat instiftat 2008 och där kalken fortsätter sätta sina spår. Efter Lönnö fortsatte jag ca. 2 km. till Lingnåre, ett vikingatida och medeltida kulturreservat instiftat 2004. Nu var det dags för ett riktigt uppehåll. Intill parkeringen finns en gammal lada som inrymmer info om kulturreservatet. Läs dig igenom traktens historia innan du beger dig ut i reservatet. På andra sidan vägen ligger den äldre delen av kulturreservatet, nämligen den vikingatida delen. Kulturlandskapet är såååå vackert här – inga märkbara rester efter vikingarna syns till här, men man kan föreställa sig gårdarna och hur landskapet kan ha sett ut med hjälp av många skyltar som i text och bild berättar om det vikingatida samhället. Stigen går runt i hela reservatet med varierade rester efter vikingarna – kulturlager, stenmurar, åkrar, stenrösen, gravar och runsten U1139. Tillbaka till ladan så kan man följa slingan runt i denna del av reservatet som är den medeltida delen. Kulturlandskapet är inte lika vackert, det är bara massa gräs, betande kor och skog, men i skogsbrynet ligger en medeltida brunn och rester efter källaren till ett medeltida hus. Här sattes min fantasi igång. Att bara strosa runt en plats där en familj bodde för ca. 1000 år sedan är så fantastiskt. Tänk dig bara att barn sprang omkring, männen gjorde utomhussysslor och tog hand om djuren, kvinnorna satt och lagade mat. Vilket liv 🙂 Lingnåre är ett kulturlandskap i samma klass som Mälardalens kulturlandskap.

Från Lingnåre fortsatte jag mot Fagerviken och strax efter Lingnåre kom jag till en korsning där man kan svänga vänster och åka till Skärplinge och Sund-Julö naturreservat, inrättat 2007 och känt för sina idegranar och skogsfåglar. Jag åkte inte dit utan fortsatte köra och då körde jag genom Julö och Edsätra och sedan var jag framme i Fagerviken, en småort och fiskeläge med ca. 130 invånare, belägen vid Lövstabukten. Utanför Fagervikskusten ligger en liten skärgård med många små öar och holmar varav den största är Lövholmen. I hamnen ligger flera fiskebodar och där har man också en vacker utsikt över viken. Det är vackert här speciellt i solnedgången. Från Fagerviken åkte jag åt nordost längst kusten mot Såghamn och Storsand och Källarbergets naturreservat, inrättat 2017, ett av mina favoritplatser i Uppland. Enligt mig är Källarberget den vackraste platsen i Norduppland och en av de vackraste i hela Uppland. Här finns storslagen havsutsikt, sträckande fåglar, barrskog, sandstränder, stentorg och vackra geologiska formationer. Uppe på berget med utsikt över vida havet ligger Lotsstugan som man kan hyra och det gjorde jag. Stugan är mysig och väl utrustad. Här finns plats för 4 personer samt utedass. Grillplats finns nere nära stranden. Vi hyrde stugan för bara 300 kr. och tillbringade en natt här. Vi grillade och stannade ute och pratade ända till midnatt. Det var så magiskt att se elden flamma i den svarta natten och kolla på den stjärnbeströdda himlen. Långt bort från stadens ljus kunde vi här se Vintergatan och fallande stjärnor vilka vi inte sett på länge. Slut ögonen och lyssna på havets vågor medan elden sprakar och sprider värme.

From Edvalla you can also go in three different directions. First I continued straight ahead towards Fagerviken and first drove through the village Lönnö where you can turn left and go towards Skvallermyren nature reserve established in 2008 and where the limestone continues to leave its mark. After Lönnö I continued approx. 2 km. to Lingnåre, a Viking-age and medieval cultural reserve established in 2004. Now it was time for a real break. Next to the car park is an old barn that houses information about the cultural reserve. Read through the history of the area before heading out to the reserve. On the other side of the road is the older part of the cultural reserve, namely the Viking Age part. The cultural landscape is soooo beautiful here - no noticeable remains of the Vikings can be seen here, but you can imagine the farms and what the landscape may have looked like with the help of many signs that tell in text and pictures about the Viking age society. The path goes around the entire reserve with varied remains of the Vikings - cultural layers, stone walls, fields, cairns, graves and runestone U1139. Back to the barn you can follow the path around this part of the reserve which is the medieval part. The cultural landscape is not as beautiful, it is just lots of grass, grazing cows and forest, but in the forest edge is a medieval well and remains of the basement of a medieval house. This is where my imagination was awaken. To just stroll around a place where a family lived for approx. 1000 years ago is so amazing. Just imagine the children running around, the men doing outdoor chores and taking care of the animals, the women sitting and cooking. What a life 🙂 Lingnåre is a cultural landscape in the same class as Mälardalen's cultural landscape.

From Lingnåre I continued towards Fagerviken and shortly after Lingnåre I came to an intersection where you can turn left and go to Skärplinge and Sund-Julö nature reserve, established in 2007 and known for its yews and forest birds. I did not go there but continued driving and then I drove through Julö and Edsätra and after that I arrived in Fagerviken, a small community and fishing village with approx. 130 inhabitants, located by Lövsta Bay. Off the coast of Fagerviken there is a small archipelago with many small islands and islets, the largest of which is Lövholmen. In the harbor there are several fishing huts and there you also have a beautiful view of the bay. It's beautiful here especially at sunset. From Fagerviken I went northeast along the coast towards Såghamn and Storsand and Källarberget nature reserve, established in 2017, one of my favorite places in Uppland. In my opinion, Källarberget is the most beautiful place in North Uppland and one of the most beautiful in all of Uppland. Here you will find magnificent sea views, stretching birds, coniferous forests, sandy beaches, stone squares and beautiful geological formations. Up on the mountain with a view of the wide sea is Lotsstugan which you can rent and I did. The cottage is cozy and well equipped. There is room for 4 people and an outdoor toilet. A barbecue area is located down near the beach. We rented the cottage for only SEK 300. and spent one night here. We grilled and stayed outside and talked until midnight. It was so magical to see the fire blaze in the black night and look at the starry sky. Far away from the city lights, we could see the Milky Way and falling stars which we had not seen for a long time. Close your eyes and listen to the waves of the sea while the fire crackles and spreads heat.

Dagen efter återvände jag till Lingnåre och därifrån åkte till Sikhjälma och vidare till Sikhjälma fiskehamn vid Sågviken och Kapplasse naturreservat inrättat 1971. Här finns en milslång klippkust med vida klapperstensfält och vindpinade martallar. Jag parkerade i fiskehamnen och gick runt där längs fiskebodarna och ut på piren. Här finns en grillplats och toalett och om man fortsätter runt Marskär kommer man till klipporna och fyren. Här har man en mycket vacker utsikt över havet. Sätt dig eller lägg dig på någon klippa och lyssna på havets vågor. Klipporna har en fin, rödaktig färg här. Sedan vände jag tillbaka till parkeringen och fortsatte ett par hundra meter ner mot entrén till Kapplasse naturreservat. Jag följde stigen genom skogen tills jag kom till ett stort klapperstensfält, kanske det största i Norduppland, och fortsatte sen mot Kapplasse med höga klippor och stup där vågorna slås dramatiskt mot berget. Det är lite svårt att komma fram till berget, det finns många sprickor och man måste klättra, men utsikten är enastående och värd mödan.

The next day I returned to Lingnåre and from there went to Sikhjälma and on to Sikhjälma fishing harbor by Sågviken and Kapplasse nature reserve established in 1971. Here is a mile-long rocky coast with wide cobblestone fields and windswept pine trees. I parked in the fishing harbor and walked around there along the fishing huts and out on the pier. There is a barbecue area and toilet and if you continue around Marskär you will reach the cliffs and the lighthouse. Here you have a very beautiful view of the sea. Sit down or lie down on a cliff and listen to the waves. The rocks have a nice, reddish color here. Then I turned back to the parking lot and continued a couple of hundred meters down towards the entrance to the Kapplasse nature reserve. I followed the path through the forest until I came to a large cobblestone field, perhaps the largest in North Uppland, and then continued towards Kapplasse with high cliffs and cliffs where the waves hit dramatically against the mountain. It is a bit difficult to get up to the mountain, there are many cracks and you have to climb, but the view is outstanding and worth the effort.

Efteråt vände jag tillbaka till Sikhjälma, men fortsatte inte mot Lingnåre, utan svängde vänster och körde direkt till Hållnäs. Innan svängen ligger Grönlundsbacken, ett vikingatida gravfält med väl synliga gravrösen. Härifrån fortsatte jag söderut igenom Hjälmunge där jag svängde vänster mot Fågelsundet. Efter att ha kört förbi byn Hållen som behållit sin medeltida karaktär av klungby med utspridda gårdar runtomkring kom jag fram till Fågelsundet, Upplands största fiskeläge och fritidshusområde beläget vid Östersjön, med välbevarade knuttimrade fiskebodar. Fågelsundet är Upplands största fiskeläge. Från Fågelsundet kan man ta båten ut i Björns skärgård där Björns skärgård naturreservat inrättat 2018 ligger med de största öarna Fågeln, Källen och Björn och med en fyr från 1958. I hamnen parkerade jag bilen och bara gick runt bland vackra hus och fiskebodar. Här kan man se gamla bodar och nya fritidshus samt man kan köpa olika sorters fisk. På vägen tillbaka till Hjälmunge, strax efter att man lämnat Fågelsundet, svängde jag vänster mot Romsmaren och fortsatte köra på en grusväg till Rödhäll, en del av Hållnäskustens naturreservat, bildat 1995. Naturreservatet sträcker sig längs halvöns östkust, från den fina utsiktsklippan Rödhäll i norr till den grunda skärgården kring Örnsten i söder. I små vattensamlingar innanför kusten kan man i juni höra områdets verkliga exklusivitet, den olivgröna gölgrodan som bara finns just i Roslagen. Jag parkerade bilen vid entrén till reservatet och promenerade ca. 1 km. till Rödhäll där det finns en stuga som man kan hyra samt en grillplats. Havsutsikten är enastående även här. Vänster om Rödhäll finns Tierps kommuns nordligaste punkt. Jag återvände sedan till Hållen och körde tillbaka till Hållnäskustens naturreservat, den här gången till dess södra del. Jag körde genom skog och parkerade bilen där grusvägen tog slut och följde sedan stigen genom skogen. Här ligger Örnstenen med en stenlabyrint och ett berg med en vacker utsikt över havet. På vägen tillbaka fortsatte jag inte mot Hållen, utan mot Enskär på en grusväg som bara naturreservatets gäster kan använda. Innan svängen stannade jag bilen och gick en kort promenad (ca. 200 m.) in i skogen för att titta på runsten U1138, en av de största jag hittills sett.

Afterwards I turned back to Sikhjälma, but did not continue towards Lingnåre, but turned left and drove directly to Hållnäs. Before the turn is Grönlundsbacken, a Viking-era burial ground with well-visible burial mounds. From here I continued south through Hjälmunge where I turned left towards Fågelsundet. After driving past the village of Hållen, which has retained its medieval character of a cluster village with scattered farms all around, I arrived at Fågelsundet, Uppland's largest fishing village and holiday home area located by the Baltic Sea, with well-preserved knot-timbered fishing huts. Fågelsundet is Uppland's largest fishing village. From Fågelsundet you can take the boat out to Björn's archipelago where Björn's archipelago nature reserve established in 2018 is located with the largest islands Fågeln, Källen and Björn and with a lighthouse from 1958. In the harbor I parked the car and just walked around among beautiful houses and fishing huts. Here you can see old sheds and new holiday homes and you can buy different kinds of fish. On the way back to Hjälmunge, shortly after leaving Fågelsundet, I turned left towards Romsmaren and continued driving on a gravel road to Rödhäll, part of Hållnäskusten nature reserve, formed in 1995. The nature reserve stretches along the peninsula's east coast, from the beautiful view cliff Rödhäll in the north to the shallow archipelago around Örnsten in the south. In small bodies of water within the coast, you can hear the real exclusivity of the area in June, the olive green frog that is only found in Roslagen. I parked the car at the entrance to the reserve and walked approx. 1 km. to Rödhäll where there is a cottage that you can rent and a barbecue area. The sea view is outstanding here too. To the left of Rödhäll is Tierp's kommun's northernmost point. I then returned to Hållen and drove back to the Hållnäs coast nature reserve, this time to its southern part. I drove through the forest and parked the car where the gravel road ended and then followed the path through the forest. Here is Örnstenen with a stone labyrinth and a mountain with a beautiful view of the sea. On the way back, I did not continue towards Hållen, but towards Enskär on a gravel road that only the nature reserve's guests can use. Before the turn, I stopped the car and went for a short walk (approx. 200 m.) into the forest to look at the runestone U1138, one of the largest I have seen so far.

Jag bestämde mig för att ändå ta vägen tillbaka till Hållen och sedan till Hjälmunge. Härifrån kan man fortsätta vidare mot Konradslund och Lövstabruk, men jag tog vänster istället och körde mot Klungsten. Då körde jag igenom Slada där man kan svänga vänster och köra till Rönnfjärdsskogens naturreservat, bildat 2006 dit man kan göra en blomutflykt i midsommartid, samt till Djupfjärds naturreservat, bildat 2020, där man är i kalkrika skogar och våtmarker. Vidare åkte jag igenom Klungsten där Slada hamn ligger och sedan var jag framme i Killskär vid Hammarviksfjärden, där Örnstenen också ligger, fast på andra sidan. Här finns en bänk och en vändplats. Vackert, men lite för öde. Vid Slada småbåtshamn ligger en vacker badplats och några bänkar där man kan sitta och njuta av havets vågor. Jag rekommenderar att ni klättrar upp på det lilla berg som reser sig mitt emot fiskebodarna. Där ligger en bänk där man har en vacker utsikt över hela fjärden och den lilla skärgård som ligger en bit bort från fastlandet och som är fågelskyddsområde ifrån. Söder om Klungsten och Slada ligger Slada naturreservat, bildat 2016 och där man hittar både laguner nära havet och skyddsvärda skogar inåt landet. Jag körde söderut genom reservatet och byn Storsten på en ganska dålig grusväg och kom tillbaka till Pålsbo och sen till Konradslund.

I decided to still take the road back to Hållen and then to Hjälmunge. From here you can continue on towards Konradslund and Lövstabruk, but I took left instead and drove towards Klungsten. Then I drove through Slada where you can turn left and drive to Rönnfjärdsskogen nature reserve, formed in 2006 where you can make a flower excursion in midsummer, and to Djupfärds nature reserve, formed in 2020, where you are in calcareous forests and wetlands. Furthermore, I went through Klungsten where Slada harbor is located and then I arrived in Killskär by Hammarviksfjärden, where Örnstenen is also located, but on the other side. There is a bench and a turning area. Beautiful, but a little too deserted. At Slada marina there is a beautiful bathing place and some benches where you can sit and enjoy the waves of the sea. I recommend that you climb the small mountain that rises opposite the fishing huts. There is a bench where you have a beautiful view of the entire bay and the small archipelago which is located a bit away from the mainland and which is a bird sanctuary. South of Klungsten and Slada is Slada nature reserve, formed in 2016 and where you will find both lagoons near the sea and forests worthy of protection inland. I drove south through the reserve and the village Storsten on a pretty bad gravel road and came back to Pålsbo and then to Konradslund.

Från Konradslund körde jag rakt fram mot Ängskär. Då körde jag igenom Vavd, en by med ca. 50 invånare och först omtalad 1312. Här tog jag först vänster och åkte mot Gudinge. I Gudinge finns en gammal fiskehamn och samhället ligger på en halvö, omgärdad av Barknårsfjärden i väst, Gudingefjärden i norr och Luckaviken i öst. Det är mycket vackert här. Det finns ett campingställe här och många vackra och gamla fiskebodar. Jag rekommenderar en promenad på piren. Härifrån har man en vacker utsikt över Luckaviken och havet och man kan även se fyren på Örskär, norr om Gräsön (i Östhammars kommun). Från Gudinge eller Åddebo kan man åka eller promenera till Lerornas naturreservat, bildat 2016 och där den säregna miljön beror på att berggrunden är rik på kalk.

From Konradslund I drove straight ahead towards Ängskär. Then I drove through Vavd, a village with approx. 50 inhabitants and first mentioned in 1312. Here I first turned left and went towards Gudinge. In Gudinge there is an old fishing port and the community is located on a peninsula, surrounded by Barknårsfjärden in the west, Gudingefjärden in the north and Luckaviken in the east. It's very beautiful here. There is a campsite here and many beautiful and old fishing huts. I recommend a walk on the pier. From here you have a beautiful view of Luckaviken and the sea and you can also see the lighthouse on Örskär, north of Gräsön (in Östhammar municipality). From Gudinge or Åddebo you can drive or take a walk to Lerornas nature reserve, formed in 2016 and where the peculiar environment is due to the fact that the bedrock is rich in lime.

Jag återvände till Vavd där kan man svänga höger och åka längst Vallboån till Årböle vid Årböleån och Norra Åsjön. Jag svängde inte utan fortsatte köra mot Ängskär. Strax efter Årbölesvängen svängde jag höger igen och körde till Göksnåre via Malen. Här ligger också Göksnåre naturreservat, bildat 2019, med en artrik slåtteräng och barrblandskog med orkidéer. Jag vände tillbaka till Ängskärsvägen och fortsatte köra igenom Lissbo och förbi Strönningsviks natureservat, bildat 2014 och som består av en myr med mineraler runt sjön Strönningsvik. Strax efter kom jag fram till Ängskär, en liten by och två uddar omringade av Ängskärsviken i väst, Ängskärssundet i mitten och Öregrundgrepen/Östersjön i norr och öst. På Bondskärshalvön ligger Bondskärets naturreservat, bildat 1972 och på Klubbsudden ligger Ängskärs naturreservat, bildat 1985. Bondskäret är ett gammalt kulturlandskap vid havet med ängar, hagar och skogar. Ängskärs fiskar- och bondby var på 1700-1800-talen en viktig utskeppningshamn för järn från Lövstabruk. Den ståtliga, vita byggnaden är en järnbod som står kvar som ett minne från denna tid. Här började jag min promenad längst Ängskärssundets vänstra strand och gick ända ut till Ytterhällarna där man har en vacker utsikt över Gudingefjärden. Sedan promenerade jag tillbaka till järnboden längst Ängskärsviken med öppna ängar och rester efter ett gammalt kulturlandskap. På Klubben ligger också Ängskärs havscamping. Här parkerade jag bilen och gick på den asfalterade vägen ända till båthamnen där man har en mycket vacker utsikt över Ängskärssundet. Här finns en restaurang belägen vid vattnet, en liten brygga, en liten badplats samt en stor campingplats. Ett vackert ställe där man kan sitta och fika och ändå njuta av naturen, havet som ligger en bit bort, det lugna vattnet och de många fåglarna i fågelskyddsområdet mitt i sundet. Bakom restaurangen finns en stig som tar dig in i Ängskärs naturreservat – bad och fågelskådning, idylliska promenader, karga klippor, bronsåldersgroda samt en vacker vårdkase belägen på en klippa där man har en vid utsikt över havet. I den norra delen ska du hålla utkik efter en öppen göl med vita näckrosor, Ruddammen. Där lever Upplands egen groda – gölgrodan. Denna kväkande raritet finns bara vid norra Upplands kust och anses vara en kvarleva från en period med varmare klimat under bronsåldern! Tillbaka till campingens reception tog jag en kaffe och satte mig ute på klipporna utanför restaurangen. Härifrån kan man skymta Örskärs fyr, men själva området känns lite trist och öde, även mitt på sommaren, trots att restaurangen har öppet.

I returned to Vavd where you can turn right and drive along Vallboån to Årböle by Årböleån and Norra Åsjön. I did not turn but continued driving towards Ängskär. Shortly after Årböle turn, I turned right again and drove to Göksnåre via Malen. Here is located Göksnåre nature reserve, formed in 2019, with a species-rich meadow and coniferous forest with orchids. I returned to the road to Ängskär and continued driving through Lissbo and past Strönningsvik nature reserve, formed in 2014 and consisting of a bog with minerals around Lake Strönningsvik. Shortly after, I arrived at Ängskär, a small village and two peninsulas surrounded by Ängskär Bay in the west, Ängskär Sound in the middle and Öregrundgrepen/Baltic Sea in the north and east. On Bondskäret peninsula is located Bondskäret nature reserve, formed in 1972 and on Klubben peninsula is Ängskär nature reserve, formed in 1985. Bondskäret is an old cultural landscape by the sea with meadows, pastures and forests. In the 1700s and 1800s, Ängskär's fishing and farming village was an important shipping port for iron from Lövstabruk. The stately, white building is an iron shed that remains as a memory from this time. Here I started my walk along the left bank of Ängskär Sound and walked all the way out to Ytterhällarna where you have a beautiful view of Gudinge Bay. Then I walked back to the iron shed along Ängskär Bay with open meadows and remains of an old cultural landscape. Ängskär's sea camping is also located at Klubben. Here I parked the car and walked on the paved road all the way to the marina where you have a very beautiful view of Ängskär Sound. There is a restaurant located by the water, a small wharf, a small swimming area and a large campsite. A beautiful place where you can sit and have coffee and still enjoy nature, the sea that is a bit away, the calm water and the many birds in the bird sanctuary in the middle of the strait. Behind the restaurant there is a path that takes you into Ängskär nature reserve - swimming and bird watching, idyllic walks, barren cliffs, Bronze Age frog and a beautiful prhyctoria located on a cliff where you have a wide view of the sea. In the northern part, you should look out for an open pond with white water lilies, Ruddammen. Uppland's own frog lives there - the göl frog. This quacking rarity is only found on the coast of northern Uppland and is considered to be a remnant of a period with a warmer climate during the Bronze Age! Back at the campsite's reception, I had a coffee and sat out on the rocks outside the restaurant. From here you can glimpse Örskär's lighthouse, but the area itself feels a bit sad and deserted, even in the middle of summer, despite the restaurant being open.

Från Ängskär fortsatte jag köra söderut mot Forsmark (i Östhammars kommun) via Skaten vid Skatviken, där Skaten-Rångsens naturreservat också ligger. Reservatet utgör ett kustområde samt 30 större och många mindre öar i Öregrundsgrepen (en liten skärgård) och bildades 1998. I den reservatdel som ligger inom Tierps kommun finns inte parkeringsplatser, utan den består mest av en ytterskärgård som man kan upptäcka i båt samt en smal kustlinje. Strax innan Stor-Rångsen passerar man gränsen till Östhammars kommun och här finns också Tierps kommun östligaste del.

From Ängskär I continued to drive south towards Forsmark (in Östhammar municipality) via Skaten by Skatviken, where Skaten-Rångsen nature reserve is also located. The reserve is a coastal area and 30 larger and many smaller islands in Öregrundsgrepen (a small archipelago) and was formed in 1998. In the reserve part located in Tierp municipality there are no parking spaces, but it consists mostly of an outer archipelago that can be discovered by boat and a narrow coastline. Just before Stor-Rångsen, you cross the border into Östhammar municipality and here is also Tierp's kommun's easternmost point.