Traditioner

Vad är en fest? Ett första kriterium som definierar vad en fest är är dess karaktär av något avvikande från vardagen. Man äter och dricker mer och annorlunda (olika specialiteter), traditionella och sällan eller aldrig förekommande maträtter eller drycker (t.ex. julskinka, gås, mjöd). Man klär sig annorlunda och man umgås med andra människor än dem man träffar till vardags. Ett annat kriterium är att festen innebär en social gemenskap och samvaro: familjefester, släktfester, föreningsfester, firmafester, studentfester. Ytterligare ett kriterium är att avvikande beteenden är tolererade eller accepterade som t.ex. skränande, supande och oförskämdheter som förr tog sig uttryck i masker och grötrim.

Innan protestantismen slog fäste i Sverige varade de största helgerna i fyra dagar, med undantag för påsken som varade en hel vecka. Man helighöll tretton apostladagar, tre vårfrudagar och tre gångdagar samt Petter Katt (22 febr), Transfiguratio (Kristi förklarings dag, 6 aug), Mikaelsmäss (29 sept), Martinsmäss (11 nov) samt allhelgona (30 nov). Protestanterna ansåg att det gott och väl räckte med söndagarna som arbetsfria dagar och Gustav Vasa förbjöd arbetsfria helger då han ansåg att lediga dagar endast ledde till superi, hor och lösaktighet. Den förste svenske evangeliske ärkebiskop, Laurentius Petri, skrev 1571 att ”arbetsfolket måste understundom hava ro och vederkvickelse, så framt de skola härda ut”, och tyckte att man åtminstone kunde jobba lätt på eftermiddagen på vissa mindre heliga dagar vilka fanns kvar ända till 1741 då 19 arbetsfria halvhelgdagar drogs in. Dessa dagar återinfördes 1745. Gustav III avskaffade 1772 samtliga 19 helgdagar samt Kyndelsmässan (2 febr), Mikaeli och Allhelgona.

Fram till midsommar är halvåret försett med kyrkliga fester, vilket inte är fallet efter midsommar. Detta är en följd av att sommar och höst förr i tiden var fyllda av tunga och långa arbetsuppgifter. Sommarens och höstens helgdagar betingades av arbetsåret: slåttergille, skördegröt, ystegille, dyngdans, kräftkalas, surströmmingsskivor, Mickelsmäss (29 sept). Under 1800-talet skapades två ”borgerliga helgdagar”, Första Maj (med medeltida anor) och Nationaldagen den 6 juni. I början av 1960-talet etablerades termen ”klämdag”. En klämdag skapas av de helger som inte omfattar ett veckoslut, som t ex Kristi himmelsfärdsdag som alltid infaller på en torsdag.

Vårt firande av helgerna är starkt präglat av medeltiden och den katolska kyrkan, som t.ex. lutfisken på julbordet och mandeln i gröten. Jul- och majfesterna har sina rötter i romersk och kontinentaleuropeisk tradition och introducerades i Norden i samband med dess kristnande. Reformationen satte stopp för de kyrkliga festtraditionerna, men inte för de privata och under 1600- och första delen av 1700-talet motverkade prästerskapet införandet av nya festbruk (som t.ex. tyskarnas Christkindlein). Helt nya, kommersiella helger är Alla hjärtans dag/Valentindagen och Halloween.

Här följer en beskrivning av årets helger med olika traditioner och seder.

Januari

1 januari: NYÅRSDAGEN

I det antika Rom var den 1 mars nyårsdag ända till 153 f.Kr. och nyårsdagen var då tillträdesdag för årets nya ämbetsmän. Det var först år 45 f.Kr. som den 1 januari blev ny nyårsdag i Romarriket (kalendern kallas för juliansk efter dess upphovsman Julius Caesar) och det för att militären skulle få mer tid att öva soldaterna innan sommarens ledighet. Men de gamla månadsnamnen förblev kvar. Det var dock inte förrän i slutet av 1400-talet och under 1500-talet som den 1 januari stabiliserades som nyårsdag tack vare boktryckarkonsten. Länge hade kyrkan firat nyår på juldagen den 25 december och på den 1 januari började man på 500-talet istället fira Jesu omskärelse som enligt tradition ju inträffade 8 dagar efter födelsen. I östkyrkan firades länge 1 september som nyårsdag då kyrkan hade räknat ut att världen skapades den 1 september 5508 f.Kr. Ryssland t.ex. bytte till den västerländska kalendern först år 1700. Den julianska kalendern var dock 10 dagar för mycket och år 1582 lanserade påven Gregorius XIII den gregorianska kalendern som var i fas med jordens rotation, men i Sverige introducerades den inte förrän 1753.

Idag firar många nyårsaftonskvällen antingen hemma i sällskap av vänner och bekanta eller på krogen, baren eller diskot. Några vedertagna firningsmedel är bl.a. champagne, bubbel, fyrverkerier, hummer och oxfilé. Men i det förindustriella samhället firade man givetvis annorlunda – allmogen åt igen av julens mat och man samlades kring kyrkan där man ”ringde in” det nya året under stoj och skrik eller i brist på kyrkklockor med bösskott. Den organiserade klockringningen och ”nyårsvakan” vid tolvslaget blev populärt i samband med att radion år 1924 började sända sina populära nyårsprogram där man, liksom idag, läste Alfred Tennysons ”Nyårsklockan” vid tolvslaget. I högreståndsmiljöer anordnades ”sylvesterbaler” och på nyårsdagen avlades fina besök hos varandra. Själva kungen brukade ta emot nyårsaudiens kl. 6 på nyårsdagens morgon!

Liksom andra märkesdagar så gav också nyårsdagen tillfälle till förutsägelser och spådomar t.ex. slå smält bly i vatten eller äggvita i kokande vatten och läsa ut sitt öde i de uppkomna figurerna. Om det första besöket på nyårsdagen gjordes av en man så var detta ett gott tecken, en kvinna var olycksbådande. Steg man upp tidigt på nyårsmorgonen skulle man vara morgonpigg hela året. Ogifta kvinnor skulle ge sig ut i natten ensamma, niga tre gånger för nymånen och sedan på måfå slå upp en bibel- eller psalmbok och utläsa sin framtid i texten på respektive uppslagna sidor. Idag är det väldigt populärt med ”nyårslöften” som avges i hemlighet.

Den 1 januari firar Haiti och Sudan sina nationaldagar samt dagen är den gemensamma namnsdagen för alla de namn som inte fått en plats i kalendern.

2 januari: SVEA

Svea är ett svenskt kvinnonamn som använts som allegorisk benämning på Sverige, en kvinnlig personifikation av Sverige som dyker upp i källorna i 1600-talets litteratur – skådespelet Disa av Johannes Messenius och dikten Kunga-Skald av Gunno Dahlstierna. Moder Svea med sina attribut, lejonet och skölden med de tre kronorna, blev ett populärt motiv på 1800-talet, i enlighet med tidens nationalromantiska anda. Sveas första belägg som förnamn är från 1818, troligen pga Esaias Tegnérs mycket populära dikt Svea (1811). Idag (2025) är det ca 12 111 kvinnor som heter Svea, medan gestalten Moder Svea förekommer främst i satiriska sammanhang (politiska skämtteckningar framförallt). Valet av Sveas placering på dagens datum (som bestämdes 1901), årets första vanliga efter nyårsdagen, var patriotiskt och dagen är en ”profan” dag, dvs. att dagens namn inte är ett helgonnamn.

Den 2 januari firar Kuba sin frihetsdag.

3 januari: ALFRED och ALFRIDA

Mansnamnet Alfred är engelskt (forneng. Ælfræd), sammansatt av ælf (alf) och ræd (råd). Enligt anglosaxisk och skandinavisk mytologi var de till utseendet människoliknande alferna övernaturliga väsen. Kanske den mest kände Alfred är den anglosaxiske kungen som levde under andra halvan av 800-talet och drömde om ett enat England. Första svenska belägget för Alfred är från 1751 och år 2025 var det ca. 19 020 svenskar som bar det här namnet.

Kvinnonamnet Alfrida är antingen tyskt (Elfriede, sammansatt av ord för ädel och fred) eller engelskt (en femininform till Alfrid som är en sidoform till Alfred). Namnet är först belagt i Sverige 1823 och bars år 2025 av ca. 870 kvinnor.

4 januari: RUT

Rut är ett bibliskt kvinnonamn vars ursprungliga betydelse har gått förlorad, men en gissning är att det kan ha betytt ”vän” eller ”vederkvickelse”. Den bibliska Rut i Gamla Testamentet är en ung änka från 1100-talets f.Kr. Moab som följer med sin svärmor som är israelit till landsbygden utanför Betlehem där svärmodern brukar plocka ax på den rike Boaz åkrar. Boaz gifter sig med Rut och hon blir således kung Davids ätts stammoder. Första belägget för Rut i Sverige är från 1600-talet och namnet bars år 2025 av ca. 16 731 kvinnor medan ytterligare ca. 15 451 kvinnor stavade sitt namn Ruth. Dagens namn är faktiskt kalenderns första ”religiösa” namn efter två ”profana” namn.

Den 4 januari firar Myanmar sin nationaldag och dagen är också Internationella Brailledagen.

5 januari: HANNA och HANNELE

Kvinnonamnet Hanna är hebreiskt och kommer antingen från channa (nåd) eller som en förkortning av Johanna. Den gamla profetissan Hanna nämns i Lukasevangeliet, hon befann sig i templet i Jerusalem när Jesusbarnet bars fram. Namnet är först belagt i Sverige år 1583 och bars år 2025 av ca. 52 657 kvinnor, medan ytterligare ca. 6 132 stavade sitt namn Hannah.

Kvinnonamnet Hannele är en tysk smekform för Johanna som blev populär i Sverige först vid mitten av 1900-talet. År 2025 bars namnet av ca. 4 064 kvinnor.

Den 5 januari firas Trettondagsafton som på många håll var sista tillfället för ungdomslagen att hålla gille och lekstuga under julhelgen, och det var på dessa fester som stjärngossarna tiggde mest om bidrag. Idag är stjärngossetåget endast bara ett inslag som kör och svans i Luciaprocessionerna, iförda struthattar med guldstjärnor på.

6 januari: Trettondedag jul / KASPER, MELKER och BALTSAR

Trettondagen är på de flesta håll i den kristna världen julens sista riktiga helgdag. I det gamla bondesamhället tog julmaten slut nu och man fick nöja sig med att skava det sista från skinkben och revbensspjäll, varför ett annat namn på denna helg var ”benraskedagen”.

I kyrkan heter helgen med ett grekiskt, fornkristet namnet epifáneia, från ett verb med betydelsen ”visa upp, framträda”, dvs. uppenbarelsehögtiden. Namnet beror på att dagen i den äldsta fornkyrkan firades till minne av Kristi framträdande i världen då Johannes Döparen döpte honom och då hans profetbana inleddes. I de östliga kyrkorna firar man det fortfarande.

Men namnet kan också syfta på att stjärnan över Betlehem hade uppenbarat för de vise männen från österns länder att Jesus var född. OBS! Det står ingenstans att läsa hur många de var eller vad de hette! Uppgifterna att de var tre samt deras namn förekommer tidigast i en latinsk legend från 300-talet. Högtiden firades dock redan på 100-talet och är den äldsta högtidsdagen under julperioden. När västkyrkorna på 300-talet bestämt sig för att förlägga Jesu födelse till den 25 december, knöt de samtidigt trettondagshelgen till julfirandet och gav den ett nytt innehåll, nämligen att den skulle firas till minne av de tre vise männens (Kaspar, Melkior och Baltasar) besök i stallet i Betlehem. Från början ”mager” (astrologer) avancerade de plötsligt till Heliga Tre Konungar. Enligt legenden dog de alla tre ungefär samtidigt och hamnade i samma grav, där de hittades av drottningen och helgonet Helena, mor till Konstantin den store. Hon tog deras rester med sig till Konstantinopel och lät dem placera i en präktig marmorsarkofag. År 324 skänkte kejsar Konstantin en grekisk präst i Milano de tre liken och sarkofagen vilka fraktades till Milano. Där vilade de sedan i lugn och ro ett tag, men år 1163 donerade den tyske kejsaren Fredrik Barbarossa (som erövrat Milano samma år) stoftet till sin rikskansler, Rainald von Dassel, ärkebiskop i Köln. Relikerna hamnade således i Köln, lades i ett av kristenhetens ståtligaste guldskrin och finns än i dag i Kölnerdomen.

I Sverige var det till en början de djäknar anknutna till stiftsstädernas gymnasieskolor och eleverna vid andra större skolor som hade tillstånd att i organiserad form och med rektor som dirigent vandra ”ostiatimgång”, dvs. gå från hus till hus och sjunga sina julsånger (visor med Staffansvisan samt psalmer), för vilket de kunde få ganska bra betalt i form av kontanter och gåvor in natura vilka kunde bidra till deras uppehälle under följande termins studier. Bland dessa gossar fanns även en lustig gestalt som kallades Judas med pungen som var sällskapets inkasserare eller också en julbock. Det var säkerligen dessa gossars sockengång som sedan inspirerade ungdomar i byarna att själva gå omkring som stjärngossar eller ”staffanssångare” då pojken som gick i spetsen bar en stor stjärna på en stång. Stjärngossar kunde vara sju till antalet: tre kungar, tre vise män och en ”pajas” som kunde vara Judas, Herodes eller julbocken. Dessa har ursprung i den medeltida katolska kyrkans mysteriespel som framställdes åskådligt för menigheten och förbjöds på 1700-talet av den protestantiska kyrkan.

Den 6 januari har också Kasper, Melker och Baltsar namnsdag. Mansnamnet Kasper är format som ombildning av ett persiskt namn med betydelsen ”skattmästare” och användes tidigast i Sverige år 1465 (Caspar förekom redan 1430). Namnet förknippas också med gamla tiders dockteater (kasperteater), där Kasper är en komisk figur som slåss med djävulen och sin arga hustru. År 2025 bars namnet med alla dess olika stavningar av ca. 11 514 män.

Mansnamnet Melker återgår på Melchior som anses vara hebreiskt och sammansatt av melk ”kung” och or ”ljus”. Namnet är först belagt år 1479 (stavat Melcher), medan Melchior förekom redan 1426. År 2025 bars namnet med alla dess olika stavningar av ca. 9 915 män.

Mansnamnet Baltsar återgår på Balthazar, ett babyloniskt namn som tolkas ”må Gud (Baal) skydda kungen”. Namnet är först belagt år 1473 (stavat Baltzar) och bars 2025 av endast ca. 438 män.

7 januari: AUGUST och AUGUSTA

Mansnamnet August är latin och kommer från Augustus (”den gudomligt upphöjde/den vörnadsvärde”) som var de romerska kejsarnas hederstitel. Augustus i sig är bildat till augere ”öka”. Den kändaste Augustus är förmodligen Gajus Octavianus, systerdotterson till Julius Caesar som också adopterade honom och efterträddes av honom. Namnet blev populärt i Sverige under renässansen då namnklassicismen var på modet och första belägget för August är från 1661 (en illegitim son till Johan III hette Augustus). År 2025 var det ca. 14 140 män som hette August (uttalas både August med diftong och Ågust)

Kvinnonamnet Augusta är också latin och är femininformen av Augustus. Kejsar Augustus hustru Livia fick titeln Augusta efter hans död och många romerska kejsarinnor bar titeln efteråt. Liksom August blev namnet populärt i Sverige under renässansen och första belägget för Augusta är från 1643. År 2025 hette ca. 1 644 kvinnor Augusta.

Anledningen till att August står på dagens datum (som tidigare var ägnat Knut) är att man från och med 1811 ville hedra den svenska tronföljaren dansken Karl August som plötsligt avled 1810 endast 41 år gammal.

8 januari: ERLAND

Erland är ett ursprungligen nordiskt binamn identiskt med det fornnordiska erlendr/örlendr ”utländsk”. Namnet är först belagt i Sverige på 1200-talet och bars år 2025 av ca. 7 393 män.

9 januari: GUNNAR och GUNDER

Mansnamnet Gunnar är nordiskt, sammansatt av gunnr ”strid” och ar/er ”krigare”. Namnet var mycket populärt under vikinga- och medeltiden och är belagt redan på runstenar. År 2025 bars namnet av ca. 97 031 män.

Mansnamnet Gunder är den danska motsvarigheten till Gunnar, först belagt i Sverige på 1300-talet. År 2025 bars namnet av ca. 639 svenskar. Andra avledda former är de västsvenska Gunde (ca. 277 förekomster) och Gunne (ca. 199 förekomster), den sistnämnda också med den latiniserade formen Gunno (ca. 220 förekomster).

Under 1800-talet var Gunnar populärt främst i Västsverige och en av dess kändaste bärare med anknytning till både västra Sverige och Uppsala är västgöten Gunnar Wennerberg (1817-1901), politiker och skald. Under 1847-1850 komponerade Wennerberg Gluntarne, en sångcykel om 30 sånger/duetter som skildrar studentlivet (inte minst kroglivet) i Uppsala så som det tedde sig med början 1837 då Wennerberg kom till Uppsala. Sångerna har Glunten (Jonas Otto Beronius) och magistern (Wennerberg själv) som huvudpersoner.

10 januari: SIGURD och SIGBRITT

Mansnamnet Sigurd är nordiskt, sammansatt av stammen i seger och –vard ”väktare”. Sigurd var ett mycket populärt namn under vikingatiden och dess kändaste bärare då var sagohjälten och drakdödaren Sigurd Fafnesbane som blivit odödlig tack vare den poetiska Eddan. År 2025 bars namnet av ca. 4 155 män. Även smekformen Sigge, numera ett eget förnamn, förekommer med ca. 5 627 bärare.

Kvinnonamnet Sigbritt är danskt-nederländskt, sammansatt av sigu ”seger” och beraht ”ljus/lysande”. Dess första belägg i Sverige är från 1901 (Sigbrit) och namnet bars år 2025 av ca. 1 126 kvinnor, främst i södra Sverige.

Den 10 januari firas Mazarinernas dag.

11 januari: JAN och JANNIKE

Mansnamnet Jan är en kortform av Johannes, utvecklat ur det lågtyska Jahan. Namnet är först belagt i Sverige på 1600-talet. År 2025 var det ca. 125 792 män som hette Jan. Även smekformen Janne förekommer med ca. 2 037 namn. Grilljanne benämndes under 1890-talet Stockholms unga snobbar 🙂

Kvinnonamnet Jannike är en svensk diminutivform av Johanna som utvecklats av det nederländska Janneke och som blev populärt först på 1980-talet. År 2025 var det ca. 622 kvinnor som hette Jannike och ytterligare ca. 172 stavade sitt namn Jannicke.

12 januari: FRIDEBORG och FRIDOLF

Kvinnonamnet Frideborg är tyskt, sammansatt av fornhögtyska fridu ”fred” och burg ”beskydd”. Namnet finns belagt redan på vikingatiden och bars år 2025 av ca. 1 281 kvinnor.

Mansnamnet Fridolf är också tyskt, sammansatt av fridu ”fred” och wolf ”varg”. Namnet fanns också på vikingatiden (Fridulf) och bars år 2025 av ca. 416 män.

13 januari: KNUT

Mansnamnet Knut är nordiskt och ursprungligen ett binamn identiskt med substantivet ”knut”. En stark koppling kan finnas till uttrycket ”slå en knut” syftande på det sista barnet i barnaskaran. Namnet bars år 2025 av ca. 14 093 män.

Knut Lavard (ca. 1096-1131), barnbarn till den danske kungen Sven Estridsen (1047-1076), blev själv kung över de slaviska obotriterna i nuvarande Mecklenburg och var även en mäktig tronpretendent till danska kronan vilket fick hans kusin hertig Magnus Nilsen att börja smida planer på att döda honom. Den 7 januari 1131 högg Magnus sin kusin ihjäl i Haraldsteds skog och år 1169 lyckades Knuts son Valdemar den store, nu Danmarks kung, få sin pappa helgonförklarad av påven i Rom tack vare många ”mirakler” som börjat uppstå vid framförallt Knuts grav i Ringsted.

Knutsdagen var under medeltiden en märkesdag som den första vardagen efter julhelgen som på de flesta håll slutade med trettondagen. Ett välkänt rim lyder därför ”Knut kör julen ut”. Namnet blev kvar på den 7 januari i de svenska almanackorna fram till slutet av 1600-talet då den hävdvunna nordskandinaviska traditionen att julhelgen skulle vara i tjugo dagar fick företräde och namnet flyttades år 1680 till den 13 januari och blev under tidigt 1700-tal känt som Tjugondedag Knut. Att man i Norden hade den uppfattningen att julen varade i tjugo dagar har enligt många folklorister två tänkbara anledningar: att man ville dra in de dagar då de förkristna skandinaverna firade sitt midvinterblot och att det behövdes, liksom i andra helgers fall, ett slags efterfest (en oktav) efter en stor helg en vecka efter denna.

Olof Rudbecks ”Atlantica” är vår äldsta källa där ett svenskt tjugondagsfirande nämns första gången. Många Knutstraditioner har varit lokala seder och mest firad har dagen varit i Sydsverige där seden att ”springa med Knutsgubben” utvecklats. Knutsgubben var en halmdocka placerad på en stomme av träribbor och pyntad med byxor, rock, hatt och skor samt försedd med ett Knutspass, en liten lapp med skämtsamma verser som kunde lyda såhär: ”Här kommer Knut, / som kör julen ut. / Låt den inte stilla stå / utan bort till grannen gå!”. Under Tjugondagsafton placerades denna ”gubbe” skämtsamt vid ytterdörren hos någon granne och oväsen fördes ute på gården för att locka ut grannen som fick ”gubben” i sin famn.

Den kanske mest utspridda seden är julgransplundringen som har sitt ursprung i de schweiziska julgransplundringarna. Till skrånas och gillenas lokaler där det fanns julgran med äpplen och godis i bjöds in fattiga barn för att ”plundra” granarna och denna sed spreds till Sverige via Tyskland under 1800-talet, liksom mycket annat som hör julen till.

14 januari: FELIX och FELICIA

Mansnamnet Felix är latin (felix = lycklig, lyckosam) och är först belagt i Sverige år 1777. År 2025 bars namnet av ca. 15 607 män. Den Felix som firats på dagens datum ända sedan medeltiden är Felix av Nola, förföljd av kejsar Decius på 200-talet och sedermera helgon som enligt legenden kunde gå på vattnet. Vissa seder knutna till Knutfirandet har på vissa håll förlagts till Felixdagen som t.ex. i Skåne där man fortfarande ”går med Felix” i landskapets sydöstra delar.

Kvinnonamnet Felicia är femininformen av Felix. Namnet blev otroligt populärt under andra halvan av 1900-talet och bars år 2025 av ca. 23 265 svenskor.

15 januari: LAURA och LORENTZ

Kvinnonamnet Laura är italienskt, en kortform av det latinska Laurentia som i sin tur är en femininform av Laurentius med ursprungsbetydelsen ”invånare i Laurentum”, en stad i Latium. Staden i sin tur kan ha fått sitt namn efter lagerträdet (”laurus”). Namnet har använts i Sverige sedan slutet av 1700-talet och bars år 2025 av ca. 6 617 kvinnor. Den kanske mest kända Laura i litteraturen är den italienske skalden Petrarcas i dennes sonetter mycket besjungna Laura som han dyrkade och som tyvärr dog i pesten 1347.

Mansnamnet Lorentz är en tysk form av Laurentius och har använts i Sverige sedan slutet av 1500-talet. År 2025 bars namnet av ca. 1 358 män (ytterligare ca. 282 stavar sitt namn Lorens), varav en stor del av dem i Norrland.

16 januari: HJALMAR och HELMER

Mansnamnet Hjalmar är nordiskt och en sammansättning av urnordiska helma (hjälm) och –ar med betydelsen ”krigare”. Namnet återfinns i isländska sagor (den svenske hjälten Hjalmar den hugstore), men är tidigast belagt i Sverige år 1781. Namnet var som populärast på 1800-talet då kända personer som bl.a. författarna Hjalmar Söderberg (1869-1941) och Hjalmar Bergman (1883-1931) och politikern Hjalmar Branting (1860-1925) fick det. År 2025 var det ca. 10 533 svenskar som hette Hjalmar.

Mansnamnet Helmer är tyskt och antingen en motsvarighet till det nordiska Hjalmar eller så återgår det på fornhögtyska Heilmar, sammansatt av heil (frisk) och mar (berömd). Namnet har använts sedan slutet av 1500-talet och bars år 2025 av ca. 4 424 svenskar varav en stor del i Dalarna.

17 januari: ANTON och TONY

Mansnamnet Anton är en tysk förkortning av det latinska Antonius, i sin tur associerat med det grekiska ánthos (blomma). Namnet Antonius användes i Sverige redan på 1400-talet, medan Anton är först belagt år 1623. Den som firats på dagens datum ända sedan medeltiden är den helige Antonios (d. 356), eremit i Egypten som lade grunderna till det asketiska levnadsidealet och till monasticismen. År 2025 var det ca. 39 398 svenskar som hette Anton.

Mansnamnet Tony är en smekform av Anthony, den engelska formen av Antonius, och började användas på 1960-talet. År 2025 bars namnet av ca. 15 061 svenskar.

18 januari: HILDA och HILDUR

Kvinnonamnet Hilda är både en latiniserad form av det nordiska Hild (strid) och en kortform av olika tyska namn med ”hild” som för- eller efterled, som Hildegard och Brynhild. Namnet började användas i slutet av 1700-talet och bars år 2025 av ca. 8 984 kvinnor.

Kvinnonamnet Hildur är nordiskt, en yngre form av Hildr (fornisl. ”strid”), först belagt i Sverige år 1818. År 2025 bars namnet av ca. 1 800 kvinnor.

19 januari: HENRIK och HENRY

Mansnamnet Henrik/Henric är den svenska formen av det tyska Heinrich, utvecklat ur fornhögtyska Haimirich som är sammansatt av ”hem” och ”härskare”. Namnet användes först i Sverige år 1208 och dess vanligaste smekform är Henke. År 2025 bars namnet av ca. 61 232 svenskar (ytterligare ca. 3 155 stavade sitt namn Henric).

Mansnamnet Henry är den engelska motsvarigheten av Henrik och bars år 2025 av ca. 22 774 svenskar.

Den Henrik som firas på dagens datum är Finlands skyddshelgon, en missionerande engelsk biskop som år 1160 dräptes av bonden Lalli. Henriks reliker har sedan vilat i Åbo domkyrka som blev en viktig vallfartsort under medeltiden tills de 1720 fördes till Sankt Petersburg och tyvärr försvann där. Namnet var populärt bland europeiska kungahuset – i England har åtta kungar burit namnet, varav den kändaste är utan tvekan Henrik/Henry VIII. Även formerna Henry, Henri, Heinrich, Enrique, Enrico och Heikki firas på dagens datum.

Hindersmäss (Henriksdagen) har ända sedan medeltiden varit en viktig märkesdag och traditionerna kring Hindersmäss är fortfarande levande i Norrbotten, där kulten av den finske Henrik haft mer inflytande. Henrikdagen räknas här som midvinter och då skulle hälften av höet finnas kvar – ”Henrik delar höet” sades det förr. Även i Örebro har det hållits en Hindersmässmarknad på dagens datum, men numera hålls den den 26 januari istället. Marknaden har sedan gammalt varit en mötesplats för bergsmän och grosshandlare som exporterade järn ut i Europa.

20 januari: FABIAN och SEBASTIAN

Mansnamnet Fabian återgår på det latinska Fabianus, avlett av det romerska släktnamnet Fabius (i sin tur avlett av faba böna). Namnet firas till minne av påve Fabianus som levde på 200-talet och som avrättades som martyr. Hans reliker vilar sen dess i Sankt Sebastians kyrka i Rom. Namnet är först belagt i Sverige år 1600 och bars år 2025 av ca. 6 644 svenskar.

Mansnamnet Sebastian återgår antingen på det grekiska Sebastianós med betydelsen ”man från Sebastia” (vid Svarta havet) eller på sebastós med betydelsen ”vördad, helig”. Namnet firas till minne av martyren Sebastianus som ska ha genomborrats av pilar utan att få minsta skada varefter han blev ihjälklubbad i stället. Namnet började användas i Sverige på 1600-talet och bars år 2025 av ca. 39 574 svenskar.

21 januari: AGNES och AGNETA

Kvinnonamnet Agnes är grekiskt, bildat till adjektivet hagnós med betydelsen ”ren, kysk”, men också associerat till latinets ”agnus” lamm. Namnet är först belagt i Sverige år 1289 (Agnis) och bars år 2025 av ca. 26 973 kvinnor. Den Agnes som firas på dagens datum var en ung kristen flicka från Rom som blev martyr ca. 303 eftersom hon avvisade ett frieri varefter hon sattes naken i en bordell, men hennes hår växte så mycket att det kunde skyla hennes kropp. Hon avrättades med svärd och uppenbarades sedan som helgon med ett snövitt lamm bredvid.

Kvinnonamnet Agneta/Agnetha är den latinska formen av Agnes och började användas i slutet av 1300-talet. År 2025 bars namnet av ca. 31 960 kvinnor och ytterligare ca. 1 270 stavar sitt namn Agnetha.

22 januari: VINCENT och VIKTOR

Mansnamnet Vincent är latin och kommer från namnet Vincentius, avlett av presensparticipformen vincens (segrande). Den Vincent som firats på dagens datum är den spanske diakonen Vincentius av Zaragoza som dog som martyr år 304. Namnet är tidigast belagt i Sverige år 1437 och var populärast bland valloner. År 2025 bars det av ca. 16 781 svenskar.

Mansnamnet Viktor/Victor är latin och kommer från substantivet victor (segrare) vilket tidigt associerades till Jesu seger över synd och död. Namnet är tidigast belagt i Sverige år 1640 och bars år 2025 av ca. 34 514 svenskar, medan ytterligare ca. 21 645 stavade sitt namn Victor. Även smekformen Vicke förekommer.

23 januari: FREJ och FREJA

Mansnamnet Frej/Frey är nordiskt och återgår på ett urnordiskt ord med betydelsen ”herre”, ”härskare” (fornsv. Frö). Syskonparet Frej och Freja är några av de mest kända gudarna från den nordiska mytologin. De är vaner, inte asar, och deras fader var Njord. Frej är fruktbarhetens gud som råder över årsväxt, boskapslycka och fred. Han var särskilt populär i Mälarlandskapen där det finns många ortnamn som innehåller hans namn (i formen Frö-). Den tyske krönikören Adam av Bremen nämner på 1000-talet att en stor bild eller staty av Frej stod tillsammans med bilderna av Oden och Tor i hednatemplet i Gamla Uppsala. Namnet är dock först belagt som personnamn år 1827 (Frey) och bars år 2025 av ca. 1 612 män (ytterligare ca. 126 stavar sitt namn Frey).

Kvinnonamnet Freja är femininformen av Frej (fornsv. Fröja med betydelsen ”härskarinna”). Freja var fruktbarhetens och kärlekens gudinna, särskilt magikunnig. Namnet är dock först belagt som personnamn år 1836 och bars år 2025 av ca. 10 685 svenskor.

Namnen är fortfarande mer populära bland finlandssvenskar.

24 januari: ERIKA

Kvinnonamnet Erika/Erica är femininformen av Erik, ett nordiskt namn sammansatt av ”ensam” eller ”alltid” och ”härskare”, och som är först belagt i Sverige år 1686. Ända från slutet av 1200-talet och fram till 1901 firade man Ericus translatus på dagens datum, dvs. att Sankt Eriks kvarlevor överfördes (translatus) från Gamla Uppsala kyrka till domkyrkan i Uppsala den 24 januari 1273. Kring hans kvarlevor uppstod så småningom en Erikskult som blev mycket populär i Uppland där även efternamnet Eriksson är som populärast 🙂 Namnet Erika bars år 2025 av ca. 27 021 svenskor, medan ytterligare ca. 8 405 kvinnor stavade sitt namn Erica.

Den 24 januari är känd som ”årets fattigaste dag” då decemberlönen gick åt till julklappar och annat under julhelgen och januarilönen kommer först den 25 januari 😛

25 januari: PAUL och PÅL

Mansnamnet Paul är latin och kommer från Paulus, ett romerskt släktnamn med betydelsen ”den lille”. Den Paul som firas på dagens datum är Saul från Tarsos som omvändes till kristendomen under en resa till Damaskus och blev därmed aposteln Paulus, den mest framträdande gestalten i Nya Testamentet efter Jesus. Dagen hette förr Pauli omvändelse och var en s.k. apostladag som var halv helgdag fram till 1772. Namnet är först belagt i Sverige år 1286 (år 1145 i det danska Skåne) och då med formerna Pavel och Påvel, medan Paul är först belagt på 1600-talet. År 2025 bars namnet av ca. 18 669 svenskar, främst i Sydsverige. De vanligaste smekformerna är Palle (ca. 299 förekomster) och Pålle.

Mansnamnet Pål är den svenska formen av Paul och har uppkommit ur äldre nordiska former som Pavel och Påvel. Namnet är först belagt i Jämtland år 1315 (Páll) och bars år 2025 av ca. 1 069 svenskar, främst i Sydsverige och Jämtland.

Pålsmäss var förr en av januaris viktigaste märkesdagar: ”Skiner solen så länge Påvalsmässodagen, att en drucken man hinner sadla sin häst, så blir det ett gott år” sades det i Österbotten och i Norrland räknade man dagen som midvinter då björnen troddes vända sig i idet.

26 Januari: BODIL och BOEL

Kvinnonamnen Bodil och Boel är danska former av det nordiska Bothild, sammansatt av ”bot” bättring och ”hild” strid. Bothild/Botilda är tidigast belagt i Sverige år 1103 (svenskan Bothild, gift med danske kungen Erik Ejegod). År 2025 bars namnet av ca. 7 413 kvinnor och ca. 2 542 svenskor hette Boel. Även Botilla och smekformen Bolla, samt de skånska och halländska formerna Bodel och Bodela och den gotländska Bodilla har varit vanliga.

27 Januari: GÖTE och GÖTA

Dagens namn är Göte och Göta. Mansnamnet Göte är nordiskt, ett tillnamn med betydelsen ”götisk man”, ”västgöte” eller en kortform av mansnamn på Göt- som Götmar och Götulf. Namnet finns redan på runstenar (Gauti) och återupplivades i början av 1800-talet. Idag bärs namnet av ca. 10 070 män. Kvinnonamnet Göta är en femininform av Göte och kortform av Göthilda och användes i olika medeltida ballader. Idag bärs namnet av ca. 1 770 kvinnor.

28 Januari: KARL och KARLA

Dagens namn är Karl och Karla. Mansnamnet Karl/Carl är germanskt och identiskt med substantivet ”karl” fri man. Namnet förekommer redan på runstenar och har varit det populäraste kunganamnet i Sverige. Karldagen har varit en märkesdag för väderleken framförallt i Norrland där man sagt att som vädret var på Karl så skulle det vara i sju veckor framåt. Idag är namnet Karl tillsammans med dess olika sido- och utländska former ett av populäraste mansnamnen i Sverige. Det bärs av ca. 200 030 män medan ytterligare ca. 141 070 män stavar sitt namn Carl. Andra mycket populära namn är de sammansatta namnen Karl-Erik, Karl-Gustav och Karl-Johan, smekformen Kalle (ca 3 715 förekomster) samt de utländska formerna Charles (ca. 6 290 förekomster), Charlie (ca. 12 070 förekomster) och Carlos (ca. 3 520 förekomster). Kvinnonamnet Karla/Carla är femininformen av Karl och är först belagt i Sverige år 1827 (Carla). Idag bärs namnet av ca. 1 280 kvinnor, medan ytterligare ca. 1 635 kvinnor stavar sitt namn Carla.

29 Januari: DIANA

Kvinnonamnet Diana är latin och kommer från ”deus” gud. I romersk mytologi var Diana mångudinna och jaktens gudinna, en motsvarighet till den grekiska Artemis. Namnet är först belagt i Sverige år 1791 och bärs idag av ca. 9 110 kvinnor.

30 Januari: GUNILLA och GUNHILD

Dagens namn är Gunilla och Gunhild. Kvinnonamnet Gunilla är en latinisering av det nordiska kvinnonamnet Gunhild, sammansatt av de fornvästnordiska orden ”gunnr” och ”hildre”, båda med betydelsen ”strid”. Gunhild finns redan på runstenar, medan Gunilla började användas först under renässansen. I Norrland är Gunhilddagen är viktig märkesdag och där säger man ”Karl spår, Gunhild rår”. Om det blir väderomslag denna dag så kommer detta väder gälla under de sex kommande veckorna istället för den spådda prognosen på Karldagen den 28 januari. Idag bärs namnet Gunilla av ca. 51 390 kvinnor och Gunhild av ca. 8 365 svenskor. Även formen Gunnilda samt de regionala varianterna Gunnela, Gundela och Gundla har förekommit. De vanligaste smekformerna är Gullan (ca. 1 710 förekomster), Gulli (ca. 2 415 förekomster), Gunni (ca. 920 förekomster) och Nilla.

31 Januari: IVAR och JOAR

Dagens namn är Ivar och Joar. Mansnamnet Ivar består av de urnordiska orden ”idegran” och ”krigare” eller ”spjut”, men det kan också vara en sidoform av Ingvar. Mansnamnet Joar består av de nordiska orden ”häst” och ”krigare” eller ”spjut”. Båda namnen förekommer på runstenar, bägge i samma form ”iuar”. Idag bärs namnet Ivar av ca. 20 350 män, medan ca. 1 580 män heter Joar.

1 Februari: MAX och MAXIMILIAN

Dagens namn är Max och Maximilian. Mansnamnet Max är en kortform av Maximilian som återgår på det latinska Maximilianus som i sin tur är en diminutivform av Maximus, ett binamn bildat till latinets ”maximus” störst. Namnet Max är först belagt i Sverige år 1825 och Maximilian år 1695. Idag bärs namnet Max av ca. 21 350 män och Maximilian av ca. 5 300 män.

2 Februari: Kyndelsmässodagen

3 Februari: DISA och HJÖRDIS

Dagens namn är Disa och Hjördis. Kvinnonamnet Disa är nordiskt och har uppstått som en kortform av kvinnonamn med efterleden -dis, t.ex. Hjördis och Tordis. ”Dís” är den fornvästnordiska beteckningen på ett slags kvinnliga gudaväsen som uppträdde kollektivt och som man offrade till vid ”disabloten” vilka ägde rum i samband med ”distingen”. Distingen hade under medeltiden hållits i Uppsala vid kyndelsmässan och åtföljdes traditionellt av en distingsmarknad dit folk från hela Sverige och framförallt Norrland kom. Marknaden hålls alltjämt på Vaksala torg i Uppsala i början på februari. Namnet Disa började användas som dopnamn i slutet av 1700-talet och används idag av ca. 2 2130 kvinnor, främst i Norrland. Kvinnonamnet Hjördis är nordiskt och är sammansatt av det isländska substantivet ”hjörr” (svärd) och ”dis” (gudinna). Namnet är först belagt i Sverige år 1877 och bärs idag av ca. 3 530 kvinnor. Före 1901 firades på dagens datum martyren Blasius som dog i Kappadokien på 300-talet och som blivit läkarnas skyddspatron. Dagen var tidigare känd i Sverige som Blåsmäss och under dagen fick man inte utföra arbeten som gick runt, t.ex. spinna, eftersom det sades att taken skulle blåsa av husen då.

4 Februari: ANSGAR och ANSELM

Dagens namn är Ansgar och Anselm. Namnet Ansgar är forngermanskt och är sammansatt av ”ans-” (gud) och ”gar” (spjut). Namnet bars av missionären, sedermera ärkebiskop, Ansgar som predikade kristendomen i Birka ca. 830 och igen 852, men det är först belagt i Sverige som förnamn år 1830. Idag bärs namnet av endast ca. 290 män. Namnet Anselm/Anshelm är forngermanskt och är sammansatt av ”ans-” (gud) och ”helm” (hjälm), med betydelsen ”den Gud skyddar”. Den som firas på dagens datum är benediktinmunken och teologen Anselm av Canterbury (1033-1109). Namnet är först belagt i Sverige år 1291 och bärs idag av endast ca. 330 män (ytterligare ca. 110 män stavar sitt namn Anshelm).

5 Februari: AGATA och AGDA

Dagens namn är Agata och Agda. Kvinnonamnet Agata/Agatha är grekiskt, en femininform till Agaton, i sin tur bildat till adjektivet ”agathós” (god). Den Agatha som firas idag är martyren Agatha, en jungfru från 200-talets Italien som försvarade sin jungfrudom. Enligt legenden fick vulkanen Etna på Sicilien ett mycket starkt utbrott när hon avrättades, vilket stillades med att visa upp hennes slöja mot vulkanens krater. Namnet började användas i Sverige på 1300-talet och bärs idag av ca. 730 kvinnor (ytterligare ca. 100 kvinnor stavar sitt namn Agatha). Kvinnonamnet Agda är en svensk form av Agata och användes först år 1494. Namnet bärs idag av ca. 750 kvinnor.

En känd Agda inom svensk musik: Hönan Agda 🙂

6 Februari: DOROTEA och DORIS

Dagens namn är Dorotea och Doris. Kvinnonamnet Dorotea/Dorothea är grekiskt och en femininform av Doroteos, sammansatt av ”doron” (gåva) och ”theos” (gud). Den Dorotea som firas idag är martyren Dorotea som levde i Kappadokien i slutet av 200-talet. Enligt legenden halshöggs Dorotea efter att ha betts av domaren att sända honom äpplen och rosor från paradiset. Dagen efter fick han en underbar korg med äpplen och rosor av en budbärare varefter domaren blev kristen och lät sig avrättas (lite paradoxalt dock :P). Namnet är först belagt i Sverige år 1419 (Dorothea) och bärs idag av ca. 1 600 kvinnor (ytterligare ca. 1 090 kvinnor stavar sitt namn Dorothea). Även formerna Dorde, Dordi och Dorit samt kortformen Dora (ca. 680 förekomster) har förekommit. Kvinnonamnet Doris är grekiskt och kan vara bildat till ”doron” (gåva) eller betyda dorisk kvinna. I grekisk mytologi var Doris en vattennymf, gift med havsguden Nereus och mor till de 50 nereiderna. Namnet användes först som personnamn i Sverige år 1834 och bärs idag av ca. 8 190 kvinnor.

Den 6:e februari firar man också samernas nationaldag: https://www.sametinget.se/nationaldag.

7 Februari: RIKARD och DICK

Dagens namn är Rikard och Dick. Mansnamnet Rikard/Rickard/Richard är tyskt och kommer från fornhögtyska Richart, en sammansättning av ”rik-” (mäktig) och ”-hart” (hård). Den Rikard som firas idag är den engelske pilgrimen Richardus (död 720), fader till Walburga som firas den 1 maj. Namnet har varit populärt bland de engelska kungarna och är först belagt i Sverige på 1160-talet. Idag bärs namnet av ca. 10 150 män (ytterligare ca. 22 370 män stavar sitt namn Rickard och ca. 17 775 män stavar det Richard). Även dialektalformen Rekard (Jämtland) och smekformen Ricky (ca. 880 förekomster) förekommer. Mansnamnet Dick är en smekform av den engelska formen Richard och användes först i Sverige år 1866. Idag bärs namnet av ca. 4 900 män.

8 Februari: BERTA och BERT

Dagens namn är Berta och Bert. Kvinnonamnet Berta/Bertha är en kortform av forntyska namn med förleden ”ber(h)t-” (ljus, lysande). Namnet är först belagt i Sverige år 1699 och bärs idag av ca. 1 520 kvinnor (ytterligare ca. 360 kvinnor stavar sitt namn Bertha). Mansnamnet Bert/Berth är den engelska kortformen av Albert, också det innehållande förleden ”ber(h)t-”. Namnet är först belagt år 1882 och bärs idag av ca. 6 320 män (ytterligare ca. 960 män stavar sitt namn Berth).

9 Februari: FANNY och FRANCISKA

Dagens namn är Fanny och Franciska. Kvinnonamnet Fanny är en engelsk smekform av det latinska Francisca, en femininform av Franciscus som i sin tur är en latinisering av det italienska Francesco (”den franske/fransmannen”). Fanny är först belagt i Sverige år 1788 och Franciska år 1694. Idag är det ca. 10 780 kvinnor som heter Fanny och endast ca. 250 kvinnor som heter Franciska.

10 Februari: IRIS

Kvinnonamnet Iris är grekiskt och betyder ”regnbåge”. I grekisk mytologi var Iris regnbågens gudinna och en av gudarnas budbärare. Namnet användes först i Sverige i herdedikter på 1700-talet där det betecknade en ung, vacker herdinna, men som dopnamn användes Iris först 1843. Idag bärs namnet av ca. 12 770 kvinnor.

11 Februari: YNGVE och INGE

Dagens namn är Yngve och Inge. Mansnamnet Yngve är nordiskt och återgår på det urgermanska gudanamnet Ingwaz och dess kortform Ing. Guden Ing/Yngvi i nordisk mytologi har identifierats med guden Frej och den första Sveakungen, stamfader till Ynglingaätten, bar också namnet Yngve. Trots att Ing användes i en fornengelsk dikt redan på 900-talet, är Yngve först belagt i Sverige som dopnamn år 1804. Namnet bärs idag av ca. 13 310 män. Mansnamnet Inge är en kortform av namn på Ing(e)-, som t.ex. Ingemar, Ingemund och Ingvar och användes redan på runstenar, särskilt i Östergötland. Idag bärs namnet av ca. 16 420 män.

12 Februari: EVELINA och EVY

Dagens namn är Evelina och Evy. Kvinnonamnet Evelina/Evelyn kan vara en diminutivform av Eva eller en latinisering av det engelska Evelyn, i sin tur en bildning till fornsaxiska ”aval” (kraft). Namnet Evelina är först belagt i Sverige år 1795, medan Evelyn förekommer först år 1856. Idag bärs Evelina av ca. 18 830 kvinnor och Evelyn av ca. 3 275 kvinnor. Kvinnonamnet Evy/Ewy är en smekform av Eva och Evelina och är först belagt vid mitten av 1800-talet. Det är ca. 7 920 kvinnor som heter Evy och ca. 500 som stavar sitt namn Ewy.

13 Februari: AGNE och OVE

Dagens namn är Agne och Ove. Mansnamnet Agne är nordiskt och avlett av stammen ”agh-” (spets, egg). Kung Agne av Ynglingaätten lär enligt Snorre ha hängts i sin egen halskedja på hemvägen från en härjningståg i Finland på en holme vid Mälarens utlopp som fick namnet Agnefit (dagens Gamla stan). Namnet användes redan i fornsvenskan och även det norska Agnar förekommer i dag: namnet Agne bärs av ca. 3 755 män och Agnar av ca. 215 män. Mansnamnet Ove/Owe är danskt, utvecklat ur det forndanska Aghi, i sin tur en kortform av namn på Agh-. Namnet förekom redan på 1400-talet i det danska Skåne och bärs idag av ca. 29 120 män (ytterligare ca. 2 970 män stavar sitt namn Owe).

14 Februari: VALENTIN / Alla hjärtans dag

15 Februari: SIGFRID

Mansnamnet Sigfrid är tyskt och utvecklat ur fornhögtyskans Sigifrith, sammansatt av ”sig” (seger) och ”frid” (fred, skydd). Den Sigfrid som firas idag är Sankt Sigfrid av Växjö, engelsk missionär i Sverige på 1000-talet. Enligt legenden kom han till Värend tillsammans med sina systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman. Han grundade en kyrka i Växjö och döpte kung Olof Skötkonung. De tre systersönerna mördades och deras huvuden sänktes i en bytta i Växjösjön där de genom Sigfrids böner flöt upp och predikade den kristna läran. Namnet finns redan på runstenar (síg(f)rødhr), men är först belagt i formen Sigfrid på 1200-talet. Idag bärs Sigfrid av ca. 2 950 män. Den vanligaste smekformen är Sigge som är populärare är Sigfrid och som bärs av ca. 4 970 män. Under medeltiden var Sigfridsdagen helgdag och märkesdag för kommande väderlek: ”Sigfrid god och blid / lovar gott år och god tid” har man sagt i Västergötland. Denna dag hålls också marknad i Växjö (Sefframäss/Sigfridsmässan).

16 Februari: JULIA och JULIUS

Dagens namn är Julia och Julius. Kvinnonamnet Julia är en femininform av det latinska mansnamnet Julius, men även en kortform av Juliana. Julia hette de romerska kvinnor som tillhörde den juliska familjeätten. Namnet är först belagt i Sverige år 1777 och bärs idag av ca. 41 430 kvinnor. Även den franska formen Julie har använts sedan andra hälften av 1700-talet och bärs idag av ca. 2 930 kvinnor. Mansnamnet Julius är romerskt och går tillbaka till sagohjälten Aeneas son Iulus. Namnets kanske kändaste bärare är den romerske politikern Julius Caesar (100-44 f.Kr.) och Julius är först belagt i Sverige år 1560. Idag bärs namnet av ca. 7 300 svenskar.

17 Februari: ALEXANDRA och SANDRA

Dagens namn är Alexandra och Sandra. Kvinnonamnet Alexandra är en femininform av det grekiska Alexandros, sammansatt av aléxein ”försvara/hjälpa” och andros som är en genitivform av ”man”. Namnet började användas i Sverige under senare delen av 1700-talet och bärs idag av ca. 28 370 svenskor. Kvinnonamnet Sandra är en kortform av Alexandra som är först belagt i Sverige år 1871 och bärs idag av ca. 31 030 svenskor. Även smekformerna Ally (ca. 1 170 förekomster) och Sandy (ca. 650 förekomster) används.

18 Februari: FRIDA och FRITIOF

Dagens namn är Frida och Fritiof. Kvinnonamnet Frida är nordiskt och kommer av adjektivet ”frid” med ursprungsbetydelsen ”älskad”. Namnet betyder alltså ”den sköna”, men det kan också vara en kortform av namn som Frideborg och Alfrida. Namnet är först belagt i Sverige år 1818 och bärs idag av ca. 30 700 svenskor. Mansnamnet Fritiof är nordiskt och sammansatt av ”fred” och ”tjuv” (eller -theow, dvs. tjänare). Det var mycket populärt på västnordiskt område och särskilt på Island under medeltiden och började användas i Sverige först under 1800-talet tack vare Esaias Tegnérs diktcykel ”Frithiofs saga” (1820-25) som gjorde namnet populärt. Idag bärs namnet Fritiof av ca. 965 män, medan ytterligare ca. 555 män stavar det Fritjof och ytterligare ca. 215 stavar det Frithiof.

19 Februari: GABRIELLA och ELLA

Dagens namn är Gabriella och Ella. Kvinnonamnet Gabriella är femininformen av det hebreiska Gabriel med betydelsen ”Guds kämpe”. Namnet är först belagt i Sverige år 1713 och bärs idag av ca. 12 185 svenskor. Den franska formen Gabrielle har använts sedan 1860 och bärs av ca. 1 430 kvinnor idag. Även smekformen Gaby förekommer med ca. 190 förekomster. Kvinnonamnet Ella är en kortform av Gabriella, men också Eleonora och Elisabet, samt en smekform av Edla. Det är först belagt i Sverige år 1661 och bärs idag av ca. 23 220 svenskor.

20 Februari: VIVIANNE

Kvinnonamnet Vivianne är en fransk form av det latinska Viviana, i sin tur bildat till ”vivus” (levande). Den Viviana som firas idag var en martyr i 300-talets Rom som blivit helgon och epileptikernas skyddspatron. Vivianne är först belagt i Sverige år 1911 och bärs idag av ca. 2 770 svenskor. Namnet återfinns i olika stavningar som Viviann, Vivi-Ann och Vivi-Anne och även smekformerna Vivan (ca. 1 615 förekomster) och Vivi (ca. 1 990 förekomster) är populära.

21 Februari: HILDING

Mansnamnet Hilding är nordiskt och avlett av forninsl. ”hildr” med betydelsen strid. Namnet ä först belagt i Sverige år 1842 och bärs idag av ca. 5 200 män, främst på Gotland och i Norrland.

FETTISDAGEN – rörlig dag

22 Februari: PIA

Kvinnonamnet Pia är latin och är en femininform av Pius som i sin tur är bildat till ”pius” med betydelsen ”from”. Namnet är först belagt i Sverige år 1848 och bärs idag av ca. 23 200 svenskor. Dagen hette före 1901 Petrus Cathedraticus eller Petter Katt i folkmun till åminnelse av aposteln Petrus förklaring som kyrkans överhuvud och därmed instiftandet av påvestolen. Petter Katt har varit en viktig märkesdag förr då isarna börjar bli lite osäkra vid den här tiden (enligt den gamla julianska kalenderna inföll den 22 februari 11 dagar senare, dvs. runt 5 mars), därav det skånska/ västgötska/ värmändska talesättet ”Petter Katt kastar den heta stenen i sjön”. Under medeltiden delade man in året i fyra kvartal och Petrus Cathedraticus var då den första vårdagen.

23 Februari: TORSTEN och TORUN

Dagens namn är Torsten och Torun. Mansnamnet Torsten är nordiskt och sammansatt av gudanamnet Tor och efterleden –sten med betydelsen ”hård/osårbar”. Namnet är redan belagt på runstenar och bärs idag av ca. 13 700 svenskar (ytterligare ca. 1 180 svenskar stavar sitt namn Thorsten). Även smekformen Totte är populär, med ca. 480 förekomster. Kvinnonamnet Torun är nordiskt och sammansatt av gudanamnet Tor och efterleden –un(n) som troligen går tillbaka på verbet unna med betydelsen ”älska”. Namnet började användas i Sverige först under 1900-talet och bärs idag av ca. 390 kvinnor.

24 Februari: MATTIAS och MATS

Dagens namn är Mattias och Mats. Mansnamnet Mattias är en grekisk form av det hebreiska Mattitjah med betydelsen ”Guds gåva”. Den Mattias som firas idag är Jesu lärjunge aposteln Mattias som genom lottning utsågs av Jesu 11 lärjungar som efterträdare efter Judas Iskariot. Han är skräddarnas, bagarnas, timmermännens och smedernas skyddspatron. Matsmäss var fram till 1772 halv helgdag och har i östra Sverige räknats som den första vårdagen. I Norrland har barnen klätt ut sig till mattesgubbar och talesättet om Petter Katt från 22 februari har i östra Sverige knutits till Mattiasdagen. Ett annat rim löd: ”Mattis med sitt långa skägg / lockar barnen utom vägg”. Det ”skägg” som troligen lockade ut barnen var istapparna som nu börjar smälta. I Skåne kallades dagen för ”Mattias med gåsaägget” eftersom gässen började värpa vid Mattias. Namnet användes först i Sverige på 1200-talet och förkortades så småningom till Mattis och slutligen Matts/Mats. Idag bärs namnet av ca. 50 115 män (ytterligare ca. 14 615 män stavar sitt namn Mathias). Mansnamnet Mats är en svensk kortform av Mattias som började utvecklas under 1200-talet. Det bärs idag av ca. 64 190 män. Benämningen dalmas/mas på dalkarlar återgår troligen på namnet Mats. Även smekformerna Matte och Masse samt den finska formen Matti (ca. 3 720 förekomster) används idag. Fram till år 2001 inföll skottdagen den 24 februari vart fjärde år vilket gick tillbaka på den gamla romerska seden att sätta in skottdagen mellan den 23 och den 24 februari.

25 Februari: SIGVARD och SIVERT

Dagens namn är Sigvard och Sivert. Mansnamnet Sigvard är den tyska formen av det nordiska Sigurd som är sammansatt av ”seger” och ”väktare”. Namnet nådde det danska Skåne på 1100-talet och finns belagt på runstenar med den fornsvenska formen Sigurd. Även de yngre formerna Sivar och Sivard började användas främst i Bohuslän och Dalsland. Idag bärs namnet av ca. 9 970 män. Mansnamnet Sivert är en tysk sidoform till Sigvard som började användas i Sverige på 1500-talet och som bärs idag av ca. 2 380 män.

26 Februari: TORGNY och TORKEL

Dagens namn är Torgny och Torkel. Mansnamnet Torgny är svenskt, sammansatt av gudanamnet Tor och gny med betydelsen ”larm/muller”. Namnet kan då betyda åskmuller (Tor var åskgud) och gavs troligen åt män med stark röst. Torgny omnämns först av Snorre Sturlasson – den svenske bondehövdingen Torgny lagman ska ha levt på 1000-talet – men namnet är först belagt från 1300-talets Småland. Idag är det ca. 4 620 män som bär namnet Torgny. Mansnamnet Torkel är nordiskt, sammansatt av gudanamnet Tor och kettil med betydelsen ”kittel”, och först belagt under vikingatiden. Namnet bärs idag av ca. 880 män, särskilt i Västsverige, Jämtland och bland samerna.

27 Februari: LAGE

Mansnamnet Lage är danskt, bildat till lag med betydelsen ”sällskap”. Namnet betyder således ”kamrat” och är först belagt i Sverige inom ätten Posse på 1400-talet. Idag är det ca. 1 975 män som heter Lage.

28 Februari: MARIA och MAJA

Dagens namn är Maria och Marja. Kvinnonamnet Maria är den grekiska formen av arameiskans Mariam, motsvarande hebreiskans Mirjam. Namnet Maria är först belagt i Sverige år 1344 och bärs idag av ca. 444 240 kvinnor vilket gör namnet till ett av de populäraste i Sverige. Påpekas bör att dagens namn inte firas till minne av Jungfru Maria som har fyra andra dagar ägnade åt händelser ur hennes liv. Namnet uppvisar många variationer i svenskt namnskick och bland de mest brukade namnformerna räknas följande: det franska Marie som började användas i vårt land på 1700-talet och som bärs idag av ca. 130 110 kvinnor, Mari som är en alternativ stavning till Marie och som bärs av ca. 15 570 kvinnor, det franska Marion med ca. 1 980 förekomster, det engelska Mary som är först belagt hos oss i början av 1800-talet och som bärs idag av ca. 9 970 kvinnor. Även diminutivformerna Marielle (ca. 2 200 namn), Mariette (ca. 1 565 namn) och Marjatta (ca. 4 015 namn) förekommer. Marja är en svensk uttalsform av namnet Maria och bärs idag av ca. 2 890 kvinnor. Även smekformerna Maja (ca. 27 350 namn), Mia (ca. 8 360 namn) och Mimmi (ca. 4 680 namn) förekommer.

29 Februari: Skottdagen

Skottdagen är ”den inskjutna dagen” som gör att året får 366 dagar vart fjärde år. Traditionen att sätta in en extra dag härstammar ända från Caesars Rom och då skedde detta mellan den 23 och 24 februari. Denna egendomlighet fortsatte man med fram till 2001 vilket gjorde att de kommande dagarnas namn försköts med en dag. En vanlig tradition som hållits denna dagen i många länder är att ogifta kvinnor är tillåtna att fria och till och med ordna fester för ogifta män.

1 Mars: ALBIN och ELVIRA

Dagens namn är Albin och Elvira. Mansnamnet Albin är latin och kommer från namnet Albinus som troligen är bildat till albus med betydelsen ”vit”. Den Albinus som firats på dagens datum är den frankiske biskopen Albinus av Angers (död 549). Namnet Albin är först belagt i Sverige år 1652 och bärs idag av ca. 24 170 män. Kvinnonamnet Elvira är antingen spanskt och går då tillbaka på ett arabiskt ord med betydelsen ”den vita” eller också är det sammansatt av två gotiska ord med betydelsen ”ädel/förnäm” och ”sann”. Namnet är först belagt i Sverige år 1808 och bärs idag av ca. 17 940 kvinnor. Även smekformen Elvy är populär med ca. 3 520 förekomster.

2 Mars: ERNST och ERNA

Dagens namn är Ernst och Erna. Mansnamnet Ernst är tyskt och betyder ”allvar” (fornty. Ernust). Namnet är först belagt i Sverige på 1300-talet (Ernest) och bärs idag av ca. 10 430 män. Även den engelska smekformen Ernie förekommer. Kvinnonamnet Erna är en kortform av flera femininformer av Ernst, däribland Ernesta och Ernestina, och är först belagt i Sverige år 1697. Idag bärs namnet av ca. 2 530 kvinnor.

3 Mars: GUNBORG och GUNVOR

Dagens namn är Gunborg och Gunvor. Kvinnonamnet Gunborg är nordiskt och sammansatt av gunnr ”strid” och borg ”beskydd”. Namnet finns redan på runstenar (Gundborg och Gudborg) och bärs idag av ca. 6 720 kvinnor. Kvinnonamnet Gunvor är västnordiskt och sammansatt av gunnr ”strid” och –vor som antingen är härlett från adjektivet varr ”varsam” eller från verbet vaerja ”värja/försvara”. Även Gunvor finns redan på runstenar (Gunvar) och bärs idag av ca. 12 835 kvinnor.

4 Mars: ADRIAN och ADRIANA

Dagens namn är Adrian och Adriana. Mansnamnet Adrian är latin och kommer från Hadrianus som betyder ”man från Hadria (nuvarande Atri)”. Namnet har burits av fler påvar, men den Adrian som firas idag är martyren Adrianus, en romersk militär från 300-talet som befalldes att döda en grupp kristna i Mindre Asien, men lät själv döpas. Namnet är först belagt i Sverige på 1500-talet och bärs idag av ca. 13 990 män. Kvinnonamnet Adriana är femininformen av Adrian och är först belagt i Sverige år 1499. Idag är det ca. 1 815 kvinnor som heter Adriana.

5 Mars: TORA och TOVE

Dagens namn är Tora och Tove. Kvinnonamnet Tora är en nordisk kortform av sammansatta kvinnonamn med gudanamnet Tor- som förled, t.ex. Torfrid. Namnet förekommer redan på västsvenska runstenar och bärs idag av ca. 2 900 kvinnor. Kvinnonamnet Tove är en dansk kortform av sammansatta kvinnonamn med gudanamnet Tor- som förled, t.ex. Torfrid. Namnet spred sig till Sverige under 1900-talet och bärs idag av ca. 8 160 kvinnor. Även sidoformen Tova förekom redan på runstenar och bärs idag av ca. 3 390 kvinnor.

6 Mars: EBBA och EBBE

Dagens namn är Ebba och Ebbe. Kvinnonamnet Ebba är en kortform av fornhögtyska kvinnonamn på Eber– (vildsvin) samt Egil-. Namnet har använts i Sverige sedan 1400-talet (då främst inom adeln) och bärs idag av ca. 29 615 kvinnor. Mansnamnet Ebbe är dels en kortform av de nordiska namnen Esbjörn och Ärnbjörn, dels kommer det från fornhögtyska Ebo/Ebbo som i sin tur är en kortform av Eberhard. Namnet Ebbe är först belagt på 1300-talet och bärs idag av ca. 7 560 män.

7 Mars: CAMILLA

Kvinnonamnet Camilla är latin och betyder ”offertjänarinna”. Namnet användes först i Sverige av greven och skalden Gustav Philip Creutz (1731-85) i sin herdedikt ”Atis och Camilla” (1761) för att sedan tas upp som förnamn i början av 1800-talet. Idag är det ca. 35 210 kvinnor som heter Camilla.

8 Mars: SIV och SAGA

Dagens namn är Siv och Saga. Kvinnonamnet Siv är nordiskt och betyder ”brud/hustru”. Siv var namnet på guden Tors maka i nordisk mytologi och hon fick av guden Loke nytt av dvärgarna smitt guldhår som ersättning för sitt riktiga vackra gyllene lockar som Loke hade klippt av. Namnet Siv är först belagt i Sverige så sent som 1871 (Sif) och bärs idag av ca. 33 140 kvinnor (ytterligare ca. 1 640 kvinnor stavar sitt namn Siw och ca. 355 stavar sitt namn Sif). En populär smekform är Sivan med ca. 150 förekomster. Kvinnonamnet Saga är nordiskt och betyder ”sierska”. Namnet är först belagt i Sverige 1873 och bärs idag av ca. 18 000 kvinnor.

9 Mars: TORBJÖRN och TORLEIF

Dagens namn är Torbjörn och Torleif. Mansnamnet Torbjörn är nordiskt och sammansatt av gudanamnet Tor och substantivet ”björn”. Namnet fanns redan på runstenar och bärs idag av ca. 20 870 män (ytterligare ca. 1 660 män stavar sitt namn Thorbjörn). Även smekformen Tobbe förekommer med ca. 110 namn. Mansnamnet Torleif är nordiskt och sammansatt av gudanamnet Tor och –leifr med betydelsen ”arvinge”. Namnet fanns redan i fornsvenskan (Thorlef) och bärs idag av ca. 455 män (ytterligare ca. 230 män stavar sitt namn Thorleif).

10 Mars: EDLA och ADA

Dagens namn är Edla och Ada. Kvinnonamnet Edla är en kortform av fornhögtyska namn på Edil– med betydelsen ”ädel”, t.ex. Ediltrud. Namnet användes först i Sverige på 1500-talet (det fanns i Skåne redan oå 1300-talet), då i formen Edela. Idag bärs namnet av ca. 1 280 kvinnor. Kvinnonamnet Ada är en dels en kortform av Adela, i sin tur bildat som kortform av forntyska kvinnonamn på Adal– med betydelsen ”ädel”, t.ex. Adelheid, dels ett hebreiskt namn med betydelsen ”prydnad”. Namnet är först belagt i Sverige år 1762 och bärs idag av ca. 1 580 kvinnor.

11 Mars: EDVIN och EGON

Dagens namn är Edvin och Egon. Mansnamnet Edvin är engelskt och går tillbaka på forneng. Eadwine som är sammansatt av ead ”rikedom” och wine ”vän”. Namnet är först belagt i Sverige år 1792 och bärs idag av ca. 18 640 män. Mansnamnet Egon är forntyskt (Egwin) och dels sammansatt av ”svärd” och ”vän”, dels en kortform av andra forntyska namn är förleden Eg-. Namnet är först belagt i Sverige på 1800-talet och bärs idag av ca. 5 060 män.

12 Mars: VIKTORIA och REGINA

Dagens namn är Viktoria och Regina. Kvinnonamnet Viktoria/Victoria är latin och är dels en femininform av mansnamnet Victorius eller bildat till viktor med betydelsen ”segrare”. I antiken var Victoria namnet på segerns gudinna och i Sverige förekommer namnet för första gången år 1669. Idag är det ca. 39 030 kvinnor som heter Viktoria och ca. 27 900 kvinnor stavar sitt namn Victoria. En vanlig smekform är Vicky med ca. 100 förekomster. Fram till 1882 var dagen ägnad påven Gregorius den store som levde på 500-talet och samtidigt firade man under medeltiden vårdagjämning under den julianska kalendern och dagen var även helgdag inom vissa stift. Ett gammalt rim löd: ”Vid Gregorii gång / är dag och natt lika lång”. Dagen blev en viktig märkesdag och firades i olika landskap: i Bohuslän t.ex. sprang man barfota runt husen för att fira att sommarhalvåret kommit. Töväder på Gregorii dag ansågs som ett gott tecken: ”Gregorius tö / är bättre än femton skrindor hö” har man sagt på sina håll i Sverige. Anledningen till att Victoria kom in på dagens datum är att man ville att den blivande drottningen Victoria skulle fira namnsdag och förlovningsdag samtidigt. Kvinnonamnet Regina är latin och betyder ”drottning”. Namnet finns med i de medeltida helgonkalendarierna till minne av femtonårig gallisk flicka som led martyrdöden år 251. Regina är först belagt i Sverige år 1604 och bärs idag av ca. 4 515 kvinnor. En populär smekform är Gina med ca. 1 340 förekomster.

Som en hyllning till kronprinsessan Victoria är dagen flaggdag.

13 Mars: GREGER

Mansnamnet Greger är en svensk form av det latinska Gregorius som går tillbaka på det grekiska Gregorios med betydelsen ”den vaksamme”. Namnet användes av flera kristna författare och kyrkomän under de första fem-sex seklerna efter Kristi födelse och den som firas på dagens datum är kanske den störste av dem alla, nämligen påven Gregorius I (ca. 540-604). I Sverige användes namnet för första gången år 1274 (Gregorius) och den försvenskade formen Gregers används först på 1300-talet. Fram till 1882 hade Greger namnsdag den 12 mars (se ovan) och när det flyttades till den 13 mars så följde alla de vårdagjämningstraditioner som varit knutna till dagen med till den 13:e. Slutbokstaven i Gregers har i nutiden uppfattats som en genitivändelse och därför tagits bort. Idag är det ca. 2 895 män som heter Greger. Även sidoformen Gregor, som återgår på det ryska Grigorij, förekommer med ca. 540 namn.

14 Mars: MATILDA och MAUD

Dagens namn är Matilda och Maud. Kvinnonamnet Matilda är en latinsk form av det fornhögtyska Ma(c)hthilt, sammansatt av ma(c)ht ”styrka/makt” och hiltja ”strid”. Sitt namn har dagen fått efter den tyska drottningen Mathildis (ca. 892-968), gemål till Henrik Fågelfängaren och grundare av nunnekonventet Quedlingburg. Hon blev helgonförklarad efter sin död den 14 mars 968. Namnet är först belagt i Sverige år 1690 och bärs idag av ca. 36 950 kvinnor (ytterligare ca. 9 310 kvinnor stavar sitt namn Mathilda). Även kortformerna Tilda (ca. 7 770 förekomster) och Tilde (ca. 7 230 förekomster) är populära. Kvinnonamnet Maud är en engelsk-fransk form av Matilda och användes först i Sverige under senare hälften av 1800-talet. Namnet bärs idag av ca. 11 290 kvinnor.

15 Mars: KRISTOFFER och CHRISTEL

Dagens namn är Kristoffer och Christel. Mansnamnet Kristoffer/Christoffer är grekiskt och kommer från Christophóros med betydelsen ”Kristusbärare”. Den Kristoffer som firas på dagens datum är den kristna martyren Christophoros som enligt en medeltida legend var mycket kraftig och därför hjälpte resande att ta sig över en flod. När han en gång bar över ett litet barn så märkte han att detta barn var mycket tungt. Barnet var Kristus, därav namnet Kristoffer. Namnet är först belagt i Sverige på 1200-talet och bärs idag av ca. 13 580 män (ytterligare ca. 20 270 män stavar sitt namn Christoffer, ca. 9 375 Christopher och ca. 4 445 Kristofer). Kvinnonamnet Christel är en tysk smekform av Christina och är först belagt i Sverige år 1897. Idag bärs namnet av ca. 4 930 kvinnor.

16 Mars: HERBERT och GILBERT

Dagens namn är Herbert och Gilbert. Mansnamnet Herbert är tyskt och sammansatt av fornhögtyska heri ”här” och beraht ”ljus/lysande”. Den Herbert som firas idag är Sankt Heribertus (ca. 970-1021), biskop av Köln. Namnet är först belagt i Sverige år 1760 (det förekommer som dopnamn i det danska Skåne redan 1346) och bärs idag av ca. 5 360 män. Mansnamnet Gilbert är engelskt och tyskt och kommer både från det fornhögtyska Gisilberht, sammansatt av ”skott/telning/ättling” och beraht ”ljus/lysande” och från det fornhögtyska Gildebert där förleden betyder ”värde/vedergällning/straff”. Namnet är först belagt i Sverige 1581 och bärs idag av ca. 1 955 män.

17 Mars: GERTRUD

Kvinnonamnet Gertrud är tyskt och sammansatt av fornhögtyska ger ”spjut” och trud ”kraft”. Den Gertrud som firas idag är Sankta Gertrud (625-59), abbedissa i det belgiska klostret Nivelles. Namnet började användas i Sverige på slutet av 1200-talet och bärs idag av ca. 8 480 kvinnor, främst på Gotland där Gertruddagen länge varit en märkesdag. Sommarhalvåret börjar den här dagen och man åt förr ett extra kvällsmål och upphörde med att tända ljus på kvällen. Om vädret på Gertruddagen sade man att Gertrud brukade gästa Bengt (21 mars) och att när hon ger sig av den 17 mars så är hon glad vilket ger solsken, men här hon kommer tillbaka den 21 mars så gråter hon vilket ger regn på Bengtdagen. Även smekformerna Gertie (ca. 910 förekomster) och Gerty (350 förekomster) är populära.

18 Mars: EDVARD och EDMUND

Dagens namn är Edvard och Edmund. Mansnamnet Edvard är engelskt och kommer från det fornengelska Eadweard som är sammansatt av ead ”rikedom” och weard ”väktare”. Den Edvard som firas idag är den engelske kungen Edvard Martyren som dog martyrdöden år 978. Många engelska kungar har sedan dess burit detta namn. Namnet är först belagt i Sverige i sin fornsvenska ombildning Jedvard redan på 1100-talet. Idag är det ca. 8 060 män som heter Edvard och ytterligare ca. 6 680 män som bär den engelska formen Edward. Mansnamnet Edmund är engelskt och går tillbaka på det fornengelska Eadmund som är sammansatt av ead ”rikedom” och mund ”beskydd(are)”. Den Edmund som firas idag är ärkebiskop Edmund av Canterbury och namnet är först belagt i Sverige år 1622. Idag bärs namnet av ca. 1 150 män.

19 Mars: JOSEF och JOSEFINA

Dagens namn är Josef och Josefina. Mansnamnet Josef är hebreiskt och betyder ”må Gud föröka”. Den Josef som firas idag är Jungfru Marias man som är timmermännens, vedhuggarnas och bostadssökandes skyddspatron. Namnet är först belagt redan i fornsvenskan (Josep) och bärs idag av ca. 11 510 män (ytterligare ca. 4 170 män stavar sitt namn Joseph). Kvinnonamnet Josefina är en bildning till Josef och är först belagt i Sverige på 1700-talet. Namnet Josefin bärs idag av ca. 8 570 kvinnor, medan sidoformerna Josefin, Josefine och Josephine är ännu populärare med ca. 21 835, 18 845 respektive 5 107 förekomster.

20 Mars: JOAKIM och KIM

Dagens namn är Joakim och Kim. Mansnamnet Joakim är hebreiskt och betyder ”Gud ska upprätta”. Den Joakim som firas idag är Jungfru Marias fader och namnet började användas i Sverige under första hälften av 1400-talet (Joachim). Idag bärs namnet av ca. 39 670 män (ytterligare ca. 5 550 män stavar sitt namn Joachim). Även smekformen Jocke förekommer med ca. 170 namn. Kvinno-/Mansnamnet Kim är en kort- och smekform av Joakim som började användas i Sverige först som pojknamn år 1919. Idag bärs namnet av ca. 12 270 män samt ca. 4 850 kvinnor.

21 Mars: BENGT

Mansnamnet Bengt är en svensk form av det latinska Benedictus med betydelsen ”den välsignade”. Den Bengt som firas idag är den helige Benedictus av Nursia (ca. 480-547), Benediktinordens grundare, vars namn har burits av flera påvar. Dagen har varit en viktig märkesdag vad gäller vädret (se Gertruddagen den 17 mars också): enligt folksägner så ska våren bli så som Bengtdagen är, nämligen våt eller torr. Namnet är först belagt i Sverige på 1100-talet under sin latinska form, medan formerna Bendikt, Benkt och Benct började användas först under 1370-talet. Idag bärs namnet av ca. 86 390 män.

22 Mars: KENNET och KENT

Dagens namn är Kennet och Kent. Mansnamnet Kennet/Kenneth är engelskt och går tillbaka på de keltiska namnen Cinaed med betydelsen ”född av eld” och Cainnech som betyder ”skön/vacker”. Namnet är först belagt i Sverige år 1898 och bärs idag av ca. 4 930 män (ytterligare ca. 26 080 män stavar sitt namn Kenneth). Mansnamnet Kent är en kortform av Kennet och är först belagt i Sverige 1923. Namnet bärs idag av ca. 30 470 män och även de sammansatta namnet Kent-Ove (ca. 160 förekomster) och Kent-Åke (ca. 150 förekomster) används. Populära är också kortformerna Ken (ca. 1 445 namn) samt Kenny (ca. 3 100 namn).

23 Mars: GERDA och GERD

Dagens namn är Gerda och Gerd. Kvinnonamnet Gerda/Gärda är en ombildning av Gerd samt en kortform av tyska Gerdeke som är en diminutivform av Gertrud. Gerd var i den nordiska mytologin guden Frejs maka och var en vacker jättedotter. Namnet användes i sammansättningar (t.ex. Ingegerd) redan i fornsvenskan, men började användas självt som förnamn under 1800-talet. Idag är det ca. 3 575 kvinnor (ytterligare ca. 105 kvinnor stavar sitt namn Gärda). Kvinnonamnet Gerd/Gärd är nordiskt och är bildat till gård med den äldre betydelsen ”skydd/hägn” eller ”hon som hör till gården”. Namnet började användas först under 1800-talet och bärs idag av ca. 18 285 kvinnor (ytterligare ca. 575 kvinnor stavar sitt namn Gärd).

24 Mars: GABRIEL och RAFAEL

Dagens namn är Gabriel och Rafael. Mansnamnet Gabriel är hebreiskt och betyder ”Guds kämpe”. Namnet är ett änglanamn både i judiska, kristen och muslimsk tradition. Gabriel är den främste av ärkeänglarna som enligt Bibeln förebådar såväl Johannes Döparens som Jesu födelse (se Marie bebådelsedag imorgon). Namnet är först belagt i Sverige under 1300-talet och bärs idag av ca. 21 085 män. Mansnamnet Rafael är hebreiskt och betyder ”Gud har helat”. Namnet är ett änglanamn både i judiska, kristen och muslimsk tradition och Rafael hör också till ärkeänglarna. Namnet är först belagt i Sverige på 1400-talet och bärs idag av ca. 2 590 män.

25 Mars: MARIE BEBÅDELSEDAG

Marie bebådelsedag eller Vårfrudagen inträffar 9 månader före jul och firas till minne av att Jungfru Maria fick veta att hon skulle föda Jesus. Dagen har i Sverige varit helgdag fram till 1952 och firas idag på nästkommande söndag.

I framförallt Skåne och Småland har dagen förknippats med tranornas ankomst och därför med vårens och sommarhalvårets inledning (dagen har även kallats för trandagen). Detta stämde in väl i den julianska kalendern då dagen inträffade den 6 april. Då sades det att ”tranan bär ljus i säng” vilket innebar att man kunde sluta arbetet eller gå till sängs i solnedgången och därför inte behöva tända ljus inomhus. På tranafton tecknade eller klippte barnen ur tranor som de häftstiftade upp i fönstren. Tranan lade då godis till snälla barn under kudden. I Småland brukade någon vuxen i familjen eller byn klä ut sig till trana med hjälp av ett lakan och en pappersstrut till näbb, pipa fram sin sång och kittla barnen. I Värmland och Dalsland skulle barnen ”springa trana”, dvs. springa tre varv runt gårdshusen barfota, inklusive till gödselstackarna, och då skulle de få ”starka fötter” inför sommarens barfotagång.

Namnet ”Vårfrudag” associerades förr på sin håll med ”vår” och det uppstod en mängd väderleksförutsägelser om hur länge våren skulle dröja. En snöfri dag var såklart ett gott tecken. Namnet förvanskades i Mellansverige så småningom till Vafferdag och en betydelseglidning ägde rum på grund av ”r”-ets och ”l”-ets uttal i vissa dialekter vilket medförde att man gled över till Vaffeldag, därav matassociationen till våfflor.

26 Mars: EMANUEL

Mansnamnet Emanuel är en sidoform av hebreiska Immanuel som betyder ”Gud är med oss”. Anledningen till att just detta namn återfinns på dagens datum är att när ärkeängeln Gabriel berättat för Maria att hon är havande och att man ska namnge barnet Jesus så har profeten Jeremias profetia, om att en jungfru ska bli havande och föda en son som man ska ge namnet Emanuel, uppfyllts. Namnet är först belagt i Sverige år 1626 och bärs idag av ca. 30 130 män. Även smekformen Manne används med ca. 1 420 förekomster.

27 Mars: RUDOLF och RALF

Dagens namn är Rudolf och Ralf. Mansnamnet Rudolf är tyskt och kommer från fornhögtyskan Hr(u)odulf som är sammansatt av Hr(u)od– med betydelsen ”ära” och ulv som betyder ”varg”. Namnet var populärt bland flera medeltida tyska furstar och nådde Sverige först på 1300-talet. Idag bärs namnet av ca. 3 155 män. Mansnamnet Ralf är en försvenskad form av det engelska Ralph och kommer ursprungligen från fornhögtyskan Radulf som är sammansatt av rad med betydelsen ”råd” och ulv som betyder ”varg”. Namnet användes först i Sverige under andra hälften av 1800-talet och bärs idag av ca. 3 540 män (ytterligare ca. 1 920 män stavar sitt namn Ralph).

28 Mars: MALKOLM och MORGAN

Dagens namn är Malkolm och Morgan. Mansnamnet Malkolm är en sammandragen form av det keltiska Maol-Caluim som betyder ”Columbas [en irisk munk som levde på 600-talet och blev Skottlands apostel] tjänare”. Namnet är först belagt i Sverige i slutet av 1600-talet och bärs idag av ca. 410 män (ytterligare ca. 1 470 män stavar sitt namn Malcolm). Mansnamnet Morgan är keltiskt och går tillbaka på den walesiska formen Morcant som är sammansatt av mor med betydelsen ”stor // ljus, strålande” och cant som betyder ”cirkel/fullbordan”. Namnet är först belagt i Sverige år 1818 och bärs idag av ca. 11 070 män.

29 Mars: JONAS och JENS

Dagens namn är Jonas och Jens. Mansnamnet Jonas är den grekiska formen av det hebreiska Jona som betyder ”duva”, men också en kortform av Johannes som också är hebreiskt och betyder ”Gud har förbarmat sig”. Den Jona som firas idag är inte den gammaltestamentliga profeten Jona, utan den kristne martyren Jonas som led martyrdöden i Persien år 343 tillsammans med sin kamrat Barachisius. Namnet Jonas är först belagt i Sverige i början av 1300-talet och bärs idag av ca. 61 050 män. Mansnamnet Jens är en dansk kortform av Johannes och motsvarar det svenska Jöns. Namnet har använts som bondenamn i Skåne ända sedan medeltiden och nådde en nationell popularitet under 1800-talet. Idag bärs namnet av ca. 18 355 män.

30 Mars: HOLGER och HOLMFRID

Dagens namn är Holger och Holmfrid. Mansnamnet Holger är nordiskt och går tillbaka på det fornsvenska Holmger som är sammansatt av holm– med betydelsen ”holme” och -ger/geirr som betyder ”spjut”. Namnet har varit populärt framförallt i Danmark och Skåne och förekommer i övriga Sverige först på 1800-talet. Idag bärs namnet av ca. 8 950 män. Mansnamnet Holmfrid är ett fornsvenskt kvinnonamn (!) som är sammansatt av holm– med betydelsen ”holme” och –frid som betyder ”fred/skydd”. Det började användas i Sverige först i början av 1900-talet och då främst i Dalarna och i Norrland. Idag bärs namnet av endast ca. 145 män.

31 Mars: ESTER och NOA

Dagens namn är Ester och Noa. Kvinnonamnet Ester är persiskt och går tillbaka på ordet stara som betyder ”stjärna”. Den Ester som firas idag är judinnan Ester i Esters bok i Gamla testamentet som gifts bort med perserkungen Ahasveros som på hennes befallning skonar judarna från ett blodbad planerat av hennes fosterfar. Den judiska purimfesten firas till minne av det. Namnet är först belagt som svenskt namn i 1400-talets Finland och bärs idag av ca. 15 630 kvinnor (ytterligare ca. 4 880 kvinnor stavar sitt namn Esther). Mansnamnet Noa är hebreiskt och går tillbaka på den gammaltestamentlige profeten Noa som räddat skapelsen i sin ark. Namnet bärs idag av ca. 1 830 män.

1 April: HARALD och HERVOR // APRILSKÄMT

Dagens namn är Harald och Hervor. Mansnamnet Harald är nordiskt och sammansatt av har– som är en sidorform av her– med betydelsen ”här” och vald som betyder ”härskare/hövding”. Namnet Harald betyder alltså ”härförare” och har varit ett mycket populärt kunganamn i Norge och Danmark. I Sverige har namnet använts sedan vikingatiden främst i Götaland och bärs idag av ca. 14 135 män. Kvinnonamnet Hervor är nordiskt och sammansatt av her– med betydelsen ”här” och –vor som går tillbaka antingen på adjektivet varr ”varsam” eller på verbet vaeria ”värja/försvara”. I Sverige började namnet användas på 1800-talet och bärs idag av endast ca. 235 kvinnor.

Varför har vi försökt lura varandra den 1 april?

Seden att narra varandra april är mycket gammal, den finns belagd i t.ex. antikens Rom, Västeuropa, runt Medelhavet, de gamla perserna samt hinduerna. Dess ursprung är omöjligt att fastställa, men det är intressant att konstatera att seden ägde rum ungefär vid den här tiden på året.

I Sverige slog aprilskämtandet rot först på 1670-talet och ett svenskt rim översatt från tyskan löd: ”med aprilsedlar visa förvetne och nyfikne till sine bekante och sedan dem förebrå genom att säga: April visar sin narr vart han vill.” Seden kom troligen från Tyskland. Det första svenska historiskt belagda aprilskämtet är från 1742 då ett anslag spikats upp på dörren till kyrkan i Hällstad, Västergötland där det meddelades att kommande högmässa skulle hållas en timme tidigare än vanligt vilket enligt sockenstämmoprotokollet förorsakade mycken förargelse bland sockenborna 🙂

Innan de massmediala aprilskämten tog fart på 1960-talet så bestod de äldsta aprilskämten i en ”aprilsedel” där man lurade andra att bege sig till en avlägsen plats. Men vad har detta lurendrejeri att göra med sillen? Det mycket välbekanta rimmet lyder: ”April, april, din dumma sill / jag kan lura dig vart jag vill!” På svenska råkar just fisknamnet sill rimma på vill, men även i andra språk används ordet sill – det tyska hering, det franska poisson d’avril osv. Jo, sillen sägs av gammal hävd låta sig fångas väldigt lätt 🙂

2 April: GUDMUND och INGEMUND

Dagens namn är Gudmund och Ingemund. Mansnamnet Gudmund är nordiskt och sammansatt av ”gud” och ”beskydd/beskyddare”. Namnet fanns redan på runstenar och bärs idag av endast ca. 470 män, främst i Dalarna. Även mansnamnet Ingemund är nordiskt och sammansatt av gudanamnet Ing och –mund som betyder ”beskydd/beskyddare”. Det fanns också redan på runstenar och bärs idag av endast ca. 210 män.

3 April: FERDINAND och NANNA

Dagens namn är Ferdinand och Nanna. Mansnamnet Ferdinand är spanskt och går tillbaka på några germanska ord för ”fred” och ”djärv”. Den Ferdinand som firas idag är Sankt Ferdinand, kung av Kastilien som drev tillbaka morerna från södra Spanien och för vilket han blev helgonförklarad. Namnet har varit ett populärt kunganamn bland många europeiska kungahus. I Sverige är Ferdinand först belagt på slutet av 1600-talet och bärs idag av ca. 2 060 män. Kvinnonamnet Nanna är nordiskt och bildat av ett germanskt ord med betydelsen ”djärv”. I nordisk mytologi var Nanna guden Balders maka och dog av sorg när han blivit skjuten av mistelpilen. I Sverige är namnet först belagt år 1802 och bärs idag av ca. 2 500 kvinnor.

4 April: MARIANNE och MARLENE

Dagens namn är Marianne och Marlene. Kvinnonamnet Marianne är en fransk diminutivform till Marie som så småningom kom att uppfattas som sammansättning av Marie och Anne. Namnet återfinns i Nya testamentet som Mariamne, kung Herodes maka, som i sin tur gav upphov till det sengrekiska Marianna, men namnet kan också gå tillbaka på det latinska Mariana som är en femininform av Marianus. Marianne blev belagt i Sverige först 1675 och bärs idag av ca. 77 800 kvinnor (ytterligare ca. 1 125 kvinnor stavar sitt namn Mari-Ann och ca. 5 460 heter Mariann). Kvinnonamnet Marlene är en tysk sammandragen form av Maria Magdalene och blev känt i Sverige först under mellankrigstiden. Idag bärs namnet av ca. 4 450 kvinnor, främst på Gotland och i Norrland.

5 April: IRENE och IRJA

Dagens namn är Irene och Irja. Kvinnonamnet Irene är grekiskt och går tillbaka på eiréne som betyder ”fred”. I grekisk mytologi var Eirene fredens gudinna men den Irene som firas idag är det thessalonikiska helgonet Irenes. Namnet är först belagt i Sverige år 1814 och bärs idag av ca. 39 400 kvinnor. Kvinnonamnet Irja är en rysk smekform av Irina, den ryska motsvarigheten för Irene, och började användas i Sverige mot slutet av 1800-talet. Det bärs idag av ca. 1 315 kvinnor.

6 April: VILHELM och WILLIAM

Dagens namn är Vilhelm och Helmi. Mansnamnet Vilhelm är tyskt och går tillbaka på det fornhögtyska Willahelm som är sammansatt av willio med betydelsen ”vilja” och helm som betyder ”hjälm”. Namnet har burits av många normandiska, engelska och tyska furstar och är först belagt i Sverige på 1100-talet. Idag bärs namnet av ca. 21 140 män (ytterligare ca. 25 325 män stavar sitt namn Wilhelm) och även smekformerna Ville (ca. 3 715 förekomster) och Wille (ca. 2 370) är populära. Den engelska formen William vann stor popularitet vid slutet av 1900-talet och bärs idag av ca. 48 345 män. Villy, en smekform av William, började användas i Sverige vid mitten av 1800-talet och bärs idag som dopnamn av ca. 1 510 män. Två andra smekformer av William, Bill och Billy, började användas i Sverige vid mitten av 1900-talet och idag är det ca. 2 820 män som heter Bill och ca. 3 250 män som heter Billy.

September

Den urgamla traditionen med ”arbetsfester” har i vår tid dött ut, med väldigt få undantag som de ”taklagsöl” som många byggmästare fortfarande bjuder sina anställda på. Förr i tiden, när vänliga grannar brukade hjälpa till med husbygget, krävdes det ofta flera kalas under arbetets gång för att hålla hjälparna på gott humör. Jag kan nämna några: ”grundkanna”, när husets grund var lagd, ”knäppkalas”, när man knäppt ihop det första varvet timmer i huset, ”fönsterkanna”, när man hunnit timra upp i höjd med fönstrens underkant, ”lyckegille” när man tagit sig upp över fönster och dörrar och ”höljesup”, när man klarat av det översta timmervarvet under takfallet. ”Kroppåsgröt” fick man njuta av när kroppåsen var på plats och ”spantöl” när takets underlag var klart. Männens gemensamma timmerkörning avslutades i ”timmeröl” och kvinnornas kardande i ”kardegille”.

Vad gäller de arbetsfester som hängde ihop med skörden finns det olika namn från bygd till bygd: det sydsvenska ”höstedöns”, det västsvenska ”lyktöl”/”löktekanna”, det gotländska ”kornating”, det östsvenska ”skjuröl”/”skyragille”, det ångermanländska ”sjöljäle” och det norrbottniska ”skärakalas”. På herrgårdarna dukades långbord i det fria och det åts fläskdopp eller fårstuvning och risgrynsgröt, ledsagad av vitsiga ”grötrim”: ”Bittida å sent står din håg efter mat, / men morron å afton är du lika lat.” Ovanpå gröten kunde man varva med lutfisk, pölsa och sylta, kalops eller pepparrotskött , sötost och saftsoppa. Det hela sköljdes ner med brännvin och öl. Till nöjen räknades dans, musik, slagsmålsliknande lekar, styrkeprov, grannagnabb och slagsmål.

1 September: Samuel och Sam

Samuel går tillbaka på det hebreiska mansnamnet Schemuel som betyder ”den av Gud bönhörde” eller ”Guds namn”, tidigast belagt i Sverige år 1345. Dialektala former är Sammel och Sammil. Sam är en engelsk kortform av Samuel som introducerats i Sverige från USA tidigast 1845. År 2023 var det 21 995 svenskar som hette Samuel och 9 180 som hette Sam. Fram till 1901 firades den franske eremiten Egidius (Gillis/Ilian, död ca 700) på dagens datum och i svensk folktradition bestämde Egidius septembervädret: så som vädret var den dagen skulle det bli hela månaden.

2 September: Justus och Justina

Justus är ett latinskt mansnamn som går tillbaka på adjektivet iustus, rättrådig, och som är först belagt i Sverige år 1639. Den Justus som firas idag var biskop i Lyon på 300-talet. År 2023 var det endast 537 svenskar som hette Justus. Kvinnonamnet Justina är en femininform av Justinus som är först belagd i Sverige i slutet av 1300-talet till minne av en from kvinna dödad av hunner i en kyrka i Mainz just när hon skulle ta nattvarden. År 2023 var det 888 svenskor som hette Justina. Även den franska formen Justine är populär idag med 297 förekomster.

3 September: Alfhild och Alva

Alfhild är ett nordiskt kvinnonamn sammansatt av alf (ett underjordiskt väsen i förkristen tro) och hild, strid. Namnet finns först belagt på en svensk runsten och återupptogs i bruk under 1820-talet. År 2023 var det 999 svenskor som hette Alfhild. Kvinnonamnet Alva är en femininbildning av Alf och Alvar, men kanske även en kortform av Alfhild. Namnet finns belagt sedan 1845 och bars år 2023 av 19 977 svenskar.

4 September: Gisela

Kvinnonamnet Gisela är tyskt och bildat som en kortform av sammansatta namn med förleden gisel-, skott, ättling. Namnet är tidigast belagt i Sverige år 1729. År 2023 hette 2 539 svenskor Gisela. Förr var dagens namn Moses och eftersom man började så höstråg på Moses har dagen fått den folkliga benämningen Råg-Moses.

5 September: Adela och Heidi

Kvinnonamnet Adela är tyskt och har uppstått som en kortform av namn med förleden adel-, ädel. Namnet är tidigast belagt i Sverige år 1719 och det franska Adèle 1804. År 2023 var det 1 422 svenskor som hette Adela och 2 853 som bar namnet Adele/Adèle. Kvinnonamnet Heidi är en tysk smekform av Adelheid, där efterleden –heid betyder väsen/gestalt och är tidigast belagt i Sverige 1879. År 2023 var det 3 480 svenskar som bar namnet Heidi.

6 September: Lilian och Lily

Kvinnonamnet Lilian/Lillian är av engelskt ursprung och har antingen uppstått som en diminutivform till Lily (lilja) eller ur sammansättningen Lily Ann och är tidigast belagt i Sverige år 1862. År 2023 var det 14 742 svenskar som hette Lilian och 2 040 svenskor som stavade sitt namn Lillian. Kvinnonamnet Lilly är ursprungligen en engelsk smekform för Elisabet, men namnet kan också återgå på Lily. Det är tidigast belagt år 1817 och bars år 2023 av 15 977 svenskar.

7 September: Kevin och Roy

Mansnamnet Kevin är engelskt och kommer i sin tur från iriskans Caoimhín som betyder ”vacker födelse”. År 2023 var det 15 054 svenskar som hette Kevin. Mansnamnet Roy är skotskt och återgår på det keltiska binamnet Ruadh, röd, men det kan också sammanställas med det franska roi, som i sin tur återgår på latinets rex, kung. Namnet blev populärt i Sverige på 1930-talet och bars år 2023 av 4 643 svenskar.

8 September: Alma och Hulda

Kvinnonamnet Alma är av spanskt ursprung, antingen med betydelsen ”mild”, ”god” eller ”själ” och först belagt i Sverige år 1724. År 2023 bars namnet av 18 716 svenskar. Kvinnonamnet Hulda är nordiskt och är antingen en nybildning till huld, mild, eller också kommer det från det fornisländska Huldh som var en völva i Ynglingasagan och som i sin tur är bildat till hölja, den fördolda. Namnet är först belagt år 1813 och bars år 2023 av 1 670 svenskor. Fram till 1571 var dagen en helgdag eftersom man då firade Jungfru Maries födelsedag eller mormässa, till vilket uttrycket ”alma mater”, som namnet Alma associerades till, blev kopplat.

9 September: Anita och Annette

Kvinnonamnet Anita är en spansk diminutivform av Anna, först belagd i Sverige år 1864. År 2023 bars namnet Anita av 54 173 svenskar. Kvinnonamnet Annette är en fransk diminutivform av Anna, först belagd i Sverige år 1765. År 2023 bars namnet Annette av 10 809 svenskor medan 30 109 svenskor stavade sitt namn Anette.

10 September: Tord och Turid

Mansnamnet Tord/Thord är av nordiskt, förkristet ursprung (Thordher), sammansatt av gudanamnet Tor och efterleden –frid, fred. Det är ett förkristet namn som levt kvar och fortfarande används. Den vanligaste smekformen är Tosse. År 2023 bars namnet av 9 035 svenskar, medan 1 704 stavade sitt namn Thord. Kvinnonamnet Turid är norskt och utvecklat ur Thorfridh, sammansatt av Tor och frid, med betydelsen skön, älskad. Namnet användes först i Sverige kring mitten av 1900-talet och år 2023 bars det av bara 476 svenskor.

11 September: Dagny och Helny

Kvinnonamnet Dagny är nordiskt och sammansatt av ”dag” och ”ny”. Namnet förekommer i den nordiska sagalitteraturen, men är först belagt i Sverige år 1869. År 2023 var det 4 200 svenskar som hette Dagny. Kvinnonamnet Helny är en svensk nybildning sammansatt av ”hel” och ”ny”, men kan även vara en engelsk smekform för Helena. Namnet är först belagt i Sverige år 1817 och bars 2023 av endast 448 svenskor.

12 September: Åsa och Åslög

Kvinnonamnet Åsa är nordiskt, motsvarar det fornsvenska Asa och det danskt-norska Åse och är en kortform av kvinnonamn med förleden As-/Ås-, gud. Namnet finns belagt redan på runstenar och bars år 2023 av 37 194 svenskor (ytterligare 3 412 svenskar hette Åse samma år). Kvinnonamnet Åslög är också nordiskt, motsvarar det runsvenska Aslaug och är sammansatt av as, gud och lög, lovad, invigd. Åslög/Aslög förekommer redan i de isländska fornaldarsagorna och bars år 2023 av endast 46 svenskor (ytterligare 67 svenskor bar namnet Aslög).

13 September: Sture

Mansnamnet Sture är svenskt ursprung, ursprungligen ett fornsvenskt namn med betydelsen egensinnig eller envis och som brukades redan på medeltiden inom svenska och danska frälsesläkter. År 2023 bars namnet av 12 454 svenskar.

14 September: Ida

Kvinnonamnet Ida är av tyskt ursprung och är en kortform av sammansatta forntyska namn med förleden Ida– eller Idu-. Namnet kan betyda ”strid” (liksom Hild-), ”vis” (från fornhögtyskans itis) eller ”flit” (id) och är först belagt i Sverige år 1351. År 2023 bars namnet av 53 542 svenskar. Fram till 1901 firades korsmässa (om hösten), dvs. korsets återfinnande, vilket var en viktig märkesdag.

15 September: Sigrid och Siri

Kvinnonamnet Sigrid är nordiskt och sammansatt av ”seger” och ”skön”. Namnet är belagt redan under vikingatiden och finns på runstenar. År 2023 var det 15 514 svenskor som hette Sigrid. Kvinnonamnet Siri är en talspråksform av Sigrid som blev populärt på 1800-talet. År 2023 var det 9 881 svenskar som hette Siri.

16 September: Dag och Daga

Mansnamnet Dag är nordiskt och förekommer redan på runstenar i formen Dagh(er). Det tidigaste moderna belägget är från 1863 och år 2023 bars namnet av 4 404 svenskar. Kvinnonamnet Daga är femininformen av Dag, men kan också vara en kortform av kvinnonamn på Dag- som Dagmar. Namnet är först belagt i Sverige år 1862 och bars 2023 av 652 svenskor.

17 September: Hildegard och Magnhild

Kvinnonamnet Hildegard är av tyskt ursprung, sammansatt av ”strid” och ”skydd” och först belagt i Sverige år 1642 (ett fornsvenskt Hillegärd finns dock belagt från Småland). År 2023 bars namnet av 2 016 svenskar. Kvinnonamnet Magnhild är ett nordiskt kvinnonamn, sammansatt av ”styrka” och ”strid” och först belagt i Sverige år 1561 (Magnill). I det danska Skåne användes namnet redan på 1200-talet där den heliga Magnhild av Fulltofta ska ha levt. År 2023 bar endast 438 svenskor detta namn.

18 September: Orvar

Mansnamnet Orvar är nordiskt och går tillbaka på det isländska namnet Orr (pil), i genitiv Orvar, från fornaldarsagan om Orvar Odd. Namnet är först belagt i Sverige år 1830 och bars år 2023 av endast 745 svenskar.

19 September: Fredrika

Kvinnonamnet Fredrika är femininformen av Fredrik som i sin tur kommer från tyskans Friedrich som är sammansatt av ”fred” och ”härskare”. Namnet är först belagt i Sverige år 1680 (Frederica) och bars år 2023 av 6 789 svenskar.

20 September: Elise och Lisa

Kvinnonamnet Elise är en tysk-fransk kortform av Elisabet, först belagt i Sverige år 1761. År 2023 var det 15 046 svenskar som bar namnet. Kvinnonamnet Lisa är en svensk kortform av Elisabet, använd sedan mitten av 1500-talet. År 2023 var det 32 575 svenskar som hette Lisa.

21 September: Matteus

Mansnamnet Matteus är den latinska formen av grekiska Matthais, som återgår på hebreiska Mattai, i sin tur en smekform av Mattitjah (”Guds gåva”). Namnet är först belagt i Sverige år 1219 och bars år 2023 av 1 384 svenskar. Den form som dock varit mer populär är Mattias med kortformerna Mattis och Mats. Dagen har varit en av höstens märkesdagar, Matsmässa (om hösten), då djuren går till vila (”Vår-Matte väcker och Höst-Matte täcker” har man sagt i Finland). På Gotland talades det om ”Mattis garnrivare” pga de fruktade höststormarna.

22 September: Maurits och Moritz

Mansnamnet Maurits är en kortform av det latinska Mauritius (maur eller mor, man från Mauretania), först belagt i Sverige på 1300-talet (formen Mauritz år 1551). År 2023 var det endast 521 svenskar som hette Maurits och 4 867 svenskar som stavade sitt namn Mauritz. Mansnamnet Moritz är den tyska formen av Maurits, först belagt år 1579. År 2023 var det endast 287 svenskar som bar detta namn. Höstdagjämningen kan infalla på dagens datum.

23 September: Tekla och Tea

Kvinnonamnet Tekla/Thekla återgår på det grekiska Theókleia, femininformen av Theoklés (theós gud och kléos rykte). Namnet är först belagt i Sverige år 1725 (Thecla) och bars år 2023 av 1 027 svenskor. Kvinnonamnet Tea/Thea är en kortform av Dorotea, Teodora och Teresia och är först belagt som namnform på 1840-talet. År 2023 var det 1 969 svenskor som hette Tea och 7 997 svenskar som stavade sitt namn Thea. Höstdagjämningen kan infalla på dagens datum.

24 September: Gerhard och Gert

Mansnamnet Gerhard är tyskt och sammansatt av fornhögtyska ger (spjut) och harti/herti (hård). Namnet är först belagt på Gotland på 1200-talet och bars år 2023 av 5 143 svenskar. Den franska formen Gérard introducerades av valloner på 1500-talet och bars 2023 av 599 svenskar. Mansnamnet Gert är en sammandragen form av Gerhard, först belagt i Sverige år 1381 (Gerdt). År 2023 var det 8 873 svenskar som bar detta namn.

25 September: Tryggve

Mansnamnet Tryggve är av nordiskt ursprung och betyder ”den trogne”/”den trygge” och började användas redan under medeltiden. Det förekom i Hälsingland på 1400-talet (Trygge) och bars år 2023 av endast 796 svenskar.

26 September: Enar och Einar

Mansnamnen Enar och Einar är nordiska och betyder ”enastående krigare” (isl. einheri). Enar är först belagt i Sverige på 1200-talet, medan Einar användes först år 1831. År 2023 var det 2 542 svenskar som hette Enar och 14 729 som bar namnet Einar (ytterligare 704 svenskar stavade sitt namn Ejnar).

27 September: Dagmar och Rigmor

Kvinnonamnet Dagmar är en dansk ombildning av det slaviska Dragomira (sammansatt av kär och fred) och är först belagt i Sverige år 1845. År 2023 var det 4 589 svenskar som bar detta namn. Kvinnonamnet Rigmor är en dansk ombildning av det forntyska Rikmoth (sammansatt av mäktig och sinne) och är först belagt i Sverige år 1870. Namnet bars år 2023 av 3 220 svenskor.

28 September: Lennart och Leonard

Mansnamnet Lennart är den lågtyska formen av det tyska Leonhard som är sammansatt av fornhögtyskans lewo, lejon och harti/herti, hård. Namnet är först belagt i Sverige år 1549 och bars år 2023 av 104 424 svenskar. Även smekformerna Lelle, Lenne och Lenny förekommer (år 2023 var det 586 svenskar som bar namnet Lenny). Mansnamnet Leonard är den vanligaste stavningen av Leonhard och är först belagt år 1287 (Leonardus). Det bars år 2023 av 7 123 svenskar.

29 September: Mikael och Mikaela

Mansnamnet Mikael är hebreiskt och betyder ”vem är som Gud?”. Namnet är först belagt i Sverige på 1200-talet (Michael) och bars år 2023 av 131 273 svenskar (ytterligare 5 278 svenskar stavade sitt namn Micael och 43 039 stavade sitt namn Michael). Den skandinaviska formen Mickel (först belagd på 1300-talet) samt smekformen Micke (310 förekomster år 2023) är också populära. Kvinnonamnet Mikaela är femininformen av Mikael och är först belagt år 1843 (Michaela). År 2023 bars det av 13 274 svenskar och även stavningsalternativen Michaela (6 339 förekomster) och Micaela (1 623 förekomster) samt den franska formen Michelle (6 834 förekomster) är populära.

Mikaelidagen/Mickelsmäss har fram till 1772 varit helgdag och en av bondesamhällets viktigaste märkesdagar då djuren togs hem från betet vilket ju firades med fest, kalas och dans som inte så sällan avslutades med sexuellt umgänge (byarnas pojkar hade måst undvara sådana roligheter i en hel sommar). I södra Sverige skulle all skörd vara inbärgad och mickelsmässölet kunde börja bryggas. Fram till 1833 var den flyttdag för gårdsarbetare och tjänstefolk då allt skördearbete nu var slut. De hade en ”frivecka” innan de tog ny tjänst, så fester och marknader hölls vid Mickelsmässan. Idag firas dagen med skördefester, höstmarknader, lammkött och rotfrukter. I Norrbotten och Lappland kan första snön komma: ”Om jag än ska gå med käpp och stav, så ska jag vara framme vid Mikaelidag.”, säger vintern i olika folksägner.

30 September: Helge

Mansnamnet Helge är ett nordiskt mansnamn bildat till adjektivet helig (fornsv. helagher) med betydelsen ”vigd åt gudarna”. Namnet återfinns redan på runstenar (med stavningen Hälghe) och bars år 2023 av 9 399 svenskar.

OKTOBER

1 Oktober: Ragnar och Ragna

Mansnamnet Ragnar är nordiskt och sammansatt av fornisländskans regin, råd, beslut och forntyskans hari/heri, krigare. Namnet är belagt redan på runstenar och bars år 2023 av 14 917 svenskar. Den vanligaste smekformen är Ragge och även den tyska formen Rainer (1 311 förekomster) och den franska Rainier förekommer. Kvinnonamnet Ragna är en kortform av nordiska kvinnonamn med förleden Ragn– (Ragnhild) samt en femininform av Ragnar, belagt också det på runstenar. År 2023 bars namnet av 938 svenskor.

2 Oktober: Ludvig och Love

Mansnamnet Ludvig är tyskt (fornhögtyskans Hlutvic, fornfrankiskans Chlodowich) och sammansatt av hlut, berömd och wig, kamp/kämpe. Namnet är först belagt i Sverige år 1232 i sin latinska form Ludowicus och 1576 i sin tyska form Lodwik. År 2023 bars namnet av 17 947 svenskar och ytterligare 7 699 svenskar stavade sitt namn Ludwig. Den vanligaste smekformen är Ludde som år 2023 bars som förnamn av 276 svenskar. Mansnamnet Love är en svensk nybildning som egentligen uppstått som maskulinform till Lovisa, men som ytterst återgår på Ludvig. Det är först belagt år 1782 och bars år 2023 av 11 201 svenskar.

3 Oktober: Evald och Osvald

Mansnamnet Evald kommer från forntyskans E(wa)wald som är sammansatt av ”lag” och ”härskare” och är först belagt i Sverige år 1576 (Eualt). År 2023 var det 3 783 svenskar som bar detta namn. Mansnamnet Osvald kommer från fornengelskans Osweald som sammansatt av ”gud” och ”härskare” och är först belagt i Sverige år 1574. År 2023 var det 644 svenskar som bar detta namn.

4 Oktober: Frans och Frank

Mansnamnet Frans är tyskt och återgår på det latinska helgonnamnet Franciscus som i sin tur är bildat till det italienska Francesco (”den franske, fransmannen”). De äldsta beläggen i Sverige är från 1377 (Franses) samt Frantz på 1400-talet. År 2023 var det 10 329 svenskar som bar detta namn. Mansnamnet Frank är en engelsk kortform av Francis som också återgår på Franciscus och som blev populärt i början av 1800-talet. År 2023 bars namnet av 10 970 svenskar.

5 Oktober: Bror

Mansnamnet Bror är nordiskt och återgår på ett äldre Broder som är identiskt med substantivet ”broder”. Namnet Brodhir finns redan på runstenar, medan formen Bror är först belagd år 1536. År 2023 bars namnet av 16 270 svenskar. Även formen Lillebror är populär, med 1 656 förekomster år 2023.

6 Oktober: Jenny och Jennifer

Kvinnonamnet Jenny är engelskt och den vanligaste smekformen av Jane som i sin tur återgår på femininformer av det hebreiska Johannes med betydelsen ”Gud har förbarmat sig”. Namnet är även en smekform av Jennifer som återgår på walesiska Gwenhwyfar där gwen betyder ”ljus/helig” och hwyfar ”mjuk”). Namnet Jenny och sidoformen Jennie är först belagt i Sverige år 1767 och bars 2023 av 47 326 svenskar (11 485 svenskor bar sidoformen Jennie). Ytterligare 1 431 svenskar stavade sitt namn Jenni. Namnet Jennifer började användas i Sverige i början av 1900-talet och bars år 2023 av 12 527 svenskar.

7 Oktober: Birgitta och Britta

Kvinnonamnet Birgitta är en nordisk ombildning av Brigida som är en latinisering av det keltiska Brigit, med betydelsen ”den höga”. Brigit var en förkristen keltisk eldgudinna, väldigt populär på Irland. Namnet Brigitta är först belagt i Sverige på 1100-talet och bars år 2023 av 156 784 svenskar. Även smekformerna Bibi (853 förekomster år 2023), Bibbi (880 förekomster) och Biggan är populära. Kvinnonamnet Britta är svenskt och bildat genom en sammandragning av den äldre formen Brigitta. Brita/Britta blev den folkliga formen av Birgitta och är tidigast belagt i Sverige år 1502. År 2023 bars namnet av 11 673 svenskor (ytterligare 7 255 svenskor stavade sitt namn Brita). Även former som Britt (30 997 förekomster år 2023), Birgit och Berit är populära idag. Brittmässan var förr en viktig märkesdag då den ofta infaller under en period med vackert höstväder även kallad brittsommar.

8 Oktober: Nils

Mansnamnet Nils är en nordisk kortform av det grekiska Nikolaus, sammansatt av níke, seger och láos, folk. Kortformen Nils/Niels utvecklades ur den medeltida formen Niclis och är först belagt år 1134. År 2023 bars namnet av 139 637 svenskar. Den vanligaste smekformen är Nisse med 476 förekomster år 2023.

9 Oktober: Ingrid och Inger

Kvinnonamnet Ingrid är nordiskt (Ingifridh), sammansatt av gudanamnet Ing– och frid med betydelsen skön. Namnet finns redan på runstenar och bars år 2023 av 110 614 svenskar. Kvinnonamnet Inger är ett nyare nordiskt namn som återgår dels på Ingrid, dels på Ingegerd och som är först belagt i Sverige år 1561. År 2023 var det 66 085 svenskar som bar detta namn.

10 Oktober: Harry och Harriet

Mansnamnet Harry är en smekform av det engelska Henry och ett tillrättalagt uttal av franska Henri. Namnet är först belagt i Sverige vid mitten av 1800-talet och bars 2023 av 21 631 svenskar. Kvinnonamnet Harriet är en femininform och ett tillrättalagt engelskt uttal av franska Henriette. Namnet är först belagt år 1805 och bars 2023 av 7 599 svenskor.

11 Oktober: Erling och Jarl

Mansnamnet Erling är ett västnordiskt namn besläktat med substantivet ”jarl” och med betydelsen ”jarl-ättling”. Namnet är först belagt i Sverige år 1286 och bars år 2023 av 6 633 svenskar. Mansnamnet Jarl är nordiskt och identiskt med substantivet ”jarl” med betydelsen fri, förnäm man. Namnet är belagt redan i fornsvenskan (Järl, eng. Earl) och bars 2023 av 3 367 svenskar.

12 Oktober: Valfrid och Manfred

Mansnamnet Valfrid är tyskt och motsvarar det forntyska Walafrid som är sammansatt av ”välde, makt” och ”fred, skydd”. Namnet är först belagt i Sverige år 1715 (Walafridus) och bars år 2023 av 1 261 svenskar. Den vanligaste smekformen är Valle med 510 förekomster. Mansnamnet Manfred är också tyskt och sammansatt av ”makt, styrka” / ”man” och ”fred, skydd”. Namnet är först belagt i början av 1800-talet och bars 2023 av 3 088 svenskar. Den vanligaste smekformen är Manne med 1 456 förekomster.

13 Oktober: Berit och Birgit

Kvinnonamnet Berit är svenskt och norskt och har uppstått ur äldre dialektala former av Birgitta (Berita, Bereta) som i sin tur återgår på ett keltiskt namn med betydelsen ”den höga”. Namnet är först belagt i Sverige år 1880 och bars år 2023 av 25 617 svenskar. Kvinnonamnet Birgit är en svensk kortform av Birgitta och dök upp samtidigt som Berit. År 2023 bars det av 18 611 svenskor.

14 Oktober: Stellan

Mansnamnet Stellan är tyskt och av okänd betydelse, först belagt i Sverige på 1500-talet. År 2023 bars namnet av 4 049 svenskar. I gammal nordisk kalendertradition räknas dagen som första vinterdag. Det helgon som firades förr var påven Calixtus som levde på 200-talet och ett norskt talesätt förtäljer att som vädret är på Calixtusdagen, så ska vintervädret bli.

15 Oktober: Hedvig och Hillevi

Kvinnonamnet Hedvig är tyskt och sammansatt av hadu, kamp och wig, kamp (fornhögtyskans Haduwig). Namnet är först belagt i Sverige år 1578 (Hedewig) och bars år 2023 av 6 626 svenskar. Den vanligaste smekformen är Hedda med 4 833 förekomster. Kvinnonamnet Hillevi är danskt och en ombildning av det tyska Heilwig (fornhögtyskans heil, frisk och wig, kamp). Namnet användes först i Sverige på 1910-talet och bars 2023 av 6 623 svenskor.

16 Oktober: Finn

Mansnamnet Finn är nordiskt och har betydelsen finne (även samer, kringresande). Namnet fanns redan i fornsvenskan (Finne) som kortform av Finnulf och Finvid, men formen Finn finns belagd sedan 1300-talet. År 2023 var det 1 758 svenskar som bar detta namn. Dagen har i det gamla bondesamhället (då dagens namn var Gallus) varit en märkesdag för hur nästa års skörd skulle bli: ”Regnar det på Galle / växer det korn på knalle” har ett rim förtäljt.

17 Oktober: Antonia och Toini

Kvinnonamnet Antonia är femininformen av det latinska Antonius med osäker betydelse (det kanske går tillbaka på grekiskans anthos, blomma. Namnet är först belagt i Sverige år 1701 och bars år 2023 av 3 240 svenskar. Kvinnonamnet Toini är en finsk smekform av det franska Antoinette och är först belagt år 1892. Det bars år 2023 av endast 367 svenskor.

18 Oktober: Lukas

Mansnamnet Lukas är av grekiskt ursprung och en kortform av Lukanos, invånare i Lukanien, Syditalien. Namnet är först belagt i Sverige år 1309 (Lucas) och bars år 2023 av 14 885 svenskar, medan ytterligare 17 170 svenskar stavade sitt namn Lucas. I Västergötland hette dagen Kål-Lukas förr, då köksträdgårdens kålhuvuden skulle vara inbärgade den här dagen.

19 Oktober: Tore och Tor

Mansnamnet Tore/Thore är nordiskt och återgår på det äldre Thorir (fornsvenskans Thore(r)) som är sammansatt av gudanamnet Tor och ”präst” eller ”kämpe”. Namnet användes redan under vikingatiden och bars år 2023 av 14 138 svenskar (ytterligare 2 328 svenskar stavade sitt namn Thore). Mansnamnet Tor/Thor är nordiskt och identiskt med gudanamnet Tor. Det användes som förnamn först i början av 1800-talet och bars år 2023 av 5 524 svenskar (ytterligare 3 313 svenskar stavade sitt namn Thor).

20 Oktober: Sibylla

Kvinnonamnet Sibylla är latinskt och betyder ”sierska”. Namnet är först belagt i Sverige år 1551 (Sibilla) och bars år 2023 av endast 927 svenskor.

21 Oktober: Ursula och Yrsa

Kvinnonamnet Ursula är latinskt, bildat till ursus, björn och med betydelsen ”den lilla björnhonan”. Namnet är först belagt i Sverige år 1477 (Ursila/Ursilla) och bars år 2023 av 1 683 svenskor. Kvinnonamnet Yrsa är också det bildat till ursus och har betydelsen ”björnhona”. Namnet är belagt redan i fornsvenskan och bars år 2023 av endast 398 svenskar.

22 Oktober: Marika och Marita

Kvinnonamnet Marika är en diminutivform av Maria och motsvarar det lågtyska Marieke. Namnet är först belagt i Sverige år 1836 och bars år 2023 av 5 834 svenskor. Kvinnonamnet Marita är en spansk diminutivform av Maria och är först belagt i Sverige år 1891. Det bars år 2023 av 17 104 svenskor.

23 Oktober: Severin och Sören

Mansnamnet Severin återgår på latinets Severinus som är bildat till adjektivet severus, sträng, allvarsam. Namnet är först belagt i Sverige år 1448 och bars år 2023 av endast 839 svenskar. Mansnamnet Sören är en dansk form av Severinus och är först belagt 1517. Det bars år 2023 av 14 949 svenskar.

24 Oktober: Evert och Eilert

Mansnamnet Evert är en lågtysk form av Eberhard som är sammansatt av ”vildsvin” och ”hård”. Namnet i dess latiniserade form Everardus är först belagt i Sverige i slutet av 1200-talet, men Evert dyker först upp i källorna år 1396. Namnet bars år 2023 av 14 747 svenskar. Mansnamnet Eilert är tyskt och en sidoform av Eilhard där eil– är en utvidgning av ag-, egg och efterleden är ”hård”. Namnet är först belagt 1646 och bars 2023 av endast 751 svenskar. Även formerna Eiler (131 förekomster) och Ejlert (100 namn) förekommer.

25 Oktober: Inga och Ingalill

Kvinnonamnet Inga är en kortform av fornsvenska sammansatta namn på Ing(e)-, som är en bildning till gudanamnet Ing (identifierad med Frej). Namnet förekommer redan på runstenar och bars år 2023 av 23 854 svenskar. Kvinnonamnet Ingalill är en diminutivform av Inga och dyker först upp i gamla folkvisor. Det bars år 2023 av 6 078 svenskor (ytterligare 9 287 svenskor stavade sitt namn Inga-Lill).

26 Oktober: Amanda och Rasmus

Kvinnonamnet Amanda är en femininform av det latinska mansnamnet Amandus, bildat av det latinska amandus, älskvärd. Namnet är först belagt i Sverige år 1735 och bars år 2023 av 37 749 svenskor. Mansnamnet Rasmus återgår på ett äldre Erasmus som är ett grekiskt mansnamn med betydelsen ”den älskvärde”. Namnet är först belagt i Sverige i slutet av 1400-talet och nådde landet via Danmark och de sydsvenska landskapen. Det bars år 2023 av 19 105 svenskar.

27 Oktober: Sabina

Kvinnonamnet Sabina är latinskt och betyder ”sabinsk kvinna”. Namnet är först belagt i Sverige år 1633 och bars år 2023 av 7 019 svenskor, medan ytterligare 1 515 kvinnor stavade sitt namn Sabine.

28 Oktober: Simon och Simone

Mansnamnet Simon är grekiskt och avlett av simós, uppnäsa, men det kan också vara en grekisk form av det hebreiska Simeon med betydelsen ”bönhörelse”. Namnet är först belagt i Sverige i början av 1200-talet och bars år 2023 av 40 306 svenskar. Även den norrländska formen Sima är populär med 553 förekomster. Kvinnonamnet Simone är den franska femininformen av Simon och blev populärt under senare delen av 1900-talet. Det bars år 2023 av 3 672 svenskar. Dagen har, som en viktig apostladag, varit halv helgdag fram till 1772.

29 Oktober: Viola

Kvinnonamnet Viola är latinskt och betyder ”viol”, men det kan också vara en kortform av det italienska Violetta. Viola är först belagt i Sverige år 1844 (då med betoning på första stavelsen) och konkurrerade ut Violetta som funnits i Sverige sedan 1600-talet. År 2023 bars namnet Viola av 48 203 svenskor. Även den engelska formen Violet och dess försvenskade form Vailet förekommer med 662 respektive 177 förekomster.

30 Oktober: Elsa och Isabella

Kvinnonamnet Elsa är en kortform av det hebreiska Elisabet med betydelsen ”Gud är fullkomlighet”. Namnet är först belagt i Sverige år 1422 och bars år 2023 av 47 709 svenskor. Även den engelska formen Elsie samt den danska Else är populära med 8 055 respektive 2 552 förekomster. Kvinnonamnet Isabella är en spansk ombildning av Elisabet och är först belagt i Sverige år 1564. Det bars år 2023 av 16 157 svenskor, medan sidoformerna Isabelle och Isabell bars av 16 600 respektive 7 279 svenskor. De vanligaste smekformerna är Isa och Bella med 2 738 respektive 2 722 förekomster.

31 Oktober: Edit och Edgar

Kvinnonamnet Edit är engelskt och återgår på det fornengelska Eadgyth som är sammansatt av ead, rikedom och gyth, strid. Namnet är först belagt i Sverige år 1836 och bars år 2023 av 5 115 svenskor. Även den danska smekformen Ditte förekommer i Sverige med 462 namn. Mansnamnet Edgar är engelskt och återgår på det fornengelska Eadgar (sammansatt av ”ead” rikedom och ”gar” spjut). Namnet är först belagt i Sverige 1821 och bars år 2023 av 1 955 svenskar.

Sista oktober är allhelgonadagens afton. I USA firar barnen Halloween (”helgonakväll”) med att klä ut sig till spöken och häxor. Med en urholkad pumpa som lykta går de runt i grannskapet och låter sig bjudas på godsaker. Halloween har sitt ursprung på de brittiska öarna, där den har firats sedan medeltiden.

NOVEMBER

1 November: Allhegonadagen

Allhelgonadagen (alla helgons dag) infördes av den katolska kyrkan på 700-talet till minne av alla kristna helgon, särskilt de som saknade egna minnesdagar i helgonkalendarierna. Helgdagen Alla helgons dag som alltid firats den 1 november avskaffades som helgdag år 1772. När Alla helgons dag återinfördes som helgdag i Sverige år 1953 (den enda katolska helgdagen som har återinförts i Sverige!) så bestämdes det att den skulle bli rörlig och firas på den första lördagen efter 1 november. 1 november fick då namnet Allhelgonadagen och är sedan dess en vanlig vardag. Det finns två orsaker till återinförandet av denna helgdag: en helgdag behövdes på den annars helgfattiga hösten samt att seden att tända ljus på gravarna redan hade spridit sig från andra katolska europeiska länder och nått Norden. Redan från början var helgdagen rörlig och infaller första lördagen efter 1 november.

2 November: Tobias och Tim

Mansnamnet Tobias är den grekiska formen av ett hebreiskt namn med betydelsen ”Gud är godheten” och är först belagt i Sverige år 1300. År 2023 bars namnet av 32 595 svenskar. Den vanligaste smekformen är Tobbe som bars av 116 män år 2023. 10 895 svenskar bar namnet Tim samma år. I katolsk tid var 2 november minnesdag för de döda och kallades alla själars dag. Då läste man förböner för avlidna släktingars själar för att förkorta deras lidanden i skärselden. Alla själars dag upphörde att firas i samband med reformationen på 1500-talet, men i vår tid har i stället alla helgons dag (lördagen efter 1 november) blivit en dag ägnad åt de dödas minne.

3 November: Hubert och Hugo

Mansnamnet Hubert är tyskt och kommer från det forntyska Hugibert som är sammansatt av ”håg” och ”ljus/lysande”. Namnet är först belagt i Sverige år 1609 och bars år 2023 av 1 448 svenskar. Mansnamnet Hugo är också tyskt, en kortform av namn som Hugibert och Hugibald, och är först belagt i Sverige år 1624. Namnet bars år 2023 av 34 092 svenskar.

4 November: Sverker

Mansnamnet Sverker är nordiskt och återgår på ett äldre Svart-Geirr, sammansatt av svartr, svart och geirr, spjut. Namnet finns redan på runstenar och har i fornsvenskan stavats Svärke och Svärkir. Det bars år 2023 av 1 643 svenskar.

5 November: Eugen och Eugenia

Mansnamnet Eugen går tillbaka på det latinska Eugenius, via franskans Eugène. Eugenius är grekiskt och betyder ”av god härkomst”. Namnet är först belagt i Sverige år 1795 (Eugène) och bars år 2023 av 2 286 svenskar. Ytterligare 1 129 svenskar stavade sitt namn Eugén. Kvinnonamnet Eugenia är femininformen av Eugenius och är först belagt 1766. Det bars år 2023 av 1 705 svenskor.

6 November: Gustav Adolf

Idag firar man minnet av den svenske kungen Gustav II Adolf (1594-1632). Kungen stupade den 6 november 1632 utanför den tyska staden Lutzen och hans dödsdag har firats som en nationell minnesdag. Hans namn sattes in i almanackan på hans dödsdag först år 1727. I samband med 200-årsjubileet av hans död 1832 började konditorierna i Göteborg (där Gustav Adolf hyllas som stadens grundare) saluföra särskilda Gustav Adolfsbakelser som också är populära i Uppsala där en Gustav Adolfs-akademi för svensk folkkultur instiftades 1923. Finlandssvenskarna firar 6 november som Svenska dagen.

7 November: Ingegerd och Ingela

Kvinnonamnet Ingegerd/Ingegärd är nordiskt (från det fornsvenska Ingigärdh) där inge- är en bildning till gudanamnet Ing (Frej) och gerd betyder stängsel, skydd. Kvinnonamnet Ingela är en kortform av forntyska kvinnonamn på Ingil-, men också en dialektal form av Ingegerd. Ingegerd finns redan på runstenar och senare former som Ingiärd och Ingjerd kan ha gett upphov till namnet Ingela. Ingegerd återupptogs i namnbruket år 1837 och Ingela är först dokumenterat 1911. År 2023 var det 28 680 svenskor som hette Ingegerd, 14 554 stavade sitt namn Ingegärd och 19 557 svenskor hette Ingela.

8 November: Vendela

Kvinnonamnet Vendela är en kortform av tyska namn med förleden Wendel– (vandal), tex. Wendelburg och Wendelgard. Namnet är först belagt i Sverige på 1400-talet och bars år 2023 av 4 168 svenskor. Även formen Vendla förekommer med 274 förekomster.

9 November: Teodor och Teodora

Mansnamnet Teodor är bildat till substantiven theos, gud och doron, gåva. Namnet är först belagt i Sverige år 1428 (Theodorus) och bars år 2023 av 5 677 svenskar. Ytterligare 11 050 svenskar stavade sitt namn Theodor. Även engelska smekformer som Ted ( 6 122 förekomster) och Teddy (1 124 förekomster) förekommer, samt kortformen Theo (10 766 förekomster). Kvinnonamnet Teodora är femininformen av Teodor och är först belagt i Sverige år 1642. År 2023 bars namnet av 813 svenskor medan 831 svenskor stavade sitt namn Theodora. Kortformen Dora förekom också med 683 stycken.

10 November: Martin och Martina / Mårtensafton

Mansnamnet Martin återgår på latinets Martinus med betydelsen krigisk, stridbar, som i sin tur är en avledning av gudanamnet Mars. Namnet är först belagt i Sverige år 1268 (Martinus). Den dansk-svenska formen Mårten var populär under hela medeltiden och ersattes så småningom av det tyska Martin efter reformationen. Dagen hade varit helgdag fram till 1571. År 2023 bars namnet Martin av 73 784 svenskar. Kvinnonamnet Martina är femininformen av Martin och är först belagt 1688. Det bars år 2023 av 13 272 svenskor.

Den tyske reformatorn Martin Luther föddes den 10 november 1483 och dagen har blivit en protestantisk kyrklig festdag. Minnet av den franske biskopen Martin av Tours (död på 300-talet) lever i Sverige kvar i firandet av ”Mårtens gås” som äger rum på Mårtensafton, dagens datum.

11 November: Mårten

Mansnamnet Mårten är en svensk form av Martin som återgår på det latinska Martinus med betydelsen ”krigisk”, ”stridbar”, och som i sin tur är en avledning av gudanamnet Mars. Namnet började användas under medeltiden och bars år 2023 av 5 822 svenskar.

Martin kom till frankernas rike som romersk soldat i mitten av 300-talet. När han en gång fick se en naken tiggare greps han av medlidande och delade med svärdet sin mantel i två delar och gav den ena åt tiggaren. På natten uppenbarade sig Kristus för honom iförd den halva manteln. Som följd av det lät Martin döpa sig. Firandet av den helige Martin av Tours (ca 316-397) var en av kyrkoårets största fester under medeltiden. Då fick namnet spridning i Sverige också. Enligt en medeltida legend gömde Martin sig i en gåsastia när man ville göra honom till biskop i Tours, men han avslöjades av gässens kacklande. Mårtensfirandet med gåsstek var vanligt i högreståndskretsar under 1700- och 1800-talen. Traditionen har bevarats i Skåne, där stekt gås med svartsoppa är en landskapsrätt.

12 November: Konrad och Kurt

Mansnamnet Konrad är tyskt (forntyskans Kuonrat) och är sammansatt av ”djärv” och ”råd/beslut”. Namnet är först belagt i Sverige i slutet av 1200-talet och bars år 2023 av 2 919 svenskar. Ytterligare 1 116 svenskar stavade sitt namn Conrad. Mansnamnet Kurt är en lågtysk form av Konrad och användes först i slutet av 1400-talet (Kort). Stavningsformen Kurs introducerades på 1700-talet och bars år 2023 av 20 708 svenskar. Ytterligare 5 326 svenskar stavade sitt namn Curt. Den vanligaste smekformen är Kurre.

13 November: Kristian och Krister

Mansnamnet Kristian/Christian är latinskt och kommer från latinets christianus som betyder ”kristen”. Namnet är först belagt i Sverige år 1291 (Christianus) och bars år 2023 av 15 309 svenskar. Ytterligare 39 539 svenskar stavade sitt namn Christian. Även den lågtyska formen Karsten/Carsten har förekommit sedan 1510 (449 respektive 780 förekomster år 2023), liksom den finska kortformen Risto (863 stycken). Mansnamnet Krister/Christer är en nordisk form av Kristian, utvecklat från sidoformen Kristiern och först belagt 1484. Det bars år 2023 av 17 036 svenskar och ytterligare 56 698 svenskar stavade sitt namn Christer. Den vanligaste smekformen är Krille.

14 November: Emil och Emilia

Mansnamnet Emil går tillbaka på det franska Emile som i sin tur stammar från det latinska släktnamnet Aemilius. Namnet är först belagt i Sverige i början av 1700-talet och bars år 2023 av 56 387 svenskar. Kvinnonamnet Emilia är femininformen av Emil och är först belagt 1652. Det bars år 2023 av 29 201 svenskor. Även den franska formen Emilie (3 153 förekomster) och den engelska Emily (3 524 stycken) förekommer.

15 November: Leopold

Mansnamnet Leopold är forntyskt och sammansatt av liut, folk och bald, djärv, men förleden leo har också associerats med latinets leo, lejon. Namnet är först belagt i Sverige år 1756 och bars år 2023 av 2 459 svenskar.

16 November: Vibeke och Viveka

Kvinnonamnet Vibeke är lågtyskt-frisiskt och är en diminutivbildning till Wiba som är en kortform av namn med förleden Wig– med betydelsen ”strid”, t.ex. Wigburg, Wigberta. Namnet förekommer först i början av 1700-talet (Vibecka), men är först belagt som Vibeke år 1910. Det bars år 2023 av endast 643 svenskor. Kvinnonamnet Viveka är en svensk sidoform av Vibeke och är först belagt 1714 (Vivica). Det bars år 2023 av 2 866 svenskor.

17 November: Naemi och Naima

Kvinnonamnet Naemi är hebreiskt och betyder ”välbehag/glädje” och är först belagt i Sverige i början av 1800-talet. Det bars år 2023 av 1 597 svenskor. Även formerna Noomi och Naomi förekommer med 2 195 respektive 1 945 förekomster. Kvinnonamnet Naima är en svensk ombildning av Naemi och är först belagt i Sverige år 1822 (Naema). Det bars år 2023 av 1 610 svenskor.

18 November: Lillemor och Moa

Kvinnonamnet Lillemor är nordiskt och betyder ”lilla mor”. Namnet är först belagt i Sverige år 1901 och bars år 2023 av 9 817 svenskor. Även kortformen Lill förekommer med 1 736 namn. Kvinnonamnet Moa är en svensk smekform för ordet ”mor” och började användas flitigt på 1960-talet. Det bars år 2023 av 18 725 svenskor.

19 November: Elisabet och Lisbet

Kvinnonamnet Elisabet/Elisabeth är en grekisk ombildning av det hebreiska Elisheba med betydelsen ”Min Gud är fullkomlighet”. Namnet är först belagt i Sverige år 1286 (Elizabet) och bars år 2023 av 120 126 svenskor, medan 210 228 svenskor stavade sitt namn Elisabeth. Ytterligare 7 585 svenskor stavade sitt namn Elizabeth samma år. Kvinnonamnet Lisbet/Lisbeth är en försvenskning och en kortform av Elisabet och är först belagt 1423 (Lisebet). Det bars år 2023 av 4 128 svenskor, medan 17 151 svenskor stavade sitt namn Lisbeth. Populära kortformer och smekformer av Elisabet är Lisa (som har ett eget datum), Lisen (1 469 namn år 2023), Lis (1 023 namn), Liz (1 263 namn), Beth (333 namn), Betty (2 615 namn), Bettina (702 namn), Elise (eget datum) och Bettan (främst smekform).

20 November: Pontus och Marina

Mansnamnet Pontus är grekiskt (póntos, hav), men även en kortform av påvenamnet Pontianus. Namnet är först belagt i Sverige under andra hälften av 1500-talet och bars år 2023 av 16 435 svenskar. Kvinnonamnet Marina är femininformen av det latinska mansnamnet Marinus, bildat till mare, hav, och är först belagt i Sverige år 1304. Det bars år av 11 018 svenskor.

21 November: Helga och Olga

Kvinnonamnet Helga är den nordiska motsvarigheten till mansnamnet Helge, bildat till adjektivet helig (fornsvenskans helagher) med betydelsen ”vigd åt gudarna”. Namnet förekommer redan på runstenar och återupptogs i namnbruket år 1818. Det bars år 2023 av 4 016 svenskor. Kvinnonamnet Olga är en rysk ombildning av Helga som användes i Sverige först år 1843. Namnet bars år 2023 av 5 262 svenskor.

22 November: Cecilia och Sissela

Kvinnonamnet Cecilia är latinskt och var ett romerskt släktnamn (Caecilius), bildat till adjektivet caecus, blind. Namnet användes i Sverige först på 1100-talet och bars år 2023 av 65 400 svenskor. Även smekformerna Cissi (133 namn), Cilla (200 stycken) och Silja (330 namn) förekommer. Kvinnonamnet Sissela är en försvenskad form av Cecilia som uppstod under medeltiden. Namnet bars år 2023 av endast 177 svenskor.

23 November: Klemens

Mansnamnet Klemens/Clemens är latinskt och är bildat till adjektivet clemens, mild, saktmodig. Namnet har använts i Sverige sedan 1200-talet och bars år 2023 av endast 182 svenskar, medan ytterligare 342 svenskar stavade sitt namn Clemens. Även norrländska dialektala former som Klemet och Klämmet har förekommit. Klemensdagen uppfattades förr som den första riktiga vinterdagen, den dag som utvisade hur vintervädret skulle bli – ”Om Klemens är mild, så blir vintern mild” ljöd ett talesätt. I södra Sverige och i Danmark har man sagt att ”det blir kallt när Klämmet och Katrina klämmer ihop” vilket betyder att kyla mellan 23 och 25 november varslar om en sträng vinter. Klemensmässan var helgdag fram till 1571.

24 November: Gudrun och Rune

Kvinnonamnet Gudrun är nordiskt och dess förled betyder ”gudom/gudomligt väsen” och efterleden ”runa/hemlighet/hemlig visdom”. Som kvinnonamn betyder det ”hon som besitter hemlig kunskap”. Namnet användes redan på runstenar och återupptogs i namnbruket år 1866. Det bars år 2023 av 12 702 svenskor. Mansnamnet Rune är en kortform av namn med förleden Run– som betyder hemlighet eller hemlig visdom som t.ex. Runfast och motsvarar kvinnonamnet Runa. Namnet förekom redan i fornsvenskan och återupptogs i namnbruket under senare hälften av 1800-talet. Det bars år 2023 av 25 682 svenskar.

25 November: Katarina och Katja

Kvinnonamnet Katarina (i senlatinet Catharina) är grekiskt och går tillbaka på Aikateríne, ett namn av oklart ursprung, men associerat till adjektivet katharós, med betydelsen ren, kysk. Namnet är först belagt i Sverige omkring 1100 (Katerina) och bars år 2023 av 48 959 svenskor. Även kortformerna Karin (egen dag), det sydsvenska Karna (319 namn) och Katrina (1 014 namn) förekommer, samt den dansk-norska formen Katrine (1 040 namn) med dess kortform Trine (254 namn), den franska formen Catherine (2 084 namn) använd sedan 1700-talet och den nutida Kattis. Kvinnonamnet Katja är en smekform av det ryska Jekaterina och är först belagt i Sverige år 1917. Det bars år 2023 av 2 860 svenskor. Även den ryska smekformen Katinka förekommer med 410 namn. I Sverige var Katarinadagen helgdag fram till 1571 (Karinmäss).

26 November: Linus

Mansnamnet Linus är latinskt och går tillbaka på det grekiska Linos med betydelsen klagosång. Namnet är först belagt i Sverige år 1810 och bars år 2023 av 24 731 svenskar.

27 November: Astrid och Asta

Kvinnonamnet Astrid är nordiskt och består av as, gud och frid, skön. Namnet finns redan på runstenar, liksom det östnordiska Estrid, och återupptogs i bruk år 1820. Det bars år 2023 av 42 471 svenskor medan Estrid bars av 1 484 svenskor. Kvinnonamnet Asta är en kortform av Astrid och är först belagt i Sverige år 1834. Det bars år 2023 av 5 584 svenskor.

28 November: Malte

Mansnamnet Malte är danskt (ursprungligen tyskt) med omdiskuterad betydelse, möjligen en kortform av det nordtyska Helmold som är sammansatt av ”hjälm” och ”makt”. Namnet är först belagt i Skåne på 1400-talet och i övriga Sverige på 1680-talet och bars år 2023 av 10 000 svenskar.

29 November: Sune

Mansnamnet Sune är svenskt och är bildat till fornsvenska sun, son. Namnet användes redan på runstenar (Suni) och bars år 2023 av 11 772 svenskar. Även den östgötska och sydsvenska formen Sone (200 namn) samt den engelska former Sonny (3 147 namn) förekommer. Sune är även en skämtsam benämning på en yngling med typisk 50-talslook med brylkräm i håret.

30 November: Andreas och Anders

Mansnamnet Andreas är grekiskt, en smekform av namn med förleden andro– som är en genitivform av aner, man. Namnet är först belagt i Sverige på en runsten från 1100-talet (Andraes) och bars år 2023 av 74 222 svenskar. En gammal smekform är Ante (819 namn). Mansnamnet Anders är en skandinavisk form av Andreas och är först belagt 1396. Namnet bars år 2023 av 185 549 svenskar. Andersmässan var halv helgdag fram till 1772 och har alltid varit den viktigaste folkliga märkesdagen för hur vintervädret ska bli: ”Om Anders braskar (är kall) ska julen slaska” och tvärtom samt ”Om stubben bär hatt Andersmässe natt, / så varar vintern till Vårfrunatt”.

DECEMBER

1 December: Oskar och Ossian

Mansnamnet Oskar/Oscar kommer antingen från det fornengelska Osgar som är sammansatt av os, gud och gar, spjut eller är iriskt och sammansatt av os, hjort och cara, vän. Namnet är först belagt i Sverige i början av 1800-talet och bars år 2023 av 45 663 svenskar, medan ytterligare 40 324 svenskar stavar sitt namn Oscar. Mansnamnet Ossian kommer från det keltiska Oisin som är ett binamn bildat till os, hjort och är först belagt i Sverige år 1812. Det bars år 2023 av 3 688 svenskar.

2 December: Beata och Beatrice

Kvinnonamnet Beata är latinskt och har betydelsen ”den lyckliga”. Namnet är först belagt i Sverige år 1351 och bars år 2023 av 3 482. Även den franska formen Beate, introducerad på 1700-talet, förekommer med 640 namn. Kvinnonamnet Beatrice är italienskt och franskt och återgår på medeltidslatinets Beatrix med betydelsen ”den lyckosamma”. Namnet är först belagt i Sverige år 1834 och bars år 2023 av 9 930 svenskor.

3 December: Lydia och Cornelia

Kvinnonamnet Lydia är grekiskt och betyder ”kvinna från Lydien”. Namnet är först belagt i Sverige år 1652 och bars år 2023 av 4 102 svenskor. Kvinnonamnet Cornelia är latinskt och betyder ”horn”. År 2023 hette 10 412 svenskor Cornelia.

4 December: Barbara och Barbro

Kvinnonamnet Barbara är grekiskt och betyder ”främmande”, ”icke-grek”. Namnet är först belagt i Sverige år 1390 och bars år 2023 av 3 931 svenskor. Kvinnonamnet Barbro är den svenska formen av Barbara och är först belagt i slutet av 1400-talet. Det bars år 2023 av 36 486 svenskor. Vanliga smekformer är Babs och Babsan.

5 December: Sven

Mansnamnet Sven är nordiskt och motsvarar substantivet sven med betydelsen ”yngling”. Namnet är belagt redan på runstenar (Suain) och bars år 2023 av 96 904 svenskar. En dialektal form från södra och västra Sverige är Svente och en smekform är Svenne (108 namn) som i slangspråk har samma betydelse som Svensson, dvs. ”genomsnittssvensken”.

6 December: Nikolaus och Niklas

Mansnamnet Nikolaus är grekiskt och är sammansatt av nike, seger och laos, folk. I slutet av medeltiden firades i Västeuropa ”barnbiskopen” Nikolaus med en fest. Barnen fick då Nikolausgåvor. Holländarna kallade honom Sinterklaas och ger än i dag barnen julklappar på kvällen före Nikolausdagen. Holländska emigranter tog med sig seden till USA, där namnet bevarades i formen Santa Claus. Namnet Nikolaus finns först belagt på en runsten från 1100-talet (Nikulas) och bars år 2023 av 637 svenskar. Populära kortformer som började användas redan vid slutet av medeltiden är Klas (eget datum), Nils (eget datum) och Niklas. Mansnamnet Niklas är den germanska formen av Nikolaus och är först belagt i slutet av 1500-talet. År 2023 bars namnet av 31 424 svenskar, medan ytterligare 13 848 svenskar stavade sitt namn Niclas och 10 231 använde formen Nicklas. Även smekformen Nicke förekommer med 219 namn.

7 December: Angela och Angelika

Kvinnonamnet Angela är italienskt och bildat till angelo, ängel, men det kan också vara en kortform av Angelika eller Angelina. Namnet är först belagt i Sverige år 1868 och bars år 2023 av 4 372 svenskor. Kvinnonamnet Angelika är latinskt och kommer från angelica med betydelsen ”den änglalika”. Namnet är först belagt i Sverige år 1806 och bars år 2023 av 2 456 svenskor, medan 12 795 svenskor stavade sitt namn Angelica.

8 December: Virginia

Kvinnonamnet Virginia är latinskt och återgår på ett latinskt släktnamn av ovisst ursprung, Verginius, men blev tidigt associerat med substantivet virgo, jungfru. Namnet är först belagt i Sverige år 1559 och bars år 2023 av 1 395 svenskor. Tidigare firade man Marie avlelse (9 månader före Marie födelse) som var en helgdag som utmönstrades 1901.

9 December

Kvinnonamnet Anna är en grekisk form av det hebreiska Hanna (”nåd”) och är först belagt i Sverige år 1291. Namnet räknas bland de tre vanligaste kvinnonamnen i Sverige. Även den franska, tyska och engelska formen Anne förekommer sedan slutet av 1700-talet, oftast i sammansättningar. Den engelska formen Ann förekommer sedan 1860. Även den engelska smekformen Annie förekommer sedan 1843. På Annadagen skulle julölet förr bryggas (”Anna med kanna”) och lutfisken läggas i blöt.

The female name Anna is a Greek form of the Hebrew Hanna ("grace") and was first used in Sweden in 1291. The name is among the three most common female names in Sweden. The French, German and English forms Anne have also been used since the end of the 18th century, usually in composed names. The English form Ann has existed since 1860. The English caress form Annie has also existed since 1843. On Anna Day, the Christmas beer used to be brewed (''Anna with the jug'') and the stockfish soaked.

10 December

Dagens namn är Malin och Malena vilka båda är svenska kortformer av det grekiska Magdalena (”kvinna från Magdala”). Kvinnonamnet Malin är först belagt i Sverige år 1524 (utvecklat ur den äldre formen Madelin).

Today's names are Malin and Malena which are both Swedish short forms of the Greek Magdalena ("woman from Magdala"). The female name Malin was first used in Sweden in 1524 (developed from the older form Madelin).

11 December

Dagens namn är Daniel och Daniela. Mansnamnet Daniel är hebreiskt och betyder ”Gud (är min) domare”. Namnet är först belagt i Sverige i mitten av 1200-talet och är idag bland de fem vanligaste mansnamnet i landet. En vanlig engelsk smekform är Danny och även kortformen Dan förekommer (Dan kan även vara ett självständigt gammaltestamentligt namn med betydelsen ”domare”). Kvinnonamnet Daniela/Daniella är femininformen av Daniel och förekom först under 1900-talet.

Today's names are Daniel and Daniela. The male name Daniel is Hebrew and means "God (is my) judge". The name was first used in Sweden in the middle of the 13th century and is today among the five most common male names in the country. A common English caress form is Danny and also the short form Dan occurs (Dan can also be an independent Old Testament name meaning "judge"). The female name Daniela/Daniella is the feminine form of Daniel and did not appear until the 20th century.

12 December

Dagens namn är Alexander och Alexis. Mansnamnet Alexander är grekiskt, sammansatt av ”aléxein” försvara och ”anér” (genitiv ”andrós”) man. Namnet är först belagt i Sverige år 1296 (fornsvenska Alesant med sidoformen Sante) och är idag bland de fem vanligaste mansnamnet i landet. Även kortformen Alex förekommer. Mansnamnet Alexis (äldre Alexius) är den latinska formen av det grekiska Aléxeios (”försvarare”) och är först belagt 1791.

Today's names are Alexander and Alexis. The male name Alexander is Greek, composed of "aléxein" defend and "anér" (genitive "andrós") man. The name was first documented in Sweden in 1296 (Old Swedish Alesant with the side form Sante) and is today among the five most common male names in the country. The short form Alex also occurs. The male name Alexis (older Alexius) is the Latin form of the Greek Aléxeios ("defender") and was first documented in 1791.

13 December

Kvinnonamnet Lucia är latinskt och en femininform av Lucius som är bildat till ”lux” ljus (Lucia betyder ”den lysande”). Namnet är först belagt i Sverige år 1254 (även i formen Lussi). Att man firar Lucia i Sverige har inget med det sicilianska helgonet att göra. Bakgrunden är att 13 december råkade vara vintersolstånd i den julianska kalender som gällde i Sverige fram till 1753. Lucianatten var alltså årets längsta natt. Den västsvenska luciaseden med en vitklädd kvinnlig lucia med ljus som bjuder de andra i familjen på frukost är från 1760-talets Västergötland och fick riksspridning.

The female name Lucia is Latin and a feminine form of Lucius which is formed from "lux" light (Lucia means "the shining"). The name was first used in Sweden in 1254 (also in the form Lussi). Celebrating Lucia in Sweden has nothing to do with the Sicilian saint. The background is that December 13th happened to be the winter solstice in the Julian calendar that was valid in Sweden until 1753. Lucia night was thus the longest night of the year. The West Swedish Lucia custom with a white-clad female Lucia with candles that invites the others in the family to breakfast is from the 1760s Västergötland and was spread throughout the country.

14 December

Dagens namn är Sten och Sixten. Mansnamnet Sten är nordiskt och identiskt med substantivet ”sten” vars betydelse som namn kan ha varit ”hård”, ”osårbar”. Namnet förekommer först på runstenar. Mansnamnet Sixten är svenskt och sammansatt av stammen i ordet ”sigher” seger och ”sten”. Även det förekommer på runstenar (i formen Sigsten) och återupplivades år 1777.

Today's names are Sten and Sixten. The male name Sten is Nordic and identical to the noun ''sten/stone'' whose meaning as a name may have been ''hard'', ''invulnerable''. The name first appears on rune stones. The male name Sixten is Swedish and is composed of the stem in the word "sigher" victory and "stone". It also occurs on rune stones (in the form Sigsten) and was revived in 1777.

15 December

Mansnamnet Gottfrid/Gottfried är tyskt (fornhögtyska ”Godafrid”), sammansatt av ”got” gud och ”fridu” fred. Namnet är först belagt i Sverige år 1626 (Gotfried).

The male name Gottfrid/Gottfried is German (Old High German "Godafrid"), composed of "got" god and "fridu" peace. The name was first documented in Sweden in 1626 (Gotfried).

16 December

Mansnamnet Assar/Asser är nordiskt och har varit ett binamn med betydelsen ”han som ger svar”. Namnet fanns redan på runstenar (An(d)svarr, eng. ”answer”, svar).

The male name Assar/Asser is Nordic and has been a cognomen with the meaning "he who gives answers". The name already existed on rune stones (An(d)svarr, eng. ''answer'').

17 December

Mansnamnet Stig är nordiskt (ursprungligen danskt), tidigast använt som binamn, bildat till verbet ”stiga” (vandra) och betydelsen ”vandrare”. Namnet är tidigast belagt i Skåne (dåvarande Danmark) på 1100-talet och i nuvarande Sverige 1872. Den vanligaste smekformen är Stickan.

The male name Stig is Nordic (originally Danish), first used as a cognomen, formed from the verb "stiga" (hike, walk) and having the meaning "hiker/walker". The name was first used in Scania (then Denmark) in the 12th century and in present-day Sweden in 1872. The most common form of caress is Stickan.

18 December

Mansnamnet Abraham är hebreiskt vars ursprungliga form Abiram betyder ”upphöjd fader”. Namnet omtolkades i Bibeln till Abraham med betydelsen ”fader till många”. Namnet är först belagt i Sverige år 1248.

The male name Abraham is Hebrew whose original form Abiram means "exalted father". The name was reinterpreted in the Bible to Abraham with the meaning "father of many". The name was first documented in Sweden in 1248.

19 December

Mansnamnet Isak/Isac är hebreiskt och är besläktat med ett verb med betydelsen ”skratta”. Namnet är först belagt i Sverige år 1292 (Isaac).

The male name Isak/Isac is Hebrew and is related to a verb meaning "laugh". The name was first documented in Sweden in 1292 (Isaac).

20 December

Dagens namn är Israel och Moses. Mansnamnet Israel är hebreiskt och betyder ”Gud må härska” eller ”Gud strider”. Det blev belagt i Sverige först år 1269. Mansnamnet Moses är den grekiska formen av ett bibliskt mansnamn av egyptiskt ursprung med betydelsen ”son” och vars hebreiska form är Moshe. Namnet är först belagt 1573.

Today's names are Israel and Moses. The male name Israel is Hebrew and means "God may rule" or "God fights". It was first settled in Sweden in 1269. The male name Moses is the Greek form of a biblical male name of Egyptian origin with the meaning "son" and whose Hebrew form is Moshe. The name is first dated 1573.

21 December

Mansnamnet Tomas/Thomas är den grekiska formen av det hebreiska Toma som betyder ”tvilling”. Namnet är först belagt i Sverige på en runsten från omkring år 1200, men blev utbrett först under 1900-talet. Även de engelska kort- och smekformerna Tom och Tommy/Thommy förekommer. Tom är först belagt 1822, medan Tommy användes främst på 1950-talet. I äldre tid var Tomasmäss en viktig märkesdag och har varit halv helgdag fram till 1772. Dagen var julfridens första dag vilket markerats genom uppsatta Tomaskors utanför husen och julölet skulle vara färdigbryggt vilket gav dagen namnet ”Tomas fylletunna”. Efter 1753 års övergång till den gregorianska tideräkningen överflyttades traditioner i förbindelse med vintersolståndet från Lucia, bl.a. att övernaturliga väsen var i farten under tomasnatten.

The male name Tomas/Thomas is the Greek form of the Hebrew Toma which means "twin". The name was first used in Sweden on a runestone from around the year 1200, but did not become widespread until the 20th century. The English short and caress forms Tom and Tommy/Thommy are also used. Tom was first used in 1822, while Tommy was used mainly in the 1950s. In older times, Tomas Mass was an important anniversary and has been a half-holiday until 1772. The day was the first day of Christmas hollidays, which was marked by erected Tomas crosses outside the houses and the Christmas beer was to be brewed, which gave the day the name "Tomas filling-barrel". After the transition from 1753 to the Gregorian calendar, traditions in connection with the winter solstice were transferred from Lucia, i.a. that supernatural beings were on the move during Thomas' night.

22 December

Dagens namn är Natanael och Jonatan. Mansnamnet Natanael är den grekiska formen av ett hebreiskt namn med betydelsen ”Gud har givit” och är först belagt i Sverige år 1647. Mansnamnet Jonatan är av hebreiskt ursprung och betyder också ”Gud har givit”. Namnet är först belagt 1657 (Jonathan). Även formerna Natan och Nathan (kortformer av båda namnen) förekommer.

Today's names are Nathanael and Jonatan. The male name Natanael is the Greek form of a Hebrew name meaning "God has given" and was first used in Sweden in 1647. The male name Jonatan is of Hebrew origin and also means "God has given". The name is first dated 1657 (Jonathan). The forms Natan and Nathan (short forms of both names) also occur.

23 December

Mansnamnet Adam är hebreiskt och bildat till ett ord med betydelsen ”rödaktighet”, med syfte på röd jord. Namnet är först belagt i Sverige år 1350.

The male name Adam is Hebrew and formed from a word meaning "redness", referring to red earth. The name was first used in Sweden in 1350.

---

Följ min blogg

Få nytt innehåll direkt till din inkorg.