Runstenar / Runestones

There are around 1 300 runestones in Uppsala.

U 1 (Adelsö kyrka, Ekerö kommun)

U 2 (Adelsö kyrka, Ekerö kommun) – förkommen

U 3 (Alsnö hus, Adelsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 4 (Björkö, Adelsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 5 (Björkö, Adelsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 6 (Björkö, Adelsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 7 (Björkö, Adelsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 8 (Björkö, Adelsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 9 (Björkö, Adelsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 10 (Dalby, Adelsö socken, nu i Adelsö kyrka, Ekerö kommun)

U 11 (Hovgården, Adelsö socken, Ekerö kommun)

U 12 (Bona, Munsö socken, Ekerö kommun) – förkommen

U 13 (Husby, Munsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 14 (Österås, Munkudden, Munsö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 15 (Ekerö kyrka, Ekerö kommun)

U 16 (Nibble, Ekerö socken, Ekerö kommun) – förkommen

U 17 (Skytteholm, Ekerö socken, Ekerö kommun)

U 18 (Stavsund, Ekerö socken, Ekerö kommun) – ej besökt

U 19 (Älby, Ekerö socken, Ekerö kommun)

U 20 (Färentuna kyrka, Ekerö kommun)

U 21 (Färentuna kyrka, Ekerö kommun)

U 22 (Kungsberga, Färentuna socken, Ekerö kommun)

U 23 (Hilleshögs kyrka, Ekerö kommun)

U 24 (Hilleshögs kyrka, Ekerö kommun)

U 25 (Hilleshögs kyrka, Ekerö kommun)

U 26 (Hilleshögs kyrka, Ekerö kommun)

U 27 (Hillehögs kyrka, Ekerö kommun)

U 28 (Hilleshögs kyrka, Ekerö kommun)

U 29 (Hillersjö, Hilleshögs socken, Ekerö kommun)

U 30 (Kvarsta, Hilleshögs socken, Ekerö kommun)

U 31 (Väntholmen, Hilleshögs socken, Ekerö kommun)

U 32 (Stockby, Sånga socken, Ekerö kommun)

U 33 (Stockby, Sånga socken, Ekerö kommun) – förkommen

U 34 (Sundby, Sånga socken, Ekerö kommun)

U 35 (Svartsjö, Sånga socken, Ekerö kommun)

U 36 (Svartsjö djurgård, Sånga socken, Ekerö kommun)

U 37 (Säby, Galgbacken, Sånga socken, Ekerö kommun)

U 38 (Säby, Galgbacken, Sånga socken, Ekerö kommun)

U 39 (Torslunda, Sånga socken, Ekerö kommun) – förkommen

U 40 (Eneby, Skå socken, Ekerö kommun)

U 41 (Kumla, Skå socken, Ekerö kommun)

U 42 (Troxhammar, Skå socken, Ekerö kommun)

U 43 (Törnby, Skå socken, Ekerö kommun)

U 44 (Törnby, Skå socken, Ekerö kommun)

U 45 (Törnby, Skå socken, Ekerö kommun)

U 46 (Lovö kyrka, Ekerö kommun)

U 47 (Lovö kyrka, nu i Drottningholms park, Ekerö kommun)

U 48 (Lovö kyrka, Ekerö kommun)

U 49 (Lovö kyrka, Ekerö kommun)

U 50 (Lovö kyrka, Ekerö kommun)

U 51 (Drottningholm, Lovö socken, Ekerö kommun) – förkommen

U 52 (Edeby, Lovö socken, Ekerö kommun)

U 53 (Kåkbrinken, Gamla stan, Stckholm)

U 54 (Riddarholmskyrkan, Stockholm) – förkommen

U 55 (Ekeby, Bromma, Stockholm) – förkommen

U 56 (Glia, Bromma, Stockholm)

U 57 (Riksby, Bromma, Stockholm)

U 58 (Riksby, Bromma, Stockholm)

U 59 (Riksby, Bromma, Stockholm)

U 60 (Ängby, Bromma, Stockholm)

U 61 (Spånga kyrka, Stockholm)

U 62 (Spånga kyrka, Stockholm)

U 63 (Spånga kyrka, Stockholm)

U 64 (Spånga kyrka, Stockholm)

U 65 (Spånga kyrka, Stockholm)

U 66 (Spånga kyrka, Stockholm)

U 67 (Spånga kyrka, Stockholm)

U 68 (Spånga prästgård, Stockholm)

U 69 (Eggeby, Spånga socken, Stockholm)

U 70 (Flysta, Spånga socken, Stockholm) – förkommen

U 71 (Granby, Spånga socken, Stockholm) – förkommen

U 72 (Hansta/Hägerstalunda, Spånga socken, nu på Skansen, Stockholm)

U 73 (Hansta/Hägerstalund, Spånga socken, Stockholm)

U 74 (Husby, Spånga socken, Stockholm)

U 75 (Kista, Spånga socken, Stockholm)

U 76 (Kista, Spånga socken, Stockholm)

U 77 (Råsta, Spånga socken, Stockholm)

U 78 (Råsta, Spånga socken, Stockholm)

U 79 (Skesta, Spånga socken, nu vid Hässelby, Stockholm)

U 80 (Sundby, Spånga socken, Stockholm)

U 81 (Sundby, Spånga socken, Stockholm)

U 82 (Järfälla kyrka, Järfälla kommun)

U 83 (Järfälla kyrka, Järfälla kommun) – förkommen

U 84 (Egglunda, Järfälla socken, Järfälla kommun)

U 85 (Lövsta, Järfälla socken, Järfälla kommun)

U 86 (Skylsta, Järfälla socken, Järfälla kommun)

U 87 (Skylsta, Järfälla socken, Järfälla kommun) – förkommen

U 88 (Skälby, Järfälla socken, Järfälla kommun)

U 89 (Skälby, Järfälla socken, Järfälla kommun)

U 90 (Säby, Järfälla socken, Järfälla kommun)

U 91 (Vible, Järfälla socken, nu vid Jakobsberg)

U 92 (Vible, Järfälla socken, nu vid Jakobsberg)

U 93 (Väddesta, Järfälla socken, Järfälla kommun)

U 94 (Sollentuna kyrka, Sollentuna kommun)

U 95 (Sollentuna kyrka, Sollentuna kommun)

U 96 (Edsberg, Sollentuna kommun)

U 97 (Rotebro, Sollentuna kommun) – förkommen

U 98 (Rotsunda, Sollentuna kommun) – förkommen

U 99 (Skillinge, Sollentuna kommun)

U 100 (Skälby, Sollentuna kommun)

U 101 (Södra Sätra, Sollentuna kommun)

U 102 (Viby, Sollentuna kommun)

U 103 (Ytterby, Sollentuna kommun, nu vid Sollentunaholm)

U 104 (Eds kyrka, Upplands Väsby kommun, nu i Oxford, Ashmolean Museum)

U 105 (Eds kyrka, Upplands Väsby kommun) – förkommen

U 106 (Prästgården, Eds socken, Upplands Väsby kommun)

U 107 (Antuna, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 108 (Bisslinge, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 109 (Bisslinge, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – förkommen

U 110 (Bisslinge, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 111 (Hjältarängen i Ed, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – förkommen

U 112 (Kyrkstigen i Ed, Eds socken, Upplands Väsby kommun)

U 113 (Stenbron i Ed, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – förkommen

U 114 (Runby, Eds socken, Upplands Väsby kommun)

U 115 (Runby, Eds socken, Upplands Väsby kommun)

U 116 (Älvsunda, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 117 (Älvsunda, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 118 (Älvsunda, Eds socken, Upplands Väsby kommun)

U 119 (Antuna, Eds socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 120 (Solna kyrka, Solna stad)

U 121 (Frösunda, Solna stad)

U 122 (Järva krig, Solna stad) – förkommen

U 123 (Karlberg, Solna stad) – förkommen

U 124 (Stenbrottet i Karlberg, Solna stad)

U 125 (Tomteboda, Solna stad)

U 126 (Över-Järva, Solna stad)

U 127 (Danderyds kyrka, Danderyds kommun)

U 128 (Danderyds kyrka, Danderyds kommun)

U 129 (Danderyds kyrka, Danderyds kommun)

U 130 (Nora, Danderyds kommun)

U 131 (Rinkeby, Danderyds kommun)

U 132 (Rinkeby, Danderyds kommun) – förkommen

U 133 (Täby kyrka, Täby kommun)

U 134 (Östra Arninge, Täby kommun)

U 135 (Broby, Täby kommun)

U 136 (Broby, Täby kommun)

U 137 (Broby, Täby kommun)

U 138 (Broby, Täby kommun) – förkommen

U 139 (Broby, Täby kommun)

U 140 (Broby, Täby kommun)

U 141 (Fittja, Täby kommun) – förkommen

U 142 (Fällbro, Täby kommun)

U 143 (Hagby, Täby kommun)

U 144 (Hagby, Täby kommun)

U 145 (Brohammaren, Hagby, Täby kommun)

U 146 (Brohammaren, Hagby, Täby kommun)

U 147 (Sparingsberg, Hagby, Täby kommun)

U 148 (Sparingsberg, Haby, Täby kommun)

U 149 (Hagby, Täby kommun) – förkommen

U 150 (Karby, Täby kommun)

U 151 (Karby, Täby kommun)

U 152 (Lissby, Täby kommun)

U 153 (Lissby, Täby kommun)

U 154 (Lissby, Täby kommun)

U 155 (Lissby, Täby kommun)

U 156 (Lissby, Täby kommun)

U 157 (Lissby, Täby kommun)

U 158 (Löttinge, Täby kommun) – förkommen

U 159 (Löttinge, Täby kommun)

U 160 (Risbyle, Täby kommun)

U 161 (Risbyle, Täby kommun)

U 162 (Skogberga, Täby kommun) – förkommen

U 163 (Såsta, Täby kommun)

U 164 (Täby tä, Täby kommun)

U 165 (Täby tä, Täby kommun)

U 166 (Östra Ryds kyrka, Österåkers kommun)

U 167 (Östra Ryds kyrka, Österåkers kommun)

U 168 (Björkeby, Östra Ryds socken, Österåkers kommun)

U 169 (Björkeby, Östra Ryds socken, Österåkers kommun)

U 170 (Bogesund, Östra Ryds socken, Österåkers kommun)

U 171 (Söderby, Östra Ryds socken, Österåkers kommun)

U 172 (Islinge, Lidingö kommun)

U 173 (Väsby, Värmdö kommun)

U 174 (Österåkers kyrka, Österåkers kommun) – förkommen

U 175 (Österåkers kyrka, Österåkers kommun)

U 176 (Berga, Österåkers socken, Österåkers kommun) – förkommen

U 177 (Stav, Roslagskulla socken, Österåkers kommun)

U 178 (Stav, Roslagskulla socken, Österåkers kommun)

U 179 (Riala kyrka, Norrtälje kommun)

U 180 (Össeby-Garns kyrka, Vallentuna kommun)

U 181 (Össeby-Garns kyrka, Vallentuna kommun)

U 182 (Össeby-Garns kyrka, Vallentuna kommun)

U 183 (Össeby ödekyrka, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 184 (Össeby ödekyrka, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 185 (Össeby ödekyrka, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 186 (Gillberga, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 187 (Gillberga, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun) – förkommen

U 188 (Gillberga, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 189 (Lilla Karby, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun) – förkommen

U 190 (Kumla, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 191 (Morsta, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun) – förkommen

U 192 (Sjöberg, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 193 (Svista, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 194 (Väsby, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun)

U 195 (Åby, Össeby-Garns socken, nu vid Stångberga skola, Vallentuna kommun)

U 196 (Vada kyrka, Vallentuna kommun) – förkommen

U 197 (Vada kyrka, Vallentuna kommun) – förkommen

U 198 (Vada kyrka, Vallentuna kommun)

U 199 (Prästgården, Vada socken, nu på kyrkogården, Vallentuna kommun)

U 200 (Stora Benhamra, Vada socken, Vallentuna kommun)

U 201 (Angarns kyrka, Vallentuna kommun)

U 202 (Angarns kyrka, Vallentuna kommun)

U 203 (Angarns kyrka, Vallentuna kommun)

U 204 (Angarns kyrka, Vallentuna kommun)

U 205 (Angarns kyrka, Vallentuna kommun) – förkommen

U 206 (Angarns kyrka, Vallentuna kommun) – förkommen

U 207 (Råcksta, Angarns socken, Vallentuna kommun)

U 208 (Råcksta, Angarns socken, Vallentuna kommun)

U 209 (Veda, Angarns socken, Vallentuna kommun)

U 210 (Åsta, Angarns socken, Vallentuna kommun)

U 211 (Örsta, Angarns socken, Vallentuna kommun)

U 212 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 213 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 214 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 215 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 216 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 217 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 218 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun) – förkommen

U 219 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 220 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 221 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 222 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun) – förkommen

U 223 (Vallentuna kyrka, Vallentuna kommun)

U 224 (Klockarstugan, Vallentuna socken, Vallentuna kommun) – förkommen

U 225 (Bällsta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 226 (Bällsta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 227 (Grana, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 228 (Grana, Vallentuna socken, Vallentuna kommun) – förkommen

U 229 (Gällsta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 230 (Gällsta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 231 (Gällsta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 232 (Gällsta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 233 (Kusta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 234 (Kusta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 235 (Kusta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 236 (Gullbron, Lindö, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 237 (Gullbron, Lindö, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 238 (Gullbron, Lindö, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 239 (Avunda, Lindö, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 240 (Lingsberg, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 241 (Lingsberg, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 242 (Lingsberg, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 243 (Molnby, Vallentuna socken, Vallentuna kommun) – förkommen

U 244 (Mällösa, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 245 (Mällösa, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 246 (Mällösa, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 247 (Lotteräng, Lilla Mällösa, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 248 (Norrgården, Näle, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 249 (Södergården, Näle, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 250 (Rickeby, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 251 (Sursta, Vallentuna socken, Vallentuna kommun)

U 252 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 253 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 254 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 255 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 256 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 257 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 258 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 259 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 260 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

omarkerad (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 261 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 262 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun) – dold under rappningen

U 263 (Fresta kyrka, Upplands Väsby kommun) – dold under rappningen

U 264 – hör till U 253

U 265 (Ekeby, Fresta socken, Upplands Väsby kommun)

U 266 (Ekeby, Fresta socken, Upplands Väsby kommun)

U 267 (Harby, Fresta socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 268 (Harby, Fresta socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 269 (Harby, Fresta socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 270 (Smedby, Fresta socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 271 (Smedby, Fresta socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 272 (Hammarby kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 273 (Hammarby kyrka, Upplands Väsby kommun)

U 274 (Klockargården, Brunnby, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – förkommen

U 275 (Brunnby, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun)

U 276 (Löwenströmska lasarettet, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun)

U 277 (Hammarby apotek, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun)

U 278 (Nibble, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 279 (Skälby, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun)

U 280 (Smedby, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun)

U 281 (Smedby, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun)

U 282 (Torsåker, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – förkommen

U 283 (Torsåker, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – förkommen

U 284 (Torsåker, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 285 (Torsåker, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 286 (Torsåker, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 287 (Vik, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun)

U 288 (Vik, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 289 (Vik, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun)

U 290 (Vik, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – förkommen

U 291 (Vik, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun) – ej besökt

U 292 (Stora Vilunda, Hammarby socken, Upplands Väsby) – ej besökt

U 293 (Vilunda, Hammarby socken, Upplands Väsby)

U 294 (Vilunda, Hammarby socken, Upplands Väsby)

omarkerad (Vilunda, Hammarby socken, Upplands Väsby)

U 481 (Lagga kyrka, Knivsta kommun)

U 482 (Kasby, Lagga socken, Knivsta kommun)

U 483 (Kasby, Lagga socken, Knivsta kommun)

U 494 (Husby-Långhundra kyrka, Knivsta kommun) – överkalkad

U 495 (Husby-Långhundra kyrka, Knivsta kommun)

U 496 (Tibble, Husby-Långhundra socken, Knivsta kommun) – ej besökt

U 497 (Tibble, Husby-Långhundra socken, Knivsta kommun)

U 586 (Bro, Edsbro socken, Norrtälje kommun) – ej besökt

U 587 (Bro, Edsbro socken, Norrtälje kommun) – förkommen

U 588 (Gärsta, Edsbro socken, Norrtälje kommun) – förkommen

U 589 (Räkinde, Edsbro socken, Norrtälje kommun) – förkommen

U 590 (Burvik, Knutby socken, Uppsala kommun)

U 591 (Knutby kyrka, Uppsala kommun)

U 592 (Gränsta, Knutby socken, Uppsala kommun) – ej besökt

U 840 (Dalby kyrka, Uppsala kommun)

U 841 (Dalby kyrka, Uppsala kommun)

U 842 (Hållberga, Dalby socken, Uppsala kommun)

U 843 (Hässle, Dalby socken, Uppsala kommun) – förkommen

U 844 (Viggby bro, Dalby socken, Uppsala kommun)

U 845 (Viggby bro, Dalby socken, Uppsala kommun)

U 846 (Västeråkers kyrka, Uppsala kommun)

U 847 (Västeråkers kyrka, Uppsala kommun)

U 848 (Torresta, Västeråkers socken, Uppsala kommun)

U 849 (Balingsta kyrka, Uppsala kommun) – förkommen

U 850 (Balingsta kyrka, Uppsala kommun) – förkommen

U 851 (Vik, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 852 (Balingsta kyrka, Uppsala kommun) – förkommen

U 853 (Skolhuset, Balingsta socken, Uppsala kommun) – förkommen

U 854 (Prästgården, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 855 (Böksta backe, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 856 (Frövi, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 857 (Frövi, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 858 (Vik, Balingsta socken, Uppsala kommun) – ej hittat

U 859 (Måsta, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 860 (Balingsta by, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 861 (Norsta, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 862 (Säva, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 863 (Tibble, Balingsta socken, Uppsala kommun) – förkommen

U 864 (Vik, Balingsta socken, Uppsala kommun) – förkommen

U 865 (Vik, Balingsta socken, Uppsala kommun)

U 874 (Hagby kyrka, Uppsala kommun)

U 875 (Focksta, Hagby socken, Uppsala kommun)

U 876 (Focksta, Hagby socken, Uppsala kommun)

U 877 (Möjbro, Hagby socken, Uppsala kommun) – på Historiska museet

U 878 (Möjbro, i Hagby kyrka, Uppsala kommun) – ej besökt

U 879 (Bragby, Ramsta socken, Uppsala kommun)

U 891 (Uppsala-Näs kyrka, Uppsala kommun)

U 892 (Uppsala-Näs kyrka, Uppsala kommun) – övertäckt

U 893 (Högby, Uppsala-Näs socken, Uppsala kommun) – ej besökt

U 894 (Söderby, Uppsala-Näs socken, Uppsala kommun) – ej besökt

U 900 (Läby kyrka, Uppsala kommun) – förkommen

U 901 (Håmö, Läby socken, Uppsala kommun) – på Umeå universitet

U 902 (Kvarnbo, Läby socken, Uppsala kommun)

U 903 (Västerby, Läby socken, Uppsala kommun)

U 904 (Västerby, Läby vad, Läby socken, Uppsala kommun) – ej besökt

U 905 (Vänge kyrka, Uppsala kommun)

U 906 (Brunna, Vänge socken, Uppsala kommun) – förkommen

U 907 (Bärby, Vänge socken, Uppsala kommun) – ej besökt

U 908 (Fiby, Vänge socken, Uppsala kommun) – ej besökt

U 909 (Finnsta, Vänge socken, Uppsala kommun) – ej besökt/förkommen(?)

U 910 (Körlinge/Brunna, Vänge socken, Uppsala kommun) – ej besökt

U 911 (Åltomta bro, Vänge socken, Uppsala kommun)

U 922 (Uppsala domkyrka, Uppsala kommun)

U 923 (Uppsala domkyrka, Uppsala kommun)

U 924 (Uppsala domkyrka, Uppsala kommun)

U 925 (Uppsala domkyrka, Uppsala kommun)

U 926 (Uppsala domkyrka, Uppsala kommun) – förkommen

U 927 (Uppsala domkyrka, Uppsala kommun) – förkommen

U 928 (Uppsala domkyrka, Uppsala kommun) – förkommen

U 929 (Uppsala domkyrkoplan, Uppsala kommun)

U 930 (Uppsala domkyrka, Uppsala kommun) – förkommen

U 931 (Uppsala domkyrkoplan, Uppsala kommun)

U 933 (Uppsala domkyrkoplan, Uppsala kommun)

U 934 (Uppsala domkyrkoplan, Uppsala kommun)

U 935 (Uppsala domkyrkoplan, Uppsala kommun)

U Fv 1988;243 (Akademiska sjukhuset, nu vid Upplandsmuseet, Uppsala)

U945 (Danmarks kyrka, 1000-talet)

U946 (Danmarks kyrka, 1000-talet)

U947 (Falebro, Danmarks socken, 1000-talet)

U949 (Lunda, Danmarks socken)

U950 (Myrby, Danmarks socken, 1000-talet)

U951 (Säby, Danmarks socken, 1000-talet)

U956 (Vedyxa, Danmarks socken, 1000-talet)

U 957 (Vedyxa/Viggby, Danmarks socken, 1000-talet)

U 959 (Vaksala kyrka, 1000-talet)

”Näsbjörn och Runa, Anunds dotter, lät uppresa stenarna efter ‘Suhikierf’, sin son.” // ” Näsbjörn and Runa, Anund’s daughter, had the stones raised after ‘Suhikierf’, their son. ” The stone is damaged and the lower half is missing.

U 960 (Vaksala kyrka, 1000-talet)

”… raske son. Han hette…” // ”swift/brask son. His name was…”

Håkon och Astrid gjorde [minnesmärket efter … sin raske son]. Han hette [… Eriks. Gud drotten] …

U 961 (Vaksalahöjden, Vaksala socken, 1000-talet)

”Hula(?) lät resa denna sten efter Kättilbjörn, sin fader, och Runfrid efter sin man, och Igulfast ombesörjde, men Öpir ristade.” // ”Hula (?) had this stone erected after Kättilbjörn, her father, and Runfrid after her husband, and Igulfast took care of it, but Öpir carved.”
Igulfast har på uppdrag av den dödes änka och dotter låtit utföra minnesvården. Den framstående runristaren Öpir, som verkade under 1000-talets senare del, har signerat sammanlagt 40 runstenar i Uppland. Denna sten flyttades på 1860-talet från kyrkogårdsmuren till sin nuvarande plats. // Igulfast has taken care of the monument on behalf of the deceased’s widow and daughter. The prominent rune engraver Öpir, who worked during the latter part of the 11th century, has signed a total of 40 rune stones in Uppland. This stone was moved in the 1860s from the cemetery wall to its current location.

U 962 (Vaksala kyrka, 1000-talet)

”… efter sig själv, medan han levde. Och … Fastger.” // ”… after himself, while he was living. And … Fastger.”

U 963 (Vaksala kyrka, 1000-talet)

”Näskonung lät — Igulbjörn, sin fader, och Inga efter sin man. Gud … din själ, Igulbjörn, och Guds moder.” // ” Näskonung let — Igulbjörn, his father, and Inga after her husband. God … your soul, Igulbjörn, and God’s mother. ”

U 964 (Vaksala kyrka, 1000-talet)

”Kättilfrid lät sätta stenen för Svens, sin mans, ande … och Ginnlögs.” // ”Kättilfrid had the stone laid for Sven’s, her husband’s, spirit … and Ginnlög’s.”

U 965 (Vaksala kyrka)

U 966 (Vaksala kyrka, 1000-talet)

U 967 (Vaksala kyrka, 1000-talet)

”… efter sin fader…” // ”… after his/her father…”’

U976 (Råby, Vaksala socken)

”Åsdjärv lät resa stenen efter Åsfast, sin broder. // Åsdjärv had the stone erected after Åsfast, his brother”

U985 (Hämringe, Gamla Uppsala socken, 1000-talet)

”Karl lät resa stenen till minne av Viger, sin fader. Han var Styvialds son och Gullögs systerson. // ”Karl had the stone erected in memory of Viger, his father. He was Styviald’s son and Gullög’s nephew/sister’s son.”
Runstenen restes ursprungligen omkring 35 m norr om sin nuvarande plats, dit den flyttades 1948. Anmärkningsvärt är att Vigers mor inte omnämns utan i stället hans moster Gullög. Förmodligen var modern död då stenen restes. Namnet Karl är vanligt i de vikingatida runinskrifterna, de övriga namnen är ovanliga. Ristaren har tillåtit sig att utelämna några runor i slutet av det sista ordet. Detta är ett välkänt drag hos den framstående runristaren Öpir. Även andra drag i ornamentik och runformer gör det sannolikt att ristningen utförts av honom. // The runestone was originally erected about 35 m north of its current location, where it was moved in 1948. It is remarkable that Viger’s mother is not mentioned, but instead his aunt Gullög. Probably the mother was dead when the stone was erected. The name Karl is common in the Viking-era runic inscriptions, the other names are unusual. The carver has allowed himself to omit some runes at the end of the last word. This is a well-known feature of the prominent rune carver Öpir. Other features in ornamentation and runic shapes also make it probable that the carving was performed by him.

U987 (Funbo kyrka, 1000-talet)

”Kättil och Gyrid läto resa denna sten efter Torsten, sin son. Vide och Roland de reste stenen efter sin broder. Gud hjälpe Torstens ande.” My translation: ‘Kättil and Gyrid made this stone after Torsten, their son. Vide and Roland they made the stone after their brother. God help the spirit of Torsten.’
Runorna är spegelvända, sk ”vänderunor” och hela inskriften ska läsas från höger till vänster.
The runes are inverted, so-called ” turnaround-runes ” and the entire inscription should be read from right to left.

U989 (Funbo kyrka)

Två namn har kunnat uttydas på gravhällen: Jorund och Arn(gaeirr) // Two names have been suggested on the tombstone: Jorund and Arn(gaeirr)

U990 (Broby, Funbo socken, 1000-talet)

”Väder och Tägn och Gunnar reste denna sten efter Hörse, sin fader. Gud hjälpe hans ande.” My translation: ”Väder and Tägn and Gunnar raised this stone after Hörse, their father. God help his spirit”.

U991 (Broby, Funbo socken, 1000-talet)

”Tägn och Gunnar reste stenarna efter Väder, sin broder”. My translation: ”Tägn and Gunnar raised the stones after Väder, their brother.”
Vid Broby där Lillån rinner har en stor runstensbro legat. Vid denna vägbanks norra ända har U990 och 991 haft sin plats, vid dess södra ända har runstenen U992 varit rest till minne av Östen, Gudrik och Gunna. En runsten U937 bär samma inskrift som U931. Den har ursprunligen varit rest vid Broby, men står nu i Uppsala universitetspark. De två runstenarna står på högersida om vägen mellan Bärby och Gråmunkehöga, före Bärby Ungdomshem.
At Broby, where Lillån flows, there has been a large runstone bridge. At the northern end of this road, U990 and 991 have had their place, at its southern end the rune stone U992 has been erected in memory of Östen, Gudrik and Gunna. A runstone U937 bears the same inscription as U931. It was originally erected at Broby, but it now stands in Uppsala University Park. The two runestones stand on the right handside of the road between Bärby and Gråmunkehöga, before Bärby Ungdomshem.

U 993 (Bärby, Funbo socken, 1000-talet)

”Jon och Jofur(fast) (läto) resa stenen och bron till minne av Vige, sin fader, Östens son. (Öpir ristade). Björn.” // Jon and Jofur(fast) (let) erect the stone and the bridge in memory of Vige, their father, Östen’s son. (Öpir carved). Björn.”
1600-talsuppgifter omtalar runstenens plats som ”Brunneby skogstä i Funbo”. Den användes senare som trappsten i en gård i Bärby. En tid var den försvunnen. Största delen av stenen återfanns 1945 i en gödselstack. Stenens exakta ursprungliga plats känner man inte till, därför vet man inte heller var den omnämnda bron legat. Den fullständiga texten känner vi från teckningar från 1600-talet. // 17th century information refers to the runestone’s place as ”Brunneby forest in Funbo”. It was later used as a stepping stone in a farm in Bärby. For a time it was gone. Most of the stone was found in 1945 in a manure pile. The exact original location of the stone is not known, so it is not known where the mentioned bridge was located. We know the complete text from drawings from the 17th century.

U 996 (Karberga/Sundby, Funbo socken, 1000-talet)

”Ingrid (?) och Ingegärd läto resa stenen och göra vad ute i (?) sundet till minne av Tore, sin fader. Tore lät göra en själastuga till minne av Ingetora, sin hustru, och av …” // ” Ingrid (?) and Ingegärd had the stone erected and ford made in the (?) strait in memory of Tore, their father. Tore had a hospice built in memory of Ingetora, his wife, and of … ”
Uttrycket ”att göra vad” innebär att systrarna har anlagt en grusbank för att underlätta resor över sundet. En själastuga var ett hus som anlades i ödebygder där resande annars inte kunde få tak över huvudet. // The expression ”to make ford” means that the sisters have built a gravel bank to facilitate travel across the strait. A hospice was a house built in deserted areas where travelers could not otherwise get a roof over their heads.

U 997 (Lövsta, Funbo socken, 1000-talet)

”Rikvid lät resa stenarna efter Igul, sin fader.” // ”Rikvid had the stones erected after Igul, his father.”
En av runforskarna som var verksam på 1600-talet skriver om den här runstenen: ”Om för:ne steen berättade Almogen i Sochnen så: At han är satter för en Jättekonunger, huilken där strax hoos skal wara begrafwen i en högh eler Röös, af huilket Röös draken ofta plägar sigh see låta.” Det är inte unikt att det drakformade rundjuret på en runristning givit upphov till folktraditioner om drakar i närheten. På 1860-talet flyttades den till sin nuvarande plats i parken. // One of the rune researchers who was active in the 17th century writes about this rune stone: ” About the named stone, the peasantry in the parish was telling so: That he is erected for a Giant King, who directly there should be buried in a mound or cairn, of which cairn the dragon often tends to let it see”. In the 1860s, it was moved to its current location in the park.

U999 (Åkerby, Funbo socken, 1000-talet)

”Hörse och Kättil reste till minne av Tägn, sin fader, dessa stenar, efter en god bonde i Funbo”. My translation: ”Hörse and Kättil made in memory of Tägn, their father, these stones, after a good farmer in Funbo”.

Runstenen står sannolikt på ursprunglig plats. Inskriften ger det äldsta belägget på sockennamnet Funbo. Tägn var en god bonde, ”a funum”. Formen är dativ pluralis. ”I Funum” bodde funboar. Tägn, som fått den här runstenen till sitt minne, är den äldste i en Funbo släkt vi kan följa i tre generationer. Här får vi lära känna Tägn och hans båda söner Hörse och Kättil.
The rune stone stands probably in its original location. The inscription gives the oldest evidence of the parish name Funbo. Tägn was a good farmer, ” a funum ”. The form is dative plural. ” In Funum ” were living funbo-locals. Tägn, who got this rune stone in his memory, is the oldest in a Funbo family we can follow for three generations. Here we get to know Tägn and his two sons Hörse and Kättil.

U1001 (Rasbo kyrka)

U1002 (Rasbo kyrka)

U1005 (Hov, Rasbo socken, 1000-talet)

”Gisl lät resa stenen efter Tole, [sin] fader, och efter Jovur, [sin] broder, och efter Ärnfast, sin son. // Gisl had the stone erected after Tole, [his] father, and after Jovur, [his] brother, and after Ärnfast, his son.”

U1007 (Visteby, Rasbo socken, 1000-talet)

”Ödbjörn lät resa stenen efter sin far Sigbjörn. Manne ristade runorna. // Ödbjörn had the stone erected after his father Sigbjörn. Manne carved the runes.” Denna runsten är den enda kända som signerats av Manne. Möjligen har han utfört ytterligare ett par inskrifter i Rasbo socken. Faderns namn Sigbjörn och sonens Ödbjörn är exempel på en vanlig namngivningsprincip under vikingatiden, nämligen att en namnled är gemensam inom familjen. I det här fallet är det efterleden -björn som återfinns i båda namnen. // This rune stone is the only known one signed by Manne. Possibly he made a few more inscriptions in Rasbo parish. The father’s name Sigbjörn and the son’s Ödbjörn are examples of a common naming principle during the Viking Age, namely that a name link is common within the family. In this case, it is the suffix -björn that is found in both names.

U1008 (Rasbo kyrka)

”Gunne lät resa stenen till minne av Ginnlög, sin hustru. Gud hjälpe hennes ande. // Gunne had the stone erected in memory of Ginnlög, his wife. May God help her soul.”

U1009 (Yresta, Rasbo socken)

”uaithr… läto uppresa denna sten till minne av Fastbjörn, sin fader. // uaithr… had the stone erected in memory of Fastbjörn, his father.”

U1012 (Rasbokils kyrka, 1000-talet)

U1014 (Ärentuna kyrka)

”Holmger lät resa stenen till minne av Igulfast (?) och Svarthövde, sina söner. // Holmger had the stone erected in memory of Igulfast (?) and Svarthövde, his sons.”

U1015 (Ärentuna kyrka)

U1021 (Nederbacka, Rosta bro, Ärentuna socken)

”Vigbjörn lät resa stenen … till minne av… // Vigbjörn had the stone erected … in memory of …”

U1028 (Lena kyrka)

”… Åsbjörn och …-land(?). Gud svike dem, som sveko honom. // … Åsbjörn and …-land(?). May God fail those who failed him.”

U1034 (Tensta kyrka, 1000-talet)

”Torbjörn och Torsten och Styrbjörn lät resa stenen efter Torfast sin fader. Öpir ristade. // Torbjörn and Torsten and Styrbjörn had the stone erected after Torfast, their father. Öpir carved.”
Runstenen är känd från 1600-talet och låg då som tröskelsten till kordörren. Den togs ut 1864 på initiativ av Rickard Dybeck. Man kan lägga märke till att faderns och två av sönernas namn börjar med Tor-. Att föräldrar och barn på detta sätt har en namnled gemensam är inte ovanligt i vikingatidens namnskick. Stenen är signerad av den kände runristaren Öpir och ristningen är mycket karaktäristisk för honom. Runorna i ristarsignaturen är ristade upp och ned, s.k. stuprunor. // The runestone is known from the 17th century and was then used as a threshold stone for the choir door. It was taken out in 1864 on the initiative of Rickard Dybeck. One can notice that the names of the father and two of the sons begin with Tor-. That parents and children in this way have a common name is not unusual in the naming conventions of the Viking Age. The stone is signed by the famous rune carver Öpir and the carving is very characteristic of him. The runes in the carver’s signature are carved up and down, so-called scarp runes.

U1035 (Tensta kyrka, 1000-talet)

”… och … lät uppresa denna sten till minne av Kvig, sin fader, Sigrid efter sin man. // … and … had this stone erected in memory of Kvig, their father, Sigrid after her husband.”
På 1600-talet fanns runstenen i dörren till vapenhuset. Redan då var stora delar av ristningen skadad, men namnet Sigrid har kunnat säkerställas med hjälp av avbildningar från denna tid. På initiativ av Rickard Dybeck restes stenen på sin nuvarande plats 1864. Namnet Kvig återgår förmodligen på ett ord för ungstut. Ristningen påminner om dem som utförts av Åsmund Kåresson och det är inte omöjligt att den utförts av denne produktive ristare. // In the 17th century, the runestone was in the door of the armory. Even then, large parts of the carving were damaged, but the name Sigrid has been secured with the help of images from that time. At the initiative of Rickard Dybeck, the stone was erected in its current location in 1864. The name Kvig probably goes back to a word for young bull. The carving is reminiscent of those made by Åsmund Kåresson and it is not impossible that it was made by this productive carver.

U1036 (Tensta kyrka, 1000-talet)

”Sigvast och Brand och Vikättel. Helga lät uppresa stenen efter Andvätt, sin son, som blev död i dopkläder. Krist hjälpe Andvätts själ. // Sigvast and Brand and Vikättel. Helga had the stone raised after Andvätt, her son, who died in baptismal clothes. May Christ help the soul of Andvätt.”
Stenen var känd redan på 1600-talet men blev övertäckt med jord och bortglömd. Den återfanns av en slump 1864. Inskriften börjar med tre mansnamn utan språkligt samband med fortsättningen. Troligen är det fråga om Andvätts bröder. Att de inte varit med att resa stenen framgår av att predikatsverbet ”lät” har singularform. En annan egendomlighet är att ristaren utelämnat ordet ”i”. Andvätt har dött i vita kläder dvs. dopkläder. Han har också mottagit det kristna dopet på sin dödsbädd. Det finns ytterligare sex uppländska runinskrifter som berättar om detta. // The stone was known as early as the 17th century but was covered with earth and forgotten. It was found by chance in 1864. The inscription begins with three male names with no linguistic connection to the sequel. It is probably a question of Andvätt’s brothers. That they were not involved in raising the stone is clear from the fact that the predicate verb ”had raised” has a singular form. Another peculiarity is that the carver omitted the word ”in”. Andvätt has died in white clothes ie. baptismal clothes. He has also received the Christian baptism on his deathbed. There are six more Uppland runic inscriptions that tell about this.

U1040 (Fasma, Tensta socken, 1000-talet)

” futan(?) lät resa stenen efter sig medan han levde … Kättilmund. Kjule ristade.” // ” futan (?) had the stone erected after himself while still living … Kättilmund. Kjule carved.”
Runristaren Kjules starkaste sida var inte att stava. Han har signerat ytterligare två runstenar i Tensta socken, som även de uppvisar bristfällig ljudanalys. Namnet på den som redan under sin livstid låtit göra sig ett minnesmärke har inte kunnat tolkas, eftersom runföljden inte kunnat knytas till något känt namn. // The strongest side of the rune carver Kjule was not to spell. He has signed two more rune stones in Tensta parish, which also show inadequate sound analysis. The name of the person who already had a memorial made during his lifetime could not be interpreted, as the runic sequence could not be linked to any known name.

U 1053 (Hammarby, Björklinge socken, Uppsala kommun)

U1123 (Tuna kyrka, 1000-talet)

”… läto resa stenen efter Oddger, sin fader. // had the stone erected after Oddger, his/her father.”
Runstenen har tidigare varit inmurad i dörren till vapenhuset. Den togs fram ur muren på 1800-talet men lagades först 1950. Stenen var sönderslagen 1594 då Johannes Bureus undersökte den. // The runestone has previously been walled in the door to the armory. It was extracted from the wall in the 19th century but was not repaired until 1950. The stone was smashed in 1594 when Johannes Bureus examined it.

U1124 (Tuna kyrka, Tuna socken)

Ristningen består endast av en s-formad slinga. Inga spår av runor finns. // The carving consists only of an s-shaped loop. There are no traces of runes.

U1125 (Krogsta, Tuna socken, 500-talet?)

”mws*eij – s*ainaR”
Första ordet är möjligen den dödes namn i lönnskrift. Andra ordet skulle kunna vara substantivet ”sten”. Runornas utformning och figurens primitiva och naiva typ (den skulle kunna föreställa en ‘oran’, en bedjande man) kan placera stenen vid mitten av 500-talet. // The first word is possibly the deceased’s name in the clandestine script. The second word could be the noun ”stone”. The design of the runes and the primitive and naive type of the figure (it could represent an ‘oran’, a praying man) can place the stone in the middle of the 6th century.

U1122 (Stavby kyrka, 1000-talet)

”Sven och Sibbe (och) Gunnar läto resa stenen efter Hämkel, sin fader. Krist hjälpe Hemkäls själ. // Sven and Sibbe (and) Gunnar had the stone erected after Hämkel, their father. May Christ help Hemkäl’s soul.”
Denna runsten som Johannes Bureus ritade av 1594, doldes senare under rappningen och återupptäcktes först 1929. Den frilades helt 1950 genom riksantikvarieämbetets försorg. // This runestone, which Johannes Bureus drew off 1594, was later hidden during the plastering and was not rediscovered until 1929. It was completely cleared in 1950 by the National Heritage Board.

U1126 (Alunda kyrka, Östhammars kommun, 1000-talet)

Inskriften saknar språklig innebörd. De äldsta uppgifterna om runstenen är från april 1594. Redan då låg den inmurad i kyrkväggen. Under hela 1800-talet var den överrappad och dold. // The inscription has no linguistic meaning. The oldest information about the runestone is from April 1594. Even then it was walled in the church wall. Throughout the 19th century, it was overlaid and hidden.

U1127 (Alunda kyrka, Östhammars kommun, 1000-talet)

”Faste och Joger de läto resa stenen efter sin broder Trond”. Runstenen som tidigare varit inmurad vid predikstolen i Alunda kyrka togs fram på 1700-talet och fick tjänstgöra som tröskel i västra kyrkdörren till 1800-talets mitt då den restes på sin nuvarande plats. // ”Faste and Joger they had the stone erected after their brother Trond”. The runestone that had previously been walled in at the pulpit in Alunda church was taken out in the 18th century and was used as a threshold in the western church door until the middle of the 19th century when it was erected in its current location.

U1128 (Alunda kyrka, Östhammars kommun, 1000-talet)

Inskriften saknar språklig innebörd. Stenen påträffades i stigluckan och placerades senare som tröskelsten i dörren till kyrkboden. // The inscription has no linguistic meaning. The stone was found in the ladder hatch and was later placed as a threshold stone in the door to the church shed.

U1138(Hållen, Hållnäs socken, Tierps kommun)

”… resa denna sten efter … sin son … bröder … ristade” // ‘… erected this stone after … his son … brothers … carved’
Äldsta uppgiften om runstenen är från 1638. Den skadade texten tolkades 1763 fantasifullt av historieforskaren N.R. Brocman ”Östen lät rista denna sten efter alla sina bröder, Karl, Erik och Iatmund och Kvin, Bra, Fingr, Ingmar, Salmund de bröder. Utnjoser märkte”. Enligt en gammal berättelse skall en man för länge sedan ha gjort ett försök att flytta stenen. Resultatet blev att mannen drabbades av en rad olyckor, varför han till slut fann det säkrast att föra stenen tillbaka till sin ursprungliga plats. Hållen har troligen haft sin hamn här under äldre tid. Ett gravfält i närheten tyder på aktivitet under vikingatiden. Platsen sägs ha varit helgad åt Tor – Torshammarviken. // The oldest information about the runestone is from 1638. The damaged text was interpreted in 1763 imaginatively by the historian N.R. Brocman ‘Östen had this stone carved after all his brothers, Karl, Erik and Iatmund and Kvin, Bra, Fingr, Ingmar, Salmund the brothers. Utnjoser carved’. According to an old story, a man long ago made an attempt to move the stone. The result was that the man suffered a series of accidents, so he eventually found it safest to bring the stone back to its original place. Hållen probably had its harbor here in older times. A nearby burial ground indicates activity during the Viking Age. The place is said to have been dedicated to Tor – Torshammarviken.

U1134 (Söderby, Morkarla socken, Östhammars kommun, 1000-talet)

*Agvid lät… … sin hustru … och (efter) –kul sin son*. Runstenens övre halva är borta. Stenen var under lång tid försvunnen och omtalas åter först 1910. Den hade omkring 1900 hittats i en stenkummel vid den gamla landsvägen. Enligt Peringskiöld tolkas skriften på följande sätt: ”Agwed lätt reesa up Sten åt sin hustru Kärlög, och sin son Gui.” U 1134 är rest av en man med namnet Agviör, samma man som ”lät göra bro” vid Norrby och där en runsten vittnat om detta, U 1133. (Stenen är sedan lång tid försvunnen). U 1134 var redan skadad när den undersöktes år 1636.

U1139 (Lingnåre, Hållnäs socken, Tierps kommun)

”Huskarl och Djure, fader och son, reste denna sten efter Djurger, Huskarls broder och Djures son. Och Fasttegn ristade dessa runor.” // ”Huskarl and Djure, father and son, erected this stone after Djurger, Huskarl’s brother and Djure’s son. And Fasttegn carved these runes. ”
Äldsta uppgiften om runstenen är från 1638. Den har troligen tidigare stått vid den gamla landsvägen mot Hållnäs kyrka, i anslutning till en vikingatida bro över sankmark. Sin nuvarande plats fick stenen på 1930-talet. Enligt uppgifter från traktens bönder 1638 skulle runstenen ha rests av en ”knape” (= storbonde eller bygdehövding). Den strama texten passar väl till den enkla ormslingan, som ger ett ålderdomligt intryck. Detta förstärks dessutom av att stenen saknar kors eller kristna inslag. // The oldest information about the runestone is from 1638. It has probably previously stood by the old country road towards Hållnäs church, adjacent to a Viking-era bridge over the marshland. The stone got its current place in the 1930s. According to information from the area’s farmers in 1638, the runestone would have been erected by a ”knape” (= important farmer or village chief). The austere text fits well with the simple snake loop, which gives an ancient impression. This is also reinforced by the fact that the stone lacks crosses or Christian elements.

U1143 (Tierps kyrka, Tierps socken)

Stenen är mycket trampsliten efter åren som tröskelsten och stora delar av ristningen är nu utplånade. Hela inskriften är dock känd genom flera avbildningar från 1600-talet. Stenen är rest av två söner över Gunnvid som deltagit i Ingvar den vittfarnes expedition på 1030-talet till Särkland, som ingick i det abbasidiska kalifatet med Bagdad som huvudstad. Omkring 30 runstenar, framförallt i Mälardalen, är resta över deltagare i detta vikingatåg som enligt sagan slutade med att de flesta deltagare och Ingvar själv föll offer för en sjukdom. Texten lyder: ”Klint och Blek reste denna sten efter Gunnvid sin fader. Han for bort med Ingvar. Gud drotten hjälpe alla kristnas ande. Tore Trana ristade”. // The stone is very worn after the years as a threshold stone and large parts of the carving are now obliterated. However, the entire inscription is known through several depictions from the 17th century. The stone is erected by two sons over Gunnvid who participated in Ingvar the Traveler’s expedition in the 1030s to Särkland, which was part of the Abbasid caliphate with Baghdad as its capital. About 30 rune stones, mainly in the Mälardalen valley, are left over by participants in this Viking train, which according to legend ended with most participants and Ingvar himself falling victim to an illness. The text reads: ‘Klint and Blek erected this stone after Gunnvid, their father. He went away with Ingvar. God the Lord help the spirit of all Christians. Tore Trana carved’.

U1144 (Tierps kyrka, Tierps socken)

Stenen är signerad av runmästaren Åsmund Kåresson och hans medhjälpare Härjar. De har också gemensamt signerat en runsten vid Rosersbergs slott. Åsmund var verksam under 1000-talets första hälft och är känd från drygt 40-stenar. Stenen är rest av fem söner efter fadern. Äldste sonen har fått ett namn med samma förled som i faderns namn, denna s.k. germanska namnvariation är ganska vanlig i runinskrifterna. Texten lyder: ”Gerfast och Hunnäv och Ravn och Folkbjörn och Tore läto uppresa stenarna efter Gere sin fader. Gud hjälpe hans ande. Åsmund ristade och Härjar.” // The stone is signed by the rune master Åsmund Kåresson and his assistant Härjar. They have also jointly signed a runestone at Rosersberg Castle. Åsmund was active during the first half of the 11th century and is known from more than 40 stones. The stone is erected by five sons after the father. The eldest son has been given a name with the same preposition as in the father’s name, this so-called Germanic name variation is quite common in the runic inscriptions. The text reads: ‘Gerfast and Hunnäv and Ravn and Folkbjörn and Tore had the stones raised after Gere, their father. God help his spirit. Åsmund carved and Härjar.’

U1145 (Yttrö, Tierps socken)

Runstenen står med all sannolikhet nära sin ursprungliga plats. Någon gång mellan 1727 och 1866 slogs stenen sönder i sju delar och lades i en brotrumma. Delarna togs loss 1910 och fördes senare till Ullfors bruk. 1924 lagades stenen och flyttades tillbaka till sin ursprungliga plats. Namnen *Rik* och *Gunntrud* var ovanliga på vikingatiden. Det är oklart hur uttrycket *och de Gunntrud* ska förstås. Oftast betyder *och de* ”tillsammans med några icke namngivna” och syftar på en syskongrupp. Så kan emellertid knappast vara fallet här. Ristningen är inte signerad, men den är utförd av runmästaren Åsmund. Typiskt för hans inskrifter är de ihopskrivna orden i den avslutande bönen: *honsalukuths* för *hons salu uk kuths*. Texten lyder: ”Rik lät resa denna sten efter Faste, sin fader, ‘och de’ Gunntrud. Gud hjälpe hans själ och Guds moder”. // The runestone is in all probability close to its original place. Sometime between 1727 and 1866, the stone was broken into seven parts and placed in a bridge drum. The parts were removed in 1910 and later taken to Ullfors ironworks. In 1924, the stone was repaired and moved back to its original location. The names Rik and Gunntrud were unusual in the Viking Age. It is unclear how the expression ‘och de Gunntrud’ should be understood. Most often, ‘och de’ mean ‘along with some unnamed’ and refer to a sibling group. However, that can hardly be the case here. The carving is not signed, but it was made by rune master Åsmund. Typical of his inscriptions are the joined words in the concluding prayer: ‘honsalukuths’ for ‘hons salu uk kuths’. The text reads: ‘Rik had this stone erected after Faste, his father, ‘and they’ Gunntrud. God help his soul and the mother of God’.

U1146 (Gillberga, Tofta socken)

”Rådulv och Funden och Anund, bröderna, reste denna sten efter Kåre, sin fader, den målspake, son till Ugg i Svanby” // ‘Rådulv and Funden and Anund, the brothers, erected this stone after Kåre, their father, the eloquent, son of Ugg in Svanby’
Epitetet ”den målspake” betyder här ”den vältalige”. // The epithet ‘målspake’ here means ‘the eloquent’.

U1149 (Fleräng, Skutskär, Älvkarleby socken)

”Torbjörn och Knut de läto uppresa denna sten efter Germunde, sin fader. Gud och Guds moder hjälpte hans själ. Sven och Åsmund ristade denna sten.” // ‘Torbjörn and Knut they had this stone erected after Germunde, their father. May God and the Mother of God help his soul.
Sven and Åsmund carved this stone.’
Åsmund Kåresson var en runmästare som införde den uppländska runstensstilen. Han var verksam under 1000-talets första hälft inom ett område som sträckte sig från Gävletrakten i norr till Stockholm i söder. Ett fyrtiotal verk av hans hand är kända, därav ett tjugotal signerade. // Åsmund Kåresson was a rune master who introduced the Uppland runestone style. He was active during the first half of the 11th century in an area that stretched from the Gävle area in the north to Stockholm in the south. About forty works by him are known, of which about twenty are signed.

U1150 (Gårdskär, Älvkarleby socken)

Stenen utgör runstenens övre del och bär endast ornament. Ristningen är utförd av en ovan person. // The stone forms the upper part of the runestone and carries only ornaments. The carving is done by an unskilled person.

U 1177 (Hässelby, Harbo socken, Heby kommun)

U 1178 (Östervåla kyrkogård, Heby kommun)

U 1179 (Svingbolsta, Östervåla socken, Heby kommun, nu i länsmuseet i Västerås)

U 1180 (Åby, Östervåla socken, Heby kommun)

Vs 23 (Gussjö, Fläckebo socken, Sala kommun)

Vs 24 (Hassmyra/Hembygdsgården, Fläckebo socken, Sala kommun)

Vs 25 (Sätra, Fläckebo socken, Sala kommun) – förkommen

Vs 26 (Vallrum, Kumla socken, nu i Länsmuseet i Västerås) – ej besökt

Vs 27 (Grällsta, Kila socken, Sala kommun)

Vs 28 (Grällsta, Kila socken, Sala kommun)

Vs 29 (Sala sockenkyrka, Sala kommun)

Vs 30 (Möklinta Gammelgård, Möklinta socken, Sala kommun)

Vs 31 (Österbännbäck, Möklinta socken, Sala kommun)

Vs 32 (Prästgården, nu på Gammelgården, Västerfärnebo socken, Sala kommun) – ej besökt

Vs 33 (Prästgården, Västerfärnebo socken, Sala kommun) – förkommen

Följ min blogg

Få nytt innehåll direkt till din inkorg.

Följ min blogg

Dela detta: