Gravkoret tillhör domkyrkans äldsta. Här fanns från början slutna rum – kapitelsalen (där präster och beslutsfattare sammanträdde) och sakristian. Rummen byggdes om på initiativ av kung John III till ett gravkor för sin älskade polsk-litauiska hustru, drottning Katarina Jagllonica (1526-1583). Monumentet är gjort av marmor, kalksten och alabaster av hovmålaren och bildhuggaren Willem Boy (ca. 1520-1592) och medhjälparen Arent Paladin.
The grave choir is one of the cathedral's oldest. From the beginning, there were closed rooms here - the chapter hall (where priests and decision-makers met) and the sacristy. The rooms were rebuilt on the initiative of King John III into a burial ground for his beloved Polish-Lithuanian wife, Queen Katarina Jagllonica (1526-1583). The monument is made of marble, limestone and alabaster by the court painter and sculptor Willem Boy (ca. 1520-1592) and his assistant Arent Paladin.
En skildring av drottning Katarinas liv finns ingraverad i fyra förgyllda väggtavlor ovanför gravmonumentet. Den börjar såhär: ”Du, vandrare, som betraktar prakten i detta ståtliga gravmonument, lär hellre känna vem jag är, eller vem jag var, så att du av mitt växlande öde påminns om vad slags beständighet som finns i människolivet.” // A depiction of Queen Katarina’s life is engraved in four gilded plaques above the tomb monument. It begins like this: ‘You, wanderer, who looks at the splendor of this stately tombstone, would rather get to know who I am, or who I was, so that you will be reminded by my changing destiny of the kind of permanence that exists in human life.’En finurlig detalj: i den latinska texten är några bokstäver skrivna i större versaler. Om man tyder dem som romerska siffror och summerar dem rad för rad får man sex tal, en summa för varje rad, som adderade tillsammans ger talet 1583 som är drottningens dödsår. Texten lyder: ”Katarina må i salighet finna ro i himlen. Hon var för sina undersåtar den enda vederkvickelsen.” // An ingenious detail: in the Latin text, some letters are written in capital letters. If you interpret them as Roman numerals and sum them up line by line, you get six numbers, a sum for each line, which added together gives the number 1583 which is the queen’s year of death. The text reads: ‘Katarina must in bliss find peace in heaven. She was the only revival for her subjects.’Katarinas grav framför monumentet mitt i koret. Hon begravdes här den 16 februari 1584. // Katarina’s grave in front of the monument in the middle of the choir. She was enterred here February 16th 1584.Katarina Jagellonica. Källa // Source: Wikipedia
Kung Johan III (1537-1592) är gravsatt i kryptan under Vasakoret tillsammans med sin far Gustav Vasa. Detta gravmonument i Jagellonska gravkoret är av samma stenslag som drottningens och beställdes från skulptören Willem von dem Block (d. 1628) i Danzig/Gdansk. Monumentet blev dock klart under Johans bror Karl IX och ingen var längre villig att betala för det. Det var först Gustav III, 200 år senare, som betalade för det och monumentet kom till domkyrkan år 1783, men sattes först upp 1818 och då i detta gravkor.
King Johan III (1537-1592) is buried in the crypt under the Vasa Choir together with his father Gustav Vasa. This tomb monument in the Jagiellonian Tomb Choir is of the same type of stone as the Queen's and was commissioned from the sculptor Willem von dem Block (d. 1628) in Danzig / Gdansk. However, the monument was completed under Johan's brother Charles IX and no one was willing to pay for it anymore. It was not until Gustav III, 200 years later, who paid for it and the monument came to the cathedral in 1783, but was first erected in 1818 and then in this burial choir.
Johan III. Källa // Source: WikipediaI det vänstra fönstret står Katarinas motto ”Nemo nisi mors – Ingen utom döden (ska skilja oss åt)” och i det högra står Johans valspråk ”Deus protector noster – Gud vår beskyddare”. Väggarnas och takets stuckdekorationer är från 1599, den enda stuck i domkyrkan som klarade sig efter branden 1702. // In the left window is Katarina’s motto ‘Nemo nisi mors – No one except death (shall separate us)’ and in the right is Johan’s slogan ‘Deus protector noster – God our protector’. The stucco decorations on the walls and ceiling are from 1599, the only stucco in the cathedral that survived after the fire in 1702.Målning föreställande Stockholm, tillkommen i samband med restaureringen 1885-93. // Painting depicting Stockholm, added in connection with the restoration 1885-93.Målning föreställande Krakow, tillkommen i samband med restaureringen 1885-93. // Painting depicting Krakow, created in connection with the restoration 1885-93.
KURIOSA – Har Johan III två vänsterben?
Som jag skrev ovan, ville inte den nya svenska regeringen efter Johans död och hans son Sigismunds utvisning betala för monumentet och det blev kvar i Danzig tills Gustav III betalade för det. Men konstnären, Willem van der Blocke, lär ha hämnats genom att avbilda Johan med två vänsterben. Stämmer detta? Se själv!
As I wrote above, after Johan's death and his son Sigismund's deportation, the new Swedish government did not want to pay for the monument and it remained in Danzig until Gustav III paid for it. But the artist, Willem van der Blocke, is said to have taken revenge by depicting Johan with two left legs. Is this correct? See for yourself!
Anledningen till att jag valt att skriva om kragstenarna är att de är fascinerande inblick i medeltidens mentalitet samt arkitektur och bildkonst. Inlägget bygger till stora delar på Annika Franzons guidebok om domkyrkan.
The reason why I chose to write about the corbels is that they are fascinating insights into the medieval mentality as well as architecture and visual art. The post is largely based on Annika Franzon's guidebook on the cathedral.
Kragstenarna är avsatser tänkta för statyer och finns tre meter upp på kalkstenspelarna runt högkoret vilka var ett vanligt motiv i medeltida kyrkor. Dessa kragstenar har i Uppsala domkyrka mycket vackra stenhuggeriarbeten, små konstverk från slutet av 1200-talet och början av 1300-talet som hör till de äldsta inredningsdetaljerna i domkyrkan. De är troligen utförda under den franske stenmästaren Estienne de Bonneuill. Motiven på kragstenarna berättar om nattvardens betydelse för frälsning och för ett himmelskt liv efter döden. De kragstenar som är vända in mot högaltaret lyfter fram att Guds nåd kan rädda alla och de mot koromgången lyfter fram vägen till evig salighet. I motiven blandas bibelberättelser, legender och antik mytologi och de var under medeltiden färglagda och även delvis förgyllda. Kragstenarna i Uppsala domkyrka har aldrig haft statyer stående på dem och idag används dem som hyllor för blomsterutsmyckning vid olika högtidliga tillfällen.
The corbels are ledges intended for statues and are found three meters up on the limestone pillars around the chancel which were a common motif in medieval churches. These corbels in Uppsala Cathedral have very beautiful stone carvings, small works of art from the end of the 13th century and the beginning of the 14th century that are among the oldest interior details in the cathedral. They were probably made under the French stonemason Estienne de Bonneuill. The motifs on the corbels tell of the importance of the sacrament for salvation and for a heavenly life after death. The corbels facing the high altar highlight that God's grace can save all, and those toward the choir aisle highlight the path to eternal bliss. The motifs mix biblical stories, legends and ancient mythology and during the Middle Ages they were colored and even partially gilded. The pebbles in Uppsala Cathedral have never had statues standing on them and today they are used as shelves for flower decoration on various solemn occasions.
Bild 1: Ond, bråd död – Två stridande män varav den yngre, mindre rustade får ett dödligt hugg. Att dö på detta sätt, utan tillfälle att bekänna sina synder och ta emot nattvarden och sista smörjelsen, var något den medeltida människan fruktade. // Picture 1: Evil, sudden death – Two warring men, of whom the younger, less equipped one receives a fatal blow. To die in this way, without the opportunity to confess one’s sins and receive communion and final anointing, was something the medieval man feared. Bild 2: God död – Den åldrade Marias död. Maria är omgiven av lärjungarna och änglar sprider väldoftande rökelse över henne. Marias själ som Kristus lyfter till himlen symboliseras av en miniatyrbild av henne i hans famn. // Picture 2: Good death – The death of the aged Mary. Mary is surrounded by the disciples and angels spread fragrant incense over her. Mary’s soul that Christ lifts to heaven is symbolized by a thumbnail of her in his arms.
KURIOSA
Framsidan av sten 3 upptas av en stor sugga med mycket framträdande tryne och vars kropp är täckt av hår eller en styv kam av borst. Fötterna har utmejslade klövar. En man med toppig hatt och korkskruvslockar vid tinningen (en judes kännetecken) matar suggan med ekollon. Under suggan finns det två andra judar som diar henne, varav den ene är naken. En fjärde jude kommer flygande och har precis tappat sin hatt (med en extra ring kring toppen). Hans ansikte är mycket större, med kroknäsa och kraftiga läppar (en rabbin?), och han lyfter upp suggans svans. Judesuggan var ett mycket vanligt medeltida motiv i antisemitiska bildmotiv. I kristen kontext tolkas den som en skymf mot judarna då dessa bildmotiv visar dem med vad som för dem var höjden av orenhet. Judesuggan i Uppsala domkyrka har väckt olika reaktioner och många menar att den ska tas bort och andra att det är ohistoriskt att undertrycka budskap bara för att de idag anses kränkande. Enligt Svenska kyrkans uttalande (se nedan) så är det viktigt att man begrundar dess roll i den kristna kyrkans historia som uppvisat intolerans mot judarna och lär av den.
The front of stone 3 is occupied by a large sow with a very prominent snout and whose body is covered with hair or a stiff comb of bristles. The feet have chiseled hooves. A man with a top hat and corkscrew caps at the temple (a Jew's characteristic) feeds the sow with acorns. Under the sow, there are two other Jews suckling her, one of whom is naked. A fourth Jew comes flying and has just dropped his hat (with an extra ring around the top). His face is much larger, with a crooked nose and strong lips (a rabbi?), and he lifts the sow's tail. The Jewish sow was a very common medieval motif in anti-Semitic imagery. In the Christian context, it is interpreted as an insult to the Jews as these image motifs show them with what for them was the height of impurity. Judesuggan in Uppsala Cathedral has provoked different reactions and many believe that it should be removed and others that it is unhistorical to suppress messages just because they are today considered offensive. According to the Church of Sweden's statement (see below), it is important to consider its role in the history of the Christian Church, which has shown intolerance towards the Jews and learn from it.
Bild 3: Judendomen – En grupp judiska män diande en sugga. Judesuggor var en antijudisk symbol i det medeltida Europa. // Picture 3: Judaism – A group of Jewish men breastfeeding a sow. Jewish sows were an anti-Jewish symbol in medieval Europe.Bild 4: Hedendom och otro – En skildring av hednisk oferrit. I mitten står en varelse med drag av fladdermus, rovfågel och drake (djävulen eller en avgud). Kvinnan till höger håller i en kvast eller en spann (offerblodsstänkning). Figuren till vänster kom till i mitten av 1800-talet. // Picture 4: Paganism and unbelief – A depiction of pagan inferiority. In the middle is a creature with the features of a bat, bird of prey and dragon (the devil or an idol). The woman on the right is holding a broom or a bucket (sacrificial blood splattering). The figure on the left was created in the middle of the 19th century.Bild 5: Kristen tro – Nattvarden. Mansansiktet i mitten är vinträdet personifierat. De tolv bladen symboliserar lärjungarna. Till vänster ser vi Jesus hållande handen upp och till vänster om honom en kamel, som kan ha både ett positivt eller ett negativt symbolvärde 🙂 // Picture 5: Christian faith – The Lord’s Supper. The male face in the middle is the vine personified. The twelve leaves symbolize the disciples. To the left we see Jesus holding his hand up and to the left of him a camel, which can have both a positive or a negative symbolic value 🙂Bild 5 fortsättning: Mannen till höger är vinodlaren med en druvklase i handen, symbol för nattvarden. Till höger om mannen ser vi en elefant, som liksom kamelen kan ha ett både positivt och negativt symbolvärde. // Picture 5 continued: The man on the right is the winegrower with a bunch of grapes in his hand, a symbol of the Lord’s Supper. To the right of the man we see an elephant, which like the camel can have both a positive and negative symbolic value. Bild 6: Okristligt leverne. Den ridande kvinnan i mitten tolkas som Luxuria, symbolen för dödssynden vällust. Djuret är en vädur eller bock. Till vänster om henne en musiker, bild för lättsinne. // Picture 6: Unchristian living. The riding woman in the middle is interpreted as Luxuria, the symbol of the deadly sin of lust. The animal is a ram or buck. To her left a musician, picture for frivolity.Bild 6 fortsättning: Till höger om Luxuria en annan musiker, bild för lättsinne. // Picture 6 continued: To the right of Luxuria another musician, picture for frivolity.Bild 6 fortsättning: Till vänster om musikern en narr, också den bild för lättsinne. Haren och hunden är symboler för otukt och okyskhet. // Picture 6 continued: To the left of the musician a fool, also the picture for frivolity. The hare and the dog are symbols of fornication and chastity. Bild 7: Julnattens under. Staffan och fyra hästar samt i övre högra hörnet stjärnan lysande över Betlehem. Vissa tolkar bilden som aposteln Paulus omvändelse. // Picture 7: The wonder of Christmas night. Staffan and four horses and in the upper right corner the star shining over Bethlehem. Some interpret the image as the conversion of the apostle Paul.Bild 8: Hålla fast vid tron – Martyren Stefanus död. Bödlarna stenar honom till döds. Han har knäppt sina händer till bön och Guds hand sträcker sig mot honom genom molnen. // Picture 8: Holding on to the faith – The death of the martyr Stephen. The executioners stone him to death. He has clasped his hands for prayer and God’s hand reaches out to him through the clouds.Bild 9: Kristi frälsargärning – Jesu död. Pelikanhonan till vänster hackar på sitt bröst tills de hungriga fågelungarna kan dricka hennes blod. Till höger fågeln Fenix som symbol för Kristi uppståndelse. // Picture 9: The work of Christ’s salvation – Jesus’ death. The female pelican on the left chops on her breast until the hungry chicks can drink her blood. To the right the phoenix as a symbol of Christ’s resurrection.Bild 10: Vägen till evigt fördärv – Denna kragsten höggs bort på 1700-talet och en ny bild sattes upp i slutet av 1800-talet. Bilden visar hur Sankt Eriks relikskrin bärs från den gamla domkyrkan i (Gamla) Uppsala till den nya (nuvarande) domkyrkan. // Picture 10: The road to eternal ruin – This collar stone was cut away in the 18th century and a new picture was erected at the end of the 19th century. The picture shows how St. Erik’s shrine is carried from the old cathedral in (Old) Uppsala to the new (current) cathedral.Bild 11: Nåderika förbund med Gud. Till vänster brottas Gud i en okänd mans skepnad med Jakob. Till höger Josua, Moses efterträdare. // Figure 11: Graceful covenants with God. On the left, God wrestles with Jacob in the form of an unknown man. To the right Joshua, Moses’ successor.Bild 12: Kristi seger. Till vänster fabeln om räven och lejonet. Till höger örnen som besegrar en drake symboliserar Kristi seger över djävulen. // Picture 12: Christ’s victory. To the left the fable of the fox and the lion. To the right the eagle that defeats a dragon symbolizes Christ’s victory over the devil.Den medeltida koromgången // The Medieval ambulatoryEn del av koromgången tak // A part of the ceiling of the ambulatoryMellan Vasakoret och högkoret finns en gravhäll med namnet Jakob Ulvsson Örnfot (d. 1521), ärkebiskop och Uppsala universitets grundare 1477. // Between the Vasa Choir and the high choir there is a tombstone with the name Jakob Ulvsson Örnfot (d. 1521), archbishop and founder of Uppsala University 1477.Jakob Ulvsson. Källa // Source: Svenska KyrkanBredvid ärkebiskopens gravhäll står konstverket Maria (Återkomsten) av konstnären Anders Widoff (f. 1953), en gåva från Huseliusfonden och invigd 2005. Skulpturen är i polyester och silikon och kläderna är sydda av ateljén Handarbetets Vänner. // Next to the archbishop’s tombstone is the artwork Maria (The Return) by the artist Anders Widoff (b. 1953), a gift from the Huselius Foundation and inaugurated in 2005. The sculpture is in polyester and silicone and the clothes are sewn by the studio Handarbetets Vänner. Widoff. Källa // Source: HV TextilMinnestavla över teologie professor Erik Odhelius (1620-66) // Plaque of theology Professor Erik Odhelius (1620-66) Odhelius. Källa // Source: Wikipedia
Namnet Knut är nordiskt och det kan ursprungligen ha varit ett binamn, identiskt med substantivet knut. Under vikingatiden fanns den magiska tankegången att man genom namnet ”slog en knut” så att barnet blev det sista i barnaskaran. Under medeltiden bars namnet av flera danska och svenska kungar, bland vilka Danmarks kung Knut den store var länge ihågkommen som Englands erövrare (1000-talet). Idag bärs namnet av ca. 14 100 svenskar. Den vanligaste smekformen är Knutte som ingår i kåsören Red Tops ord för en ung motorcyklist, skinnknutte.
The name Knut is Nordic and it may originally have been a nickname, identical to the noun knut/knot. During the Viking Age, there was the magical idea that the name 'tied a knot', so that the child became the last in the group of children. During the Middle Ages, the name was carried by several Danish and Swedish kings, among whom Denmark's King Canute the Great was long remembered as the conqueror of England (1000s). Today the name is carried by approx. 14,100 Swedes. The most common form of caress is Knutte, which is part of Red Top's words for a young motorcyclist, leather knot.
Knut den store. Källa: Wikipedia // Canute the Great. Source: Wikipedia
Den figur som dock gett namn åt dagens datum är den danske hertigen Knut Lavard (ca. 1096 – 7 januari 1131). Han blev mördad av kusinen Magnus Nilsson som såg Knut som en rival om den danska tronen. Knuts maka, Ingeborg, var havande när mordet inträffade och sonen Valdemar lyckades bli kung 1157 och få sin far helgonförklarad redan 1169. Knut Lavards dödsdag den 7 januari var julhelgen slut och man återvände till vardagen. Dagen bär än i dag hans namn i Danmark. Vid slutet av 1600-talet förlängdes julfirandet en vecka och Knut flyttades år 1680 till 13 januari då varje stor kyrkohögtid i äldre tid hade en efterfest åtta dagar senare, en s.k. oktav.
The figure that, however, gave name to today's date is the Danish Duke Knut Lavard (ca. 1096 - 7th January 1131). He was murdered by his cousin Magnus Nilsson who saw Knut as a rival for the Danish throne. Knut's wife, Ingeborg, was pregnant when the murder occurred and his son Valdemar managed to become king in 1157 and have his father canonized as early as 1169. On Knut Lavard's death day on January 7th, the Christmas celebrations were over and people returned to everyday life. The day still bears his name in Denmark. At the end of the 17th century, the Christmas celebrations were extended for a week and Knut was moved in 1680 to January 13th, because every major church celebration in older times had an after-celebration feast eight days later, a so-called octave.
Knut Lavard. Källa // Source: Wikipedia
Alla traditioner knutna till Knut flyttades tillsammans med namnet till 13 januari, även det gamla talesättet ”Knut kör julen ut” samt seden att klä ut sig till knutgubbar (särskilt på kvällen innan). Två till Knutrim är: ”Slut på julen och slut på ljusen / och slut på brännvinet i alla husen!” samt ”Här kommer Knut, / som kör julen ut. / Låt den inte stilla stå / utan bort till grannen gå!” (från Bohuslän). De flesta Knutstraditioner är lokala och inte så gamla. I Sunnetrakten i Värmland går folk fortfarande runt till grannarna med masker för ansiktet. I Gimo i Uppland ordnas ett tåg genom samhället där deltagarna bär stora papier-maché-masker föreställande kända personer, en slags vintrig karneval. På Knutsdagen skulle gillena avslutas och allt som fanns kvar av julmat och -dryck skulle förtäras. Under 1900-talet har det blivit vanligt med julgransplundringar på tjugondag Knut då julgranen slängs ut, därav rimmet ”Tjugondag Knut åker granen ut!”. Själva termen ”julgransplundring” är tidigast känd i tryck i tidningen ”Husmodern” från 1922.
All the traditions associated with Knut were moved together with the name to 13th January, including the old saying 'Knut drives Christmas outä and the custom of dressing up as Knut-men (especially the night before). Two more Knut rhymes are: 'End of Christmas and end of candles / and end of brandy in all the houses!' and 'Here comes Knut, / who drives Christmas out. / Do not let it stand still / but go to the neighbor!' (from Bohuslän). Most Knut traditions are local and not so old. In the Sunne area in Värmland, people still walk around to the neighbors with masks on their faces. In Gimo in Uppland, a procession is arranged through the community where the participants wear large papier-mâché masks representing famous people, a kind of winter carnival. On Knut Day, the festivities would end and everything that was left of Christmas food and drink would be consumed. During the 20th century, it has become common with Christmas tree looting on the twentieth day Knut when the Christmas tree is thrown out, hence the rhyme 'Twenty-day Knut walks out the Christmas tree!'. The very term 'Christmas tree looting' is first known in print in the magazine 'Husmodern' from 1922.
Julen dansas ut i en av bondstugorna på Boo herrgård. Tavla av Hugo Hamilton. Källa: WikipediaKnutgubbar 1922. Källa: Wikipedia // Knut-men 1922. Source: Wikipedia
Den äldsta skildringen av svenskt tjugondagsfirande finns dock hos Olof Rudbeck d.ä. i hans Atlantica (1679-1702): ”Husbonden kommer in i gästabudsstugan och hugger fast en yxa mitt på golvet. Efter honom kommer stugpigan med sopkvasten, kokerskan med kniven och stekspettet, drängen med syltan, källardrängen med tunnetappen och mera sådana sällskap, viljandes liksom köra ut gästerna, dock med allt skämt.”
The oldest description of Swedish twenty-day Knut celebrations can though be found in Olof Rudbeck sr's Atlantica (1679-1702): 'The master enters the guest house and chops an ax in the middle of the floor. After him comes the maid with the broom, the cook with the knife and the skewer, the boy with the jam, the cellar boy with the barrel tap and more such company, willingly as if to drive out the guests, but all as jest.'
Korsmitten, kyrkans mittpunkt, ligger där långskeppet möter tvärskeppen. Korsmitten kalls även för kröningsvalvet då alla regenter från Gustav Vasa (1528) till Ulrika Eleonora (1719) hade sin kröningsceremoni i domkyrkan (förutom Kristina och Karl XII) och antas ha haft en del av ceremonin just här. Slutstenen, på 27 meters höjd, har en gyllene bild av Guds hand formad till välsignelsens tecken. Hälften av alla korens slutstenar är medeltida.
The center of the church is where the nave meets the transept. The center is also called the coronation vault since all the regents from Gustav Vasa (1528) to Ulrika Eleonora (1719) had their coronation ceremony in the cathedral (except Kristina and Karl XII) and are believed to have had part of the ceremony right here. The capstone, at a height of 27 meters, has a golden image of God's hand shaped into the sign of blessing. Half of all the choirs' keystones are medieval.
Det flyttbara centralaltaret, ritat av slottsarkitekt Ove Hidemark (1931-2015) och tillverkat 1995 i björk med korsdekorationer av hamrad mässing. // The movable central altar, designed by castle architect Ove Hidemark (1931-2015) and made in 1995 in birch with cross decorations of hammered brass. Ljuskronan är domkyrkans största med en höjd på tre meter och är från 1600-talet. Den inköptes 1764 från Storkyrkan i Stockholm och är liksom de övriga ljuskronorna höjas och sänkas maskinellt. Samtliga kyrkans ljuskronor har plats för mer än 530 levande ljus. // The chandelier is the largest of the cathedral’s chandeliers with a height of three meters and is from the 17th century. It was purchased in 1764 from Storkyrkan in Stockholm and, like the other chandeliers, it can be raised and lowered mechanically. All of the church’s chandeliers have room for more than 530 candles.
Predikstolen invigdes 1710 och var en gåva från änkedrottning Hedvig Eleonora. Den är ritad av arkitekt Nikodemus Tessin den yngre (1654-1728) och byggd av bildhuggare Burchardt Precht (1651-1738). Predikstolen är barock och byggd av lind och furu, samt till stora delar förgylld. På ryggstycket ser man Johannes döparen predika i öknen.
The pulpit was inaugurated in 1710 and was a gift from the widowed queen Hedvig Eleonora. It was designed by architect Nicodemus Tessin the Younger (1654-1728) and built by sculptor Burchardt Precht (1651-1738). The pulpit is baroque and built of linden and pine, and largely gilded. On the back you can see John the Baptist preaching in the desert.
Tessin. Källa // Source: WikipediaPå framsidan, bröstvärnet, ser man till vänster Jesu liknelse om husbonden som lejer arbetskraft till sin vingård. Taket kröns av en skulptur föreställande aposteln Paulus buren av änglar. Nedanför finns bokstäverna HERS som står för Hedvig Eleonora Regina Sueciae. // On the front, the breastplate, you can see on the left Jesus’ parable of the master who hires labor for his vineyard. The roof is crowned by a sculpture depicting the apostle Paul carried by angels. Below are the letters HERS which stand for Hedvig Eleonora Regina Sueciae.Nicolas Vallari: Hedvig Eleonora, 1636-1715, drottning av Sverige, prinsessa av Holstein-Gottorp. Grh 1869. Källa // Source: WikipediaPå bröstvärnets framsida ser man motivet aposteln Paulus som predikar i Athen. // On the front of the breastplate is the motif of the apostle Paul preaching in Athens.Predikstolens trappa. Ovanför dörren står gestalten Fides (Tron) med bevingade barn vid sin sida som symboliserar lagen (Gamla testamentet eller katolicismen) och evangeliet (Nya testamentet eller protestantismen). // The stairs of the pulpit. Above the door stands the figure of Fides (Faith) with winged children by its side, symbolizing the law (Old Testament or Catholicism) and the gospel (New Testament or Protestantism).
Orgeln på läktaren över vapenhuset byggdes 1871 av Per Larsson Åkerman (1826-1876) i Stockholm. Den har 50 stämmor, tre manualer, pedalverk och 3 200 pipor av vilka de största är 12 m. höga! Åkermanorgeln är ett av de finaste exemplen på svensk orgelbyggnadskonst och Sveriges största bevarade orgel från sin tid.
The organ in the gallery above the coat of arms was built in 1871 by Per Larsson Åkerman (1826-1876) in Stockholm. It has 50 parts, three manuals, pedals and 3,200 pipes, the largest of which are 12 m high! The Åkerman organ is one of the finest examples of Swedish organ building art and Sweden's largest preserved organ from its time.
Åkerman. Källa // Source: Wikipedia
Mellan högaltaret och mittgången finns minnesstenen över vetenskapsmannen och professorns vid Uppsala universitet Olof Rudbeck (1630-1702). Han är begravd på annan plats i långhuset. På stenen står i svensk översättning: ”Om hans odödlighet vittnar Atlantican, om hans dödlighet denna grav”. I Atlantican försökte Rudbeck bevisa att Sverige var världens äldsta rike och urhem för andra kulturer 🙂
Between the high altar and the aisle is the memorial stone to the scientist and professor at Uppsala University Olof Rudbeck (1630-1702). He is buried elsewhere in the nave. On the stone is written in Swedish translation: 'On his immortality testifies Atlantica, on his mortality this grave'. In 'Atlantica', Rudbeck tried to prove that Sweden was the world's oldest kingdom and the home of the other cultures 🙂
Rudbeck. Källa // Source: Wikipedia
I högkoret finns högaltaret och detta är byggnadens centrum vilket markeras även med en trappa. Högkoret är platsen för vigning av stiftets präster och diakoner och av Svenska kyrkans alla biskopar. Koret har behållit sin medeltida form med de spetsbågiga valven och var under medeltiden avskärmat från resten av kyrkan av ett gotiskt korskrank, troligtvis en gallerlik vägg av sten eller trä, som försvann för länge sedan. Korets nuvarande målningar kom till vid restaureringen 1885-93.
The high choir contains the high altar and this is the center of the building, which is also marked with a staircase. Högkoret is the place for the consecration of the diocese's priests and deacons and of all the bishops of the Church of Sweden. The choir has retained its medieval shape with the pointed arches and was during the Middle Ages shielded from the rest of the church by a Gothic screen wall, probably a grate-like wall of stone or wood, which disappeared a long time ago. The choir's current paintings were created during the restoration in 1885-93.
Korset, skapat av konstnären Bertil Berggren-Askenström (1917-2006), är nästan tre meter högt och har stått här sedan 1976. Det är av silver och diamantslipat kristallglas med slipade symboler inuti. Vid dess fot finns två mindre kors som symboliserar de två rövare som korsfästes samtidigt med Jesus. // The cross, created by the artist Bertil Berggren-Askenström (1917-2006), is almost three meters high and has stood here since 1976. It is made of silver and diamond-cut crystal glass with cut symbols inside. At its foot are two smaller crosses that symbolize the two robbers who were crucified at the same time as Jesus. Dopfunten av marmormålat trä är från 1757 är skapad av bildhuggaren Magnus Granlund (d. 1779). // The baptismal font of marble-painted wood is from 1757 and was created by the sculptor Magnus Granlund (d. 1779).Laurentius Petri Nericius (1499-1573) grav. Han var den första lutherska ärkebiskopen. // Grave of Laurentius Petri Nericius (1499-1573). He was the first Lutheran archbishop.Nericius. Källa // Source: WikipediaNathan Söderbloms (1866-1931) grav. Inför hans begravning gjordes ett undantag från det sena 1700-talets förbud mot begravning inomhus. Askan efter hans hustru Anna begravdes 1955 på samma plats. Hällen är utförd av skulptör Christian Eriksson (1858-1935). // Nathan Söderblom’s (1866-1931) grave. Prior to his funeral, an exception was made from the late 18th century ban on indoor burial. The ashes of his wife Anna were buried in 1955 in the same place. The slab is made by sculptor Christian Eriksson (1858-1935). Nathan Söderblom fick Nobels fredspris 1930 för sin viktiga insats för det internationella ekumeniska arbetet. Bildkälla: Wikipedia. // Nathan Söderblom received the Nobel Peace Prize in 1930 for his important contribution to international ecumenical work. Source of the picture: WikipediaÄrkebiskopinnan Anna Söderblom (1870-1955). Källa: Wikipedia // Archbishop’s wife Anna Söderblom. Source: Wikipedia
Förutom dessa väl kända gravar så finns det även några gravar längre fram i högkoret där flera av Sveriges mer kända ärkebiskopar är begravda, som t.ex. Jöns Bengtsson Oxenstierna (ca. 1417-67) som troligen är begravd tillsammans med familjemedlemmar under stenhällen nära dopfunten. Jag har tyvärr inte kunnat identifiera dessa gravhällar så jag bifogar här fler bilder på olika gravhällar.
In addition to these well-known graves, there are also some graves further in the choir where several of Sweden's more famous archbishops are buried, such as Jöns Bengtsson Oxenstierna (ca. 1417-67) who is probably buried together with family members under the stone slab near the baptismal font. Unfortunately, I have not been able to identify these tombstones, so I enclose more pictures of different tombstones here.
Oxenstierna. Källa // Source: WikipediaSilverkronan är gjord av drottning Kristinas guldsmed Herman Kaufmann (d. 1670). Den har plats för 12 ljus och var en gåva till domkyrkan från grevinnan Ebba Leijonhufvud (d. 1654), till minne av hennes dotter Anna Margareta som dog ung 1615. Hon lät gravera en varnande text på kronan: ”Förbannad vare den som Herrens Tempel röfvar denna krona eller i något måtto förvanskar eller brukar den för anners än hon är ärnad, Gud till ära i Herrens hus”. // The silver crown is made by Queen Kristina’s goldsmith Herman Kaufmann (d. 1670). It has room for 12 candles and was a gift to the cathedral from Countess Ebba Leijonhufvud (d. 1654), in memory of her daughter Anna Margareta who died young in 1615. She had a warning text engraved on the crown: ‘Cursed be he that smiteth the temple of the Lord, or profaneth it, or perverteth it for any other purpose than that which is done unto him, to the glory of God in the house of the Lord.’
Under medeltiden hade väggar, valv och pelare kalkmålningar samt dekorativa mönster. Högkoret vitkalkades (tyvärr!) på 1570-talet, men resten av kyrkan vitkalkades 1649-50. Nya kyrkomålningar fick domkyrkan i början av 1890-talet. Arbetena pågick i två år och de leddes av arkitekt Agi Lindgren (1858-1927) som försökte återskapa det medeltida utseendet med hjälp av några ytterst få rester av de överkalkade målningarna samt inlånade mönster från andra kyrkor i landet. I bilden ovan som finns ovanför högaltaret ser vi Kristus på sin tron och bakom honom en regnbåge symboliserande förbundet mellan Gud och människor. Runtomkring står apostlarna med sina attribut. Högt upp under fönstervåningen är berättelser ut Nya testamentet illustrerade och nedanför syns lovsjungande änglar och instrumentspelande änglar samt kända personer ur kyrkohistorien.
During the Middle Ages, walls, arches and pillars had frescoes as well as decorative patterns. The high choir was whitewashed (unfortunately!) in the 1570s, but the rest of the church was whitewashed 1649-50. The church received new church paintings in the early 1890s. The work lasted for two years and was led by architect Agi Lindgren (1858-1927) who tried to recreate the medieval appearance with the help of a very few remnants of the whitewashed paintings as well as borrowed patterns from other churches in the country. In the image above, which is above the high altar, we see Christ on his throne and behind him a rainbow symbolizing the covenant between God and man. All around are the apostles with their attributes. High up under the window floor, stories from the New Testament are illustrated and below you can see praise-singing angels and instrument-playing angels as well as famous people from church history.
Högkorets orgel tillverkades 1950 av Marcussen & Soen i Aabenraa, Danmark och är den första kororgel byggd i Sverige. Den har 15 stämmor, två manualer och pedal.
The central choir organ was manufactured in 1950 by Marcussen & Soen in Aabenraa, Denmark and is the first choir organ built in Sweden. It has 15 voices, two manuals and a pedal.
Trettondagen är överallt, förutom hos svenskar, finlandssvenskar och norrmän, julens sista riktiga helgdag. Nu började julmaten ta slut och man fick nöja sig med att skava det sista från skinkben och revbensspjäll, varför ett annat namn på denna helg var ”benraskedagen”.
I kyrkan heter helgen med ett grekiskt, fornkristet namnet epifáneia, från ett verb med betydelsen ”visa upp, framträda”, dvs. uppenbarelsefesten. Namnet beror på att dagen i den äldsta fornkyrkan firades till minne av Kristi framträdande i världen då Johannes Döparen döpte honom och då hans profetbana inleddes. I de östliga kyrkorna firar man det fortfarande. Men namnet kan också syfta på att stjärnan över Betlehem hade uppenbarat för de vise männen från österns länder att Jesus var född. OBS! Det står ingenstans att läsa hur många de var eller vad de hette! Uppgifterna att de var tre samt deras namn förekommer tidigast i en latinsk legend från 300-talet. Dagen firades redan på 100-talet och är den äldsta högtidsdagen under julperioden.
Jesu dop // The Baptism of Jesus. Källa // Source: Wikipedia
När västkyrkorna på 300-talet bestämt sig för att förlägga Jesu födelse till den 25 december, knöt de samtidigt trettondagshelgen till julfirandet och gav den ett nytt innehåll, nämligen att den skulle firas till minne av de tre vise männens (Kaspar, Melkior och Baltasar) besök i stallet i Betlehem. Från början ”mager” (astrologer) avancerade de plötsligt till Heliga Tre Konungar. Enligt legenden dog de alla tre ungefär samtidigt och hamnade i samma grav, där de hittades av drottningen och helgonet Helena, död ca. 330 och mor till Konstantin den store. Hon tog deras rester med sig till Konstantinopel och lät dem placeras i en präktig marmorsarkofag. År 324 skänkte kejsar Konstantin en grekisk präst i Milano de tre liken och sarkofagen vilka fraktades till Milano. Där vilade de sedan i lugn och ro ett tag, men år 1163 donerade den tyske kejsaren Fredrik Barbarossa (som erövrat Milano samma år) stoftet till sin rikskansler, Rainald von Dassel, ärkebiskop i Köln. Relikerna hamnade således i Köln, lades i ett av kristenhetens ståtligaste guldskrin och finns än i dag i Kölnerdomen.
De tre vise männen, mosaik i Ravenna, Italien. Källa: Wikipedia // The Three Wise Men, mosaic in Ravenna, Italy. Source: Wikipedia
Källa // Source: Wikipedia
I Sverige var det till en början de djäknar anknutna till stiftsstädernas gymnasieskolor och eleverna vid andra större skolor som hade tillstånd att i organiserad form och med rektor som dirigent vandra ”ostiatimgång”, dvs. gå från hus till hus och sjunga sina julsånger (visor med Staffansvisan som mest känd samt psalmer), för vilket de kunde få ganska bra betalt i form av kontanter och gåvor in natura vilka kunde bidra till deras uppehälle under följande termins studier. Bland dessa gossar fanns även en lustig gestalt som kallades Judas med pungen som var sällskapets inkasserare eller också en julbock. Det var säkerligen dessa gossars sockengång som sedan inspirerade ungdomar i byarna att själva gå omkring som stjärngossar eller ”staffanssångare” då pojken som gick i spetsen hade en stor stjärna på en stång. Stjärngossar kunde vara sju till antalet: tre kungar, tre vise män och en ”pajas” som kunde vara Judas, Herodes eller julbocken. Dessa har ursprung i den medeltida katolska kyrkans mysteriespel som framställdes åskådligt för menigheten och förbjöds på 1700-talet av den protestantiska kyrkan.
Stjärngossar i Nås i Dalarna går med ”ljusa stjärnan” i gårdarna. Två ”tiggare” fanns med: en som vill ha mat i sin kont och en som önskar få brännvin i sin kagge. En tredje tiggare är Judas, han som har spetsig näverhatt och näveransikte med skägg av svart ull. Man åt inte upp det ihoptiggda på stället, utan det sparades till en gemensam fest som ungdomarna i byn ordnade på trettondagskvällen.
Trettondagsafton var på många håll sista tillfället för ungdomslagen att hålla gille och lekstuga under julhelgen, och det var på dessa fester som stjärngossarna tiggde mest om bidrag. Idag är stjärngossetåget endast bara ett inslag som kör och svans i Luciaprocessionerna, iförda struthattar med guldstjärnor på.
Ett gäng stjärngossar i Uppland med en stjärna av gatlyktetyp sjunger sin inledningssång ”Goder afton, goder afton, båd herre och fru…” och hoppas bli insläppta. I Uppland liksom i västra Sverige tillhör seden annandagen, medan den i det övriga landet är knuten till trettondagen. Teckning av A. Malmström 1882. Källa: Nordiska Museet. //
Den 6 januari har Kasper, Melker och Baltsar namnsdag. Mansnamnet Kasper är format som ombildning av ett persiskt namn med betydelsen ”skattmästare” och användes tidigast i Sverige år 1465 (Caspar förekom redan 1430). Namnet förknippas också med gamla tiders dockteater (kasperteater), där Kasper är en komisk figur som slåss med djävulen och dennes arga hustru. Idag bärs namnet med alla dess olika stavningar av ca. 10 845 män.
Kasperteater, Burattini. Källa: Wikipedia // Kasper Theater, Burattini. Source: Wiktipedia
Mansnamnet Melker återgår på Melchior som anses vara hebreiskt och sammansatt av melk ”kung” och or ”ljus”. Namnet är först belagt år 1479 (stavat Melcher), medan Melchior förekom redan 1426. Idag bärs namnet med alla dess olika stavningar av ca. 8 985 män.
Mansnamnet Baltsar återgår på Balthazar, ett babyloniskt namn som tolkas ”må Gud (Baal) skydda kungen”. Namnet är först belagt år 1473 (stavat Baltzar) och bärs idag av endast ca. 800 män.
I spanskspråkiga länder är trettondedagen den dag under julen då barnen får sina presenter. Föräldrarna berättar för barnen att det är los Reyes Magos (de heliga tre konungarna) som kommit med dem.
I norra tvärskeppet fanns förmodligen Johannes döparens altare under medeltiden och kanske också en dopfunt. Troligen var rummet också kultplats för Sankt Lars.
In the northern nave there was probably the altar of John the Baptist during the Middle Ages and perhaps also a baptismal font. The room was probably also a place of worship for Saint Lars.
Över porten sitter ett av domkyrkans rosfönster, kallat även Andens eller livgiverskans fönster. Glasen till samtliga tre stora fönster skänktes av Carl Ekman, bankkassör i Uppsala, i samband med restaureringen i slutet av 1800-talet. Fönstren tillverkades av Svenska glasmåleriaktiebolaget i Göteborg. Detsamma gäller domkyrkans övriga glasmålningar med sju undantag (Vasakoret samt ett fönster vardera i Finstakoret och Horns gravkor). Uppsala domkyrka startade en glashytta 2013 för att rengöra och konservera fönstren. En tolkning är att fönstren över portarna skildrar den heliga treenigheten. Rosfönstret i norra tvärskeppet är det äldsta av de stora fönstren och i klassisk gotisk stil. Med stor sannolikhet tillverkades det av stenhuggarna från Frankrike. Fönstret är också mycket lika tvärskeppsrosorna i Notre Dame i Paris. Masverket eller spröjsen av kalksten måste bytas ut 1885-93, men har samma utformning som när fönstret byggdes i slutet av 1200-talet. Duvan och elden symboliserar Guds ande och finns med i sjupasset i fönstrets mitt.
Above the gate is one of the cathedral's rose windows, also called the Holy Spirit's or the giver of life's window. The glass for all three large windows was donated by Carl Ekman, bank treasurer in Uppsala, in connection with the restoration at the end of the 19th century. The windows were manufactured by the Swedish stained glass company in Gothenburg. The same applies to the cathedral's other stained glass windows with seven exceptions (Vasa Choir and one window each in Finsta Choir and Horn's grave choir). Uppsala Cathedral started a glass cabin in 2013 to clean and preserve the windows. One interpretation is that the windows over the gates depict the Holy Trinity. The rose window in the north transept is the oldest of the large windows and in classic Gothic style. In all probability it was made by the stonemasons from France. The window is also very similar to the transept roses in Notre Dame in Paris. The masonry or bar of limestone must be replaced in 1885-93, but has the same design as when the window was built at the end of the 13th century. The dove and the fire symbolize the Holy Spirit of God and are included in the seven passages in the middle of the window.
Under restaureringen 1885-93 utförde konstnären Caleb Althin en stor väggmålning i norra tvärskeppet. Den är idag skymd av orgeln men berättar om missionären Ansgars (801-865) möte med kung Björn.
During the restoration in 1885-93, the artist Caleb Althin made a large mural in the northern transept. It is today obscured by the organ but tells of the missionary Ansgar's (801-865) meeting with King Björn.
Althin. Källa // Source: Wikipedia
Tvärskeppets övriga väggmålningar är på så hög höjd att de är svåra att se från golvet. På västra väggen är fredsängeln målad med en hänvisning till Jesaja 52:7 i bibeln: ”Huru ljufliga äro på bergen budbärarens fötter, som förkunnar frid, som bådar fröjd”. Bilden bredvid ängeln illustrerar hur Gud skapar himmel och jord. På östra väggen fortsätter berättelsen om människans skapelse och om hur Adam och Eva faller för frestelsen att smaka på frukten som Gud sagt åt dem att låta bli. Mindre och delvis skymda bilder föreställer profeterna Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Daniel, Jona, Sakarias och Johannes döparen. Två av Sveriges första kristna kungar har fått sina porträtt i medaljonger, Olof Skötkonung och Erik den helige.
The transept's murals are at such a high height that they are difficult to see from the floor. On the west wall, the angel of peace is painted with a reference to Isaiah 52:7 in the Bible: 'How lovely are the feet of the messenger in the mountains, who proclaim peace, who proclaim joy.' The image next to the angel illustrates how God creates heaven and earth. On the eastern wall, the story of human creation and how Adam and Eve fall for the temptation to taste the fruit that God told them not to. Smaller and partially obscured images represent the prophets Isaiah, Jeremiah, Ezekiel, Daniel, Jonah, Zechariah, and John the Baptist. Two of Sweden's first Christian kings have received their portraits in medallions, Olof Skötkonung and Erik the Holy.
Gud skapar Adam // God creates AdamAdam och Eva // Adam and Eve
1925 invigdes ett Ansgarskapell i norra tvärskeppet som användes i några årtionden vid mindre gudstjänster och vigslar. Kapellet moderniserades under restaureringen 1971-76, men togs sedan bort på 1980-talet. I början av 2000-talet ändrades tvärskeppets utseende igen när domkyrkan fick en ny orgel. Den byggdes av Fratelli Ruffatti i Padova, Italien, och är placerad på en nybyggd läktare. Orgeln invigdes år 2009. Den har ett flyttbart spelbord och lämpar sig för musik från olika tidsepoker. Ruffattiorgeln har 69 stämmor, 4 manualer och en pedal, 4 065 pipor samt 37 klockor.
In 1925, an Ansgar Chapel was inaugurated in the northern transept, which was used for a few decades at smaller services and weddings. The chapel was modernized during the restoration in 1971-76, but was removed in the 1980s. In the early 2000s, the appearance of the transept changed again when the cathedral got a new organ. It was built by Fratelli Ruffatti in Padua, Italy, and is located on a newly built platform. The organ was inaugurated in 2009. It has a movable playing table and is suitable for music from different eras. The Ruffatti organ has 69 parts, 4 manuals and a pedal, 4,065 pipes and 37 bells.
De kraftiga kyrkportarna av ek är från slutet av 1800-talet.
The strong oak church gates date from the end of the 19th century.
Minnestavlorna på tvärskeppets väggar är över tre astronomer: Petrus Elvius (1660-1718) och Martin Strömer på västra väggen, Andreas Spole (1630-1699) på den östra. De skyms idag av orgeln.
The plaques on the walls of the transept are over three astronomers: Petrus Elvius (1660-1718) and Martin Strömer on the west wall, Andreas Spole (1630-1699) on the east. They are obscured today by the organ.
Elvius. Källa // Source: WikipediaSpole. Källa // Source: WikipediaUtanför sakristian hänger vapensköldarna för amiral och friherre Åke Hansson Ulfsparre (1597-1657) till vänster och friherre Lars Gripenhjälm (1600-1671) till höger. // Outside the sacristy hang the coats of arms of Admiral and Baron Åke Hansson Ulfsparre (1597-1657) on the left and Baron Lars Gripenhjälm (1600-1671) on the right.Över vaktmästeriet sitter minnestavlor över bröderna och ärkebiskoparna Jakop Benzelius (1683-1747) och Eric Benzelius den yngre (1675-1743). Begravningsvapnet är för deras bror, Gustav, adlad Benzelstierna. // Above the caretaker’s are memorial plaques of the brothers and archbishops Jakob Benzelius (1683-1747) and Eric Benzelius the Younger (1675-1743). The funeral weapon is for their brother, Gustav, knighted Benzelstierna.Jakob Benzelius. Källa // Source: WikipediaEric Benzelius d.y. Källa // Source: Wikipedia NMGrh 1006Benzelstierna. Källa // Source: Wikipedia
På båda sidor av norra tvärskeppet finns några rum som inte är tillgängliga för allmänheten. Intill Gyllenborgska gravkoret ligger sakristian där präster och andra medverkande samlas inför gudstjänsten och där bl.a. gudstjänstföremål förvaras. Ovanför sakristian ligger ett arbetsrum för anställda. Intill Jagellonska gravkoret finns vaktmästarens expedition och ovanför den ett annat arbetsrum. Ovanför dessa två ligger librariet, biblioteket där man förvarar endast få saker idag.
On both sides of the northern transept there are some rooms that are not accessible to the public. Next to the Gyllenborg burial choir is the sacristy where priests and other participants gather before the service and where, among other things, objects of worship are kept. Above the sacristy is a workroom for employees. Next to the Jagellon grave choir is the caretaker's expedition and above it another study. Above these two is the library where only a few things are stored today.
Fjärde och femte koret i norra sidoskeppet för idag en ganska anonym tillvaro. Masenbachska koret var kanske tillägnat Sankt Jakob under medeltiden och har fått sitt namn efter Hans von Masenbach (d. 1607), ståthållare i Stockholm. Begravningsvapnen högt uppe på väggarna tillhör dock andra personer. På östväggen sitter Petter von Danckwardts (1662-1732) vapen, han var landshövding i Dalarna. På västväggen finns en sköld med en bevingad häst som kommer från hovintendenten Anders von Flygarells (d. 1734) begravning. Koret används idag som barnkor där yngre besökare kan rita, läsa eller leka.
The fourth and fifth choirs in the north aisle have today a fairly anonymous existence. The Masenbach choir was perhaps dedicated to St. Jakob during the Middle Ages and is named after Hans von Masenbach (d. 1607), governor of Stockholm. However, the funeral weapons high up on the walls belong to other people. On the east wall is Petter von Danckwardt's (1662-1732) coat of arms, he was governor of Dalarna. On the west wall is a shield with a winged horse that comes from the court curator Anders von Flygarell's (d. 1734) funeral. The choir is used today as a children's choir where younger visitors can draw, read or play.
Gyllenborgska koret var möjligen tillägnat Sankta Margareta under medeltiden och blev uppkallat efter greve Jacob Gyllenborg (1648-1701). I begravningsvapnet finns förutom den gyllene borgen en grip som håller nyckeln till skattkistan, godsen.
The Gyllenborg Choir was possibly dedicated to Saint Margaret during the Middle Ages and was named after Count Jacob Gyllenborg (1648-1701). In the funeral weapon, in addition to the golden castle, there is a grip that holds the key to the treasure chest, the estate.
Tredje koret i norra sidoskeppet var tillägnat Sankt Andreas, en av Jesu lärjungar. Idag är koret scen för Spångbergstablåerna. De första skulpturerna i träkonstnär Eva Spångbergs (1923-2011) julkrubba kom till domkyrkan 1976. Så småningom kompletterades beställningen med fler tablåer: från Kyndelsmässodagen i början av februari skildras påskens händelser, från Heliga trefaldighets dag på försommaren visar tablån hur Jesus välsignar barnen. Skulpturerna är gjorda i lind och det tropiska träslaget jelutong.
The third choir in the north aisle was dedicated to Saint Andrew, one of Jesus' disciples. Today the choir is the stage for the Spångberg tableaux. The first sculptures in wooden artist Eva Spångberg's (1923-2011) nativity scene came to the cathedral in 1976. Eventually, the order was supplemented with more tableaux: from Candlemas Day in early February depicting Easter events, from Holy Trinity Day in early summer, the tableau shows how Jesus blesses children. The sculptures are made of linden and the tropical wood jelutong.
På väggarna sitter minnestavlor över dem som har sin grav i kryptan. Lucretia Magnusdotter (ca. 1560-1624) var utomäktenskapligt barn till hertig Magnus av Östergötland, Gustav Vasas son. Hon och hennes make landshövdingen Christoffer von Wernstedt begravdes här i början av 1600-talet.
On the walls are plaques of those who have their graves in the crypt. Lucretia Magnusdotter (ca. 1560-1624) was an illegitimate child of Duke Magnus of Östergötland, Gustav Vasa's son. She and her husband, Governor Christoffer von Wernstedt, were buried here in the early 17th century.
Lucretia MagnusdotterFriherre Johan Didrik Duvall (1723-1801) var generallöjtnant och lantmarskalk. Hans hustru Ulrica Kerrmansköld har också sin grav i koret. // Baron Johan Didrik Duvall (1723-1801) was a lieutenant general and land marshal. His wife Ulrica Kerrmansköld also has her grave in the choir. Källa // Source: Wikipedia
Andra rummet längst domkyrkans norra vägg är Banérs gravkor. I kryptan under är Carl Banér (1598-1632) och hans hustru Christina Bielke begravna. Banér var bl.a. viceguvernör i Preussen och ledde både den civila och den militära förvaltningen där. Kapellet var tillägnat Sankt Henrik under medeltiden. Han är Finlands skyddshelgon och kanske även Uppsala domkyrkas tredje skyddspatron.
The second room along the north wall of the cathedral is Banér's tomb. Carl Banér (1598-1632) and his wife Christina Bielke are buried in the crypt below.Banér was i.a. Deputy Governor of Prussia and was in charge of both the civilian and military administrations there.The chapel was dedicated to Saint Henrik during the Middle Ages. He is Finland's patron saint and perhaps also Uppsala Cathedral's third patron saint.
Carl von Linné (1707-1778) var professor i botanik och medicin vid Uppsala universitet och är Sveriges mest kända vetenskapsman genom tiderna. Han var bosatt i Uppsala från 1741 och fram till sin död. Här finns bl.a. Linnéträdgården med Linnémuseet på Svartbäcksgatan och sommarbostaden Hammarby söder om stan. Vid östra väggen i Banérs gravkor finns sedan 1798 ett monument av dalaporfyr över Linné. Poträttmedaljongen i brons modellerades av Johan Tobias Sergel (1740-1814), en av tidens med kända konstnärer.
Carl von Linné (1707-1778) was a professor of botany and medicine at Uppsala University and is Sweden's most famous scientist of all time. He lived in Uppsala from 1741 until his death. Here are i.a. The Linnaeus Garden with the Linnaeus Museum on Svartbäcksgatan and the summer residence Hammarby south of town. On the eastern wall of Banér's Choir, there has been a monument of Dala porphyry over Linnaeus since 1798. The portrait medallion in bronze was modeled by Johan Tobias Sergel (1740-1814), one of the most famous artists of the time.
Inskriptionen lyder: Botanicorum principi – Botanikens furste // The inscription translates: the Prince of BotanyFamiljen Linnés gravplats ligger i golvet utanför Minneskoret. Där begravdes förutom Carl von Linné och hans hustru Sara Lisa Moraea även sönerna Johan och Carl, dottern Lisa Stina och en dotterson. Den enkla gravstenen berättar, i svensk översättning: ”Benen efter Carl von Linné, guldprydd riddare. Åt den bäste av makar och den ende sonen, Carl von Linné, faderns efterträdare, och åt sig själv av Sara Elisabet Moraea”. // The Linnaeus family’s grave is located on the floor outside the Memorial Choir. In addition to Carl von Linné and his wife Sara Lisa Moraea, their sons Johan and Carl, daughter Lisa Stina and a grandson were also buried there. The simple tombstone tells, in Swedish translation: ‘The bones after Carl von Linné, gold-adorned knight. To the best of spouses and the only son, Carl von Linné, the father’s successor, and to himself by Sara Elisabet Moraea’.
Domkyrkan var från början uppkallad efter Sankt Lars och Sankt Erik. Sankt Olof från Norge var ett annat viktigt medeltida helgon. De tre statyerna stod tidigare vid domkyrkans tre ingångar och gav portalerna deras namn: Sankt Eriks portal i väster, Sankt Lars i söder och Sankt Olofs i norr. Efter att Sankt Lars-statyn utsatts för skadegörelse står originalen inne i kyrkan och portalerna har numera kopior.
The cathedral was originally named after Saint Lars and Saint Erik. Saint Olof of Norway was another important medieval saint. The three statues previously stood at the cathedral's three entrances and gave the portals their name: Sankt Erik's portal in the west, Sankt Lars' in the south and Sankt Olof's in the north. After the Sankt Lars statue was damaged, the originals are inside the church and the portals now have copies.
Sandstensstatyn föreställande kung Erik Jedvardsson, Sveriges nationalhelgon (i mitten), gjordes i slutet av 1800-talet av skulptören Teodor Lundberg (1852-1926). Den medeltida Eriksskulpturen var först placerad i södra portalen men flyttades till västra portalen när den blev klar. Eriksbilden togs bort under 1500-talet. // The sandstone statue depicting King Erik Jedvardsson, Sweden’s national saint (in the middle), was made in the late 19th century by the sculptor Teodor Lundberg (1852-1926). The medieval Erik sculpture was first placed in the south portal but was moved to the west portal when it was completed. The statue was removed during the 16th century. Norra portalens staty av kalksten föreställer kung Olav Haraldsson (995-1030), Norges nationalhelgon. Skulpturen är troligen ett svenskt arbete från tidigt 1300-tal. Statyn har haft en yxa i sin hand som kan ha tagits ner från den för att strykas mot pilgrimernas sjuka kroppsdelar. Trollet under hans fötter kallas underliggare och kanske symboliserar helgonets hedniska förflutna eller ondskans makt som han bekämpade som kristen. // The northern portal’s statue of limestone depicts King Olav Haraldsson (995-1030), Norway’s national saint. The sculpture is probably a Swedish work from the early 14th century. The statue has had an ax in its hand that may have been taken down from it to be stroked against the pilgrims’ diseased body parts. The troll under his feet is called the subordinate and perhaps symbolizes the saint’s pagan past or the power of evil that he fought as a Christian. Diakonen Lars håller i en bok. Sankt Lars led martyrdöden i Rom år 258. Skulpturen av kalksten är troligen gjord omkring 1300 av den franske mästaren Estiennes byggnadshytta i Uppsala. Det ursprungliga huvudet är inte bevarat och ett nyare från 1890-talet stals 1998. Från början stod statyn i norra portalen, men flyttades till den södra på 1430-talet. // Deacon Lars holds a book. Saint Lars suffered martyrdom in Rome in 258. The sculpture of limestone was probably made around 1300 by the French master Estienne’s building cabin in Uppsala. The original head is not preserved and a newer one from the 1890s was stolen in 1998. Initially, the statue stood in the north portal, but was moved to the south in the 1430s.
Först i raden av rum längs domkyrkan norra sida ligger Minneskoret eller von Dohnas gravkor. Vid restaureringen 1971-76 beställdes en tvådelad väggtextil till koret av konstnären Ann-Mari Forsberg (1916-1992). Textilen är utförd i gobelängteknik på liggande varp. Tretton bilder mot en smultronröd bakgrund berättar domkyrkans långa historia.
First in the row of rooms along the cathedral's north side is the Memorial Choir or von Dohna's tomb's Choir. During the restoration in 1971-76, a two-part wall textile was ordered for the choir by the artist Ann-Mari Forsberg (1916-1992). The textile is made in tapestry technique on a horizontal warp. Thirteen images against a strawberry red background tell the cathedral's long history.
Bild 1: Mötet i Söderköping 1270 där kung Valdemar tillkännager byggandet av den nya katedralen i Östra Aros // Picture 1: The meeting in Söderköping 1270 where King Valdemar announces the construction of the new cathedral in Östra Aros Bild 2: Ärkebiskop Folke Johansson Ängel (1274-77) och domprost Andreas And (1278-99), inflytelserika under byggets första tid // Picture 2: Archbishop Folke Johansson Ängel (1274-77) and Dean Andreas And (1278-99), influential during the first period of construction Bild 3: Det gyllene relikskrinet med Sankt Eriks reliker, hitflyttat 1273 // Picture 3: The golden relic chest with St. Erik’s relics, moved here in 1273 Bild 4: Franske stenmästaren Estienne de Bonneuil och hans kunniga medarbetare kommer seglande till Uppsala // Picture 4: French stonemason Estienne de Bonneuil and his knowledgeable staff come sailing to Uppsala Bild 5: Invigningen av domkyrkan den 7 juni 1435 av ärkebiskop Olof Larsson. Tornen är ännu inte färdigbyggda // Picture 5: The inauguration of the cathedral on June 7th, 1435 by Archbishop Olof Larsson. The towers are not yet complete. Bild 6: Kristoffer av Bayerns kröning 1441 // Picture 6: Kristoffer of Bavaria’s coronation 1441 Bild 7: Landets första evangelisk-lutherska ärkebiskop, Laurentius Petri Nericius // Picture 7: The country’s first Evangelical-Lutheran Archbishop, Laurentius Petri Nericius Bild 8: Mötet i Uppsala 1593 där den evangelisk-lutherska läran stadfästs som statsreligion // Picture 8: The meeting in Uppsala 1593 where the Evangelical Lutheran doctrine is confirmed as a state religion Bild 9: se nedan // Picture 9: see below Bild 10: Carl Hårleman och de nya, lägre barocktornen år 1745 // Picture 10: Carl Hårleman and the new, lower baroque towers in 1745 Bild 11: Helgo Zettervall med de nuvarande höga tornspirorna 1893 // Picture 11: Helgo Zettervall with the current high tower spiers 1893 Bild 12: Det ekumeniska kyrkomötet i Uppsala 1925, med ärkebiskop Nathan Söderblom i mitten år 1925 // Picture 12: The ecumenical church meeting in Uppsala 1925, with Archbishop Nathan Söderblom in the middle Bild 13: 800-årsjubileet 1964 av att Sverige fått ärkebiskopsstol // Picture 13: The 800th anniversary in 1964 of Sweden receiving the archbishopricBild 9: Gerard de Besches nya tornspiror förstörs i stadsbranden 1702. Professor Olof Rudbeck deltar i släckningsarbetet // Picture 9: Gerard de Besche’s new spiers are destroyed in the city fire of 1702. Professor Olof Rudbeck participates in the extinguishing work
Silverkronan med tre ljushållare skänktes till domkyrkan 1924 av furst Ras Taffari (1892-1975), senare kejsare av Etiopien under namnet Haile Selassie I. Under hela sin livstid bidrog han också med nya vaxljus från den kejserliga biodlingen. De sista kvarvarande ljuset sitter ännu i kronan.
The silver crown with three candle holders was donated to the cathedral in 1924 by Prince Ras Taffari (1892-1975), later emperor of Ethiopia under the name Haile Selassie I. Throughout his life, he also contributed with new wax candles from the imperial beekeeping. The last remaining candles are still in the crown.
Haile Selassie I (1930-1974). Källa // Source: Wikipedia
Vid Minneskorets östra vägg står en åtta meter hög obelisk av svart polerad kalksten, monumentet över fältmarskalken och diplomaten greve Christopher von Dohna (1628-68) och hans hustru Anna Oxenstierna.
At the eastern wall of the Memorial Choir stands an eight-meter-high obelisk of black polished limestone, the monument to the field marshal and diplomat Count Christopher von Dohna (1628-68) and his wife Anna Oxenstierna.
Sju metes upp på västra väggen finns en mörkare ruta i väggmålningen. Vid restaureringen 1971-76 lämnades ett par sådana rutor utan rengöring för att visa hur hårt smutsade väggarna blivit sedan målningarna utfördes på 1890-talet.
Seven meters up on the west wall there is a darker box in the mural. During the restoration in 1971-76, a couple of such squares were left without cleaning to show how heavily soiled the walls have been since the paintings were made in the 1890s.
Discover Sweden with Alex 