3 februari, Distingsmarknad i Uppsala

Dagens namn är Disa och Hjördis. Ordet ”dís” är den fornvästnordiska beteckningen på ett slags kvinnliga gudaväsen. Den nordiska mytologins diser uppträder kollektivt och var mottagare av offer vid den s.k. disabloten. Namnet på diserna har levt kvar i ordet ”distingen” som ursprungligen var de tingsförhandlingar som hölls i förbindelse med disabloten. Under kristen medeltidFortsätt läsa ”3 februari, Distingsmarknad i Uppsala”

2 februari, Kyndelsmässodagen

Ordet ”kyndelsmässa” är en ombildning av latinets ”missa candelarum”, ljusmässa, där även påverkan från det gamla svenska ordet ”kinda/kynda”, tända eld, spelat in. I gamla almanackor kallas dagen ibland ”kindermässa” eller ”kyndermässa”. Före 1901 var dagens vanligaste namn kyndelsmässodagen eller Marie kyrkogångsdag. Ibland har den även kallats ”Marie renselses dag” eller ”Purificatio Mariae”. Kyndelsmässodagen ärFortsätt läsa ”2 februari, Kyndelsmässodagen”

30 januari, Gunhilddagen

Kvinnonamnet Gunilla är en latinisering av det nordiska Gunhild, med betydelsen ”strid”. Namnet ingår i ett norrländskt kalenderrim – ”Karl spår, Gunhild rår”. Innebörden är att vädret på Karldagen (28 januari) spår vädret för den närmaste tiden. Men skulle det bli väderomslag på Gunhilddagen, så är det den dagens väder som kommer att hålla iFortsätt läsa ”30 januari, Gunhilddagen”

28 januari, Karldagen

Det germanska mansnamnet Karl är identiskt med substantivet ”karl” i betydelsen ”fri man” och förekommer redan på runstenar. Av de svenska kungarna med namnet Karl är de tidigaste sagokungar, medan den tidigaste som med säkerhet är historisk är Karl Sverkersson (död 1167). Andra kända kungar är Karl Knutsson (1408/1409-1470), Karl IX (1550-1611), Karl XII, KarlFortsätt läsa ”28 januari, Karldagen”

25 januari, Pauli omvändelse

I äldre tid bar dagen namnet ”Pauli omvändelse” och firades som halv helgdag fram till år 1772. Tillsammans med nyårsdagen och trettondedagen har Paulus eller Pålsmäss varit januaris viktigaste folkliga märkesdag. ”Skiner solen så länge Påvalsmässodagen, att en drucken man hinner sadla sin häst, så blir det ett gott år”, har man sagt i Österbotten.Fortsätt läsa ”25 januari, Pauli omvändelse”

24 januari, Ericus translatus

Dagens namn var ända från medeltiden och fram till 1901 Ericus translatus. Det som firades var att Sankt Eriks ben den 24 januari 1273 överfördes (lat. translatus = överförd) från Gamla Uppsala kyrka till den nya domkyrkan i Uppsala. Domkyrkan blev en vallfartsort och skrinet med Eriks reliker fördes varje år runt åkrarna på UppsalaslättenFortsätt läsa ”24 januari, Ericus translatus”

19 januari, Henriksdagen

Henriksdagen eller Hindersmäss har varit en av januaris viktigaste folkliga märkesdagar. Traditionerna är särskilt många i Norrbotten och de har påverkats av den finska kulten av biskop Henrik, engelsmannen som efter en kort tids missionsverksamhet i Finland blev dräpt av bonden Lalli och vars reliker vilar i Åbo domkyrka. Både i Norrbotten och Finland harFortsätt läsa ”19 januari, Henriksdagen”

14 januari, Felixdagen

Idag firar man Felixdagen till minne av ett romerskt helgon från 200-talet, Felix av Nola, förföljd av kejsar Decius. Genom att Felix kommer efter Knut i almanackan har de upptåg som annars hör till Knutfirandet på en del håll förlagts till Felixdagen. I sydöstra Skåne har man ”gått med Felix”, en stor uppstoppad docka somFortsätt läsa ”14 januari, Felixdagen”

Mitt första blogginlägg

Var dig själv; alla andra är redan upptagna. – Oscar Wilde. Why this blog? Because travelling gives meaning to a meaningless life. By travelling, I believe we reach the purpose of our own existence, thus understanding why we are here, on this planet. By travelling, I come to a better understanding of human life, IFortsätt läsa ”Mitt första blogginlägg”

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång