Administrativ tillhörighet: Uppsala kommun i Uppsala län (Hagunda härad i västra Uppland); Balingsta församling inom Balingsta pastorat i Uppsala stift
Geografi: svagt kuperad slättbygd; högsta punkten 25 m (väster om kyrkbyn); mellan Viks slott och Frövi ligger också Uppsala kommuns sydligaste punkt
Vattendrag: Sävaån (25 km) utgör gränsen med grannkommunen Enköping i V
Sjöar: Lårstaviken, en vik av Mälarviken Ekoln
Kort historia: Namnet är först belagt år 1292 (Baldingstadh). Förleden återgår förmodligen på binamnet Baldunger och efterleden ”stadh” betyder ”ställe”.
Balingsta är en vacker socken med böljande åkerfält och många dalsänkor samt en av de runstenstätaste socknarna i Uppland. Först åkte jag till kyrkbyn Balingsta som omtalas först 1292 och där det bor ca 50 invånare (2020). Här ligger också Balingsta kyrka vars äldsta delar är från 1100-talets slut. Kyrkan var så illa medfaren i mitten av 1800-talet att en ny tegelkyrka byggdes på andra sidan vägen och den gamla, medeltida kyrkan övergavs år 1872. Den reparerades i början av 1900-talet och togs åter i bruk år 1919, medan tegelkyrkan revs först 1934.
Tornet byggdes på 1200-talet.Sakristian (utbyggnaden till höger) tillkom på 1300-talet och vapenhuset (utbyggnaden till vänster) på 1400-talet.Man tror att den svenske kungen under sin Eriksgata talade till folket från den här hörnstenen som är inmurad i sakristians vägg. Trätaket byggdes i samband med kyrkans återinvigning år 1919.Predikstolen från 1658Målningarna dateras till mitten av 1400-talet.HögkoretOrgeln byggdes 1898 av Åkerman & Lund.Allén som leder till tegelkyrkans gamla plats.Den markerade platsen där tegelkyrkan en gång låg.
Efter kyrkan fortsatte jag till det sägenomspunna Viks slott som är socknens och en av Upplands vackraste sevärdheter. Viks anor går tillbaka till 1200-talet, det äldsta kända skriftliga belägget är från 1303. Då fanns inte dagens pampiga slott, utan troligen ett mindre sten- eller trähus som låg i närheten av dagens Stenhus. I början av 1300-talet ägde fru Ramborg Israelsdotter gården och det var hon som lät bygga det mycket påkostade Västeråkers kyrka där hon är begravd under en dyrbar kopparhäll (se inlägget om Västeråker). Den sexvåningshöga byggnad som vi ser idag är från 1400-talets slut (byggherre antas vara Nils Klausson) och godset ärvdes sedan inom släkterna And, Sparre, Bielke, Horn, von Lieven, de Geer och von Essen fram till 1912 då den kom i privat ägo, bl.a. A Berg, C S Dahlin och sist Uppsala läns landsting som flyttade sin folkhögskola hit i november 1926 och som fortfarande är kvar. Viks slott är en av Sveriges bäst bevarade medeltidsborgar och kan besökas i samband med olika evenemang. Det sägs också att det spökar här 🙂
Denna raka tillfartsväg anlades troligen på 1600-talet.Vilket vackert medeltida slott, liksom i en saga 🙂De fyra små hörntornen tillkom under 1500-talets första hälft. Skulle inte tacka nej till att sitta någonstans i rummen högsta upp och läsa, äta mat eller umgås med familj och vänner.Stenhusets mittparti uppfördes år 1751 i hårlemansk rokokostil som bostad åt herrskapsfolket, medan sidoflyglarna tillkom 1823.Gårdsplanen framför slottet och Stenhuset där den allra första Viksgården antas ha legat.Runstensfragment (U851?) med två fyrfotadjur från Balingsta kyrkas vapenhus, nu inmurat i trapphuset på Viks slott.En kakelugn på femte våningen tillverkad i Stockholm 1760.Trapphuset har kryssvälvda tak och byggdes om på 1600-talet.Riddarsalen byggdes om till sitt nuvarande utseende 1858-60. I södra väggen i Riddarsalen finns inbyggd en öppen spis av gips formad av arkitekt F W Scholander. Huvudbanéret ovanför tillhör Reinhold von Liewen.Fru Ramborg hade bl.a. två barn som dog unga, Arvid och Ramfrid. Deras gravhäll från 1323 från Balingsta kyrka är idag inmurad i väggen i trapphuset.Trappan som leder ner till tredje våningen där det finns café.Efter ett besök på slottet fikade vi på utecaféet och njöt både av fikat och av de vackra omgivningarna.Nobelpristagaren i fysik Svante Arrhenius (1859-1927) föddes på Viksgård (idag riven).Badplatsen nedanför slottet med en liten grusstrand och en badbryggaUtsikt över Lårstaviken från paviljongen vid badplatsenEntrén till den vackra parkenUtsiktsbrygga där man har en vacker utsikt över Lårstaviken.Den långsmala LårstavikenUtsikt över Lårstaviken norr om slottet strax intill parkeringenJulmarknad på slottet (2024)Julmarknad 2024
Efter utflyktens höjdpunkt på Wik så åkte vi runt i socknen för att fota av runstenarna. Det finns inte mindre än 11 runstenar i socknen!
U 851 är ett fragment av en runsten med inskrift från slutet av 1000-talet som lyder: ”Vane(?) och Sigrid … denna efter Ärnfrid och Frö…”. Stenen, som är ristad på båda sidor, har ursprungligen stått rest på kyrkogården vid Balingsta kyrka. Nu står den till höger om huvudingången till slottet. Runsten U 854 står rest vid Prästgården intill väg 591. Inskriften lyder: ”Holmfrid lät både göra bron och uppresa stenen efter sin man Jarl och sina söner Sigurd och Sig… … utförandet av minnesmärket Vane(?) och Hårdsten och Torbjörn och Gunnvid.”Runsten U 855 (Bökstastenen) med inskrift från 1000-talet: ”Inge… och Jogård de läto resa denna sten efter Est, sin son, Ärnfast och bröderna reste (den) efter sin broder.” Bildristningen är väldigt egendomlig: den visar en älgjakt på vintern. En skidlöpare med pil och båge och en ryttare med spjut i handen står beredda att skjuta mot villebrådet. Högst upp på stenen sitter en jakthök och en annan har redan slagit klorna i älgens huvud. Runsten U 856 står vid Frövi i Sävaåns dal och dess inskrift lyder: ”… denna sten efter … och göra bron.”Runsten U 857 står också vid Frövi intill en bondgård några hundra meter ifrån Sävaån. Dess inskrift lyder: ”Igulbjörn och Fastlög … denna sten efter Anund. Gud hjälpe hans ande.”Runsten U 859 står rest vid Måsta intill väg 593 där huvudvägen från Uppsala till Södermanland och götalandskapen gick under vikingatiden (Eriksgatan) och bär följande inskrift från 1000-talet: ”Fastbjörn och Torunn läto uppresa (stenen och) göra bron efter Inge(fast), sin man. Gud hjälpe anden. Åsmund ristade runorna.” Ristaren är Åsmund Kåreson. Runsten U 860 står rest på en gårdstomt i Balingsta by några hundra meter ifrån Balingsta kyrka. Inskriften lyder: ”Fastbjörn och Torunn läto uppresa (stenen och) göra bron efter Inge(fast), sin man. Gud hjälpe anden. Åsmund ristade.” Inskriften är nästan identisk med den på U 859 och stenens fyra (fantasi)djur är egendomliga!Runsten U 861 står rest vid Norsta, vid infartsvägen till Viks slotts ägor. Inskriften lyder: ”Sigtorn … resa sten och göra bro efter Ådjärv, (sin) son, och efter Mö, sin dotter, Etorn och Sven och Vigtorn …”Runsten U 862 står rest intill väg 593 i närheten av Säva. Inskriften från 1000-talet lyder: ”Åsger och Gärdar låto resa denna sten efter sin broder Forseal. Han var Gudbjörns arvinge. Visäte ristade”. Denna runsten är Visätes västligaste.Runsten U 865 står rest till vänster om slottsallén som leder till Viks slott (ungefär halvvägs) och dess inskrift lyder. ”Igulfast (?) och Väderalde reste denna (sten) efter Spjallbode, sin fader.”
Källor: Bertil Nilsson Balingsta kyrka (1985); Herman Bengtsson, Håkan Liby, Olle Nordling, Anna Ölund Vik – historia, miljö & människor (2015); Balingsta pastorats hemsida; Riksantikvarieämbetet; Wikipedia
Discover Sweden with Alex 