Utflykt till Uppsala-Näs, Uppland

Yta: ca 29 km2

Befolkning: ca 1 870 invånare (2022)

Administrativ tillhörighet: Uppsala kommun i Uppsala län (Ulleråkers härad i centrala Uppland); Uppsala-Näs församling inom Balingsta pastorat (Uppsala stift)

Geografi: småkuperad skogsbygd med dalbygd i mitten; högsta punkten ca 35 m (i NV)

Vattendrag: Näsbäcken; Hågaån utgör gränsen mot Uppsala stad i öster

Sjöar: Mälarviken Ekoln med Vårdsätraviken och Näsviken

Kort historia: Namnet är först belagt år 1291 (Nes) och syftar på näset i Ekoln där kyrkbyn låg.

Källa: Wikipedia Commons (min markering)

Jag tog riksväg 55 från Uppsala och efter ca 5 minuter (ca 10 km) var jag framme i Skärfältens som är en småort med ca 120 invånare som bor mest i enfamiljshus. Här svängde jag in på väg 596 mot Uppsala-Näs. Vägen följer en småkuperad dalgång där Näsbäcken flyter och som blir lite djupare och mycket vackrare ju mer man närmar sig Ekoln. Söderby golf ligger till höger om vägen precis i korsningen, strax efter att man svängt in. Längre in på golffältet, nära skogen, ska runsten U 894 finnas, men jag har tyvärr inte besökt den pga avståndet. En annan runsten, U 893, ska finnas vid Högby gård nära Stabby, men då stenen står på privat mark så har jag tyvärr inte kunnat besöka den heller. Inskriften ska vara gjord av Öpir.

Stabby gård är först omnämnd år 1292 och grannbyn Asplunda är en småort med ca 60 invånare. Intill Stabby och väl synlig från vägkorsningen ligger Stabby hög som egentligen ligger i Hågadalen-Nåstens naturreservat (se annat inlägg). Också en del av reservatet är fornborgen intill Predikstolen som ligger på gränsen till Uppsala stad (se annat inlägg).

I korsningen mellan väg 596 och 597 tog jag höger och fortsatte mot Uppsala-Näs kyrka. Om man tar vänster istället så kommer man till Lurbo och Uppsala. Vägen ner mot kyrkan tycker jag är mycket vacker med kyrkan och Ekoln i bakgrunden och dalgången bakom sig. Kyrkbyn Övernäs omtalas först 1292 (då den kom, och förblev i ett par hundra år, i ärkebiskopens ägo) och här ligger Uppsala-Näs kyrka från 1400-talet.

Kyrkan är från 1400-talet.
Men den fristående sakristian på kyrkogården är från tidigt 1200-tal och unik i sitt slag i Sverige.
Skulpturen av himladrottningen Maria med barnet i sitt knä, gjord i Tyskland på 1430-talet, är det första man ser när man kliver in i kyrkan.
Dopfunten är från 1200-talet och därmed kyrkans äldsta föremål.
Kyrkorummet
Predikstolen från ca 1660 med förgyllda dekorationer från 1665 av Mäster Olof.
Altarskåpet från 1400-talet med en ovanlig detalj – Jesusbarnet skriver på en textremsa. Till höger S:t Botvid med sin yxa och till vänster Johannes döparen med lammet.
Läktaren är från 1825 och orgeln vars grund är från 1851.
Från åsen norr om kyrkan kan man blicka ut över Näsbäckens dalgång och mynning ut i Näsviken och försöka föreställa sig hur platsen såg ut för 800 år sedan när kyrkoherden Petrus, som nämns i skrift 1291, var verksam här. Kyrkomuren är från 1700-talets andra hälft.
Om ännu äldre tider minner runstensfragmentet U 891 från 1000-talet som är inmurat i kyrkans västra gavel. Inskriften lyder: ”… läto resa dessa märken … sin fader.”. Ristaren anses vara Arbjörn.

Uppsala-Näs blev utflyktens höjdpunkt. Efteråt åkte jag vidare till småorten Bodarna med ca 160 invånare som ligger vid Vårdsätraviken som i sin tur är en del av Mälarviken Ekoln dit Hågaån mynnar ut. Bodarna, liksom grannorterna Ytternäs och Vreta, består av enfamiljshus och villor. Jag vände om och strax innan kyrkan svängde jag vänster mot Ytternäs och Vreta som är en tätort med ca 790 invånare belägen vid Mälarviken Ekoln mellan Näsviken i norr och Dalbyviken i söder. Byn Ytternäs är omtalad första gången år 1436 (Ytranæs).

Källor: Gunnar Smedberg Uppsala-Näs kyrka i Upplands kyrkor 41 (1975); Balingsta pastorats hemsida; Riksantikvarieämbetet; Wikipedia

Publicerad av alexdanko

I am a very curious guy who wants to know more and explore the world :)

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång