Kvartersindelningen var förmodligen densamma som under medeltiden och förblev så hela århundradet ut trots två stora stadsbränder 1543 och 1572. De omålade timmerhusen dominerade liksom tidigare. Stadsbranden 1543 var förödande då nästan allt öster om ån förstördes: kungsgården (någonstans på Islandet), Vårfrukyrkan, S:t Pers kyrka och Franciskanklostret samt Kvarnen mitt i ån.
Gustav Vasa kom till Uppsala strax efter branden och tillbringade en och en halv månad här för att organisera återuppbyggnadsarbetet. Kungen var mycket intresserad av att återuppbygga ett kungligt Uppsala. Han kröntes i domkyrkan här 1528 och då en kungsgård i princip saknades så ägde kröningsfestligheterna troligen rum i ärkebiskopsgården mitt emot domkyrkan. Därför blev det ett behov av ett kungligt residens i staden.
Under 1520-talet började ett kastell byggas där Universitetshuset står idag. Efter branden 1543 blev Uppsala gård ett slags mönstergård för avel och skötsel av kreatur med ca. 300 engelska och ca. 400 svenska får år 1548. Gården användes inte så länge eftersom fästningen på Kasåsen (nuvarande Uppsala slott) tog över de flesta funktionerna av en kungsgård så småningom och i mitten av 1600-talet blev Gammelgården som den nu kallades ett kungligt stall och därefter förföll och lades i ruiner.
Kanske i anslutning till Uppsala gården eller någonstans nere i staden låg tryckeriet där Gustav Vasa lät år 1541 trycka Nya Testamentet som ingick i Gustav Vasas bibel. Universitetsundervisningen låg däremot nere under kungens regeringstid då denne avbröt stödet till det som en del av sitt reformationsprogram (universitetet hade grundats på initiativ av den katolska kyrkan). Men Erik XIV gav sitt stöd till den lilla akademin med högre undervisning som blev större under Johan III. År 1580 stängdes universitetet igen pga professorernas motstånd mot den katolske Johan III:s nya gudstjänstordning ”Röda boken” och pga den utbrutna böldpesten som härskade i staden. Universitetet öppnade åter den 1 augusti 1594 på initiativ av professorerna och hertig Karl och riksrådet.
Arbetet med byggandet av en befästning i Uppsala påbörjades 1549 uppe på Kasåsen. Nyslottet, som befästningen kom att bli känd som, blev den tredje vasaborgen efter Gripsholm och Vadstena. Mycket material från de nedbrända kyrkorna öster om ån återanvändes till slottsbygget. Slottet blev en försvarsanläggning med en kunglig bostad i och omkring tornet i fästningens sydvästra hörn och ett högmodernt, italienskt befästningssystem i renässansstil.
1527 gjorde kung Gustav Vasa sig till överhuvud för kyrkan i Sverige. Det var en dramatisk tid då Sverige gick från katolicism till protestantism. Kungen tog över stora delar av inkomster och egendomar från kyrkan vilket mötte motstånd. Det är en av förklaringarna till varför kungen valde att bygga en kraftig befästning så långt från landets gränser. Ovanpå bastionen Styrbiskop står idag Gunillaklockan som göts 1588 och skänktes till slottskyrkan av drottning Gunilla, kung Johan III:s gemål. Den hängde i det sydöstra tornet fram till 1702 då en stor del av slottet förstördes i en brand. Tornet raserades helt och efter några år upphörde slottskyrkan med gudstjänster. Gunillaklockan göts om 1759 och placerades där den står idag i sin nuvarande klockstapel för att fungera som vårdklocka som ringde i vård på kvällen och ur vård på morgonen. När det ringdes i vård skulle stadsborna bege sig hem till vila, stänga fönster och dörrar. Nattvakten började sitt arbete som tog slut först då klockan ringde på morgonen.
Gustav Vasas son och efterträdare, Erik XIV, byggde ut faderns borg till ett representativt renässansslott i enlighet med tidens rådande fursteideal. Till vänster om försvarstornet byggdes en rikssal och en kyrka. År 1572 härjades Uppsala återigen av en brand som den här gången förstörde många gårdar öster om ån, en del av domkyrkan och slottet. Johan III reparerade den länga som hans bror lät uppföra tidigare med kungliga bostäder, kyrka och rikssal, dvs. den södra flygeln. Kyrkan finns inte kvar, men delar av korväggen har frilagts 1994. Kungen lät också bygga långslottet, vinkelrätt från den södra flygeln. Nedanför slottet låg slottsträdgården varav nuvarande Svandammen är en rest utav.
Uppsala blev platsen för Uppsala kyrkliga möte som öppnades den 25 februari 1593 där 306 personer deltog, däribland hertig Karl (sedermera kung Karl IX), riksråden, biskoparna, kapitlen, prostarna och många präster. De samlade som träffades i Domkapitelshuset (idag borta) antog den Augsburgska trosbekännelsen som bekräftade den lutherska tron i Sverige. Därmed är Uppsala 1500-talshistoria slut 🙂
Discover Sweden with Alex 