Utflykt till Norberg, Västmanland

Yta: ca 311 km2

Befolkning: ca 5 240 invånare

Administrativ tillhörighet: Norbergs kommun i Västmanlands län; Norberg-Karbennings församling och pastorat inom Västerås stift

Geografi: sjörik kuperad skogsbygd med höjder som når 242 m.ö.h. (Dammsjöberget mellan Dammsjön och byn Gäsjö)

Vattendrag: Norbergsån/Kolbäcksån (199 km), Svartån (91 km)

Sjöar: Dammsjön (2 km2), Ungen (2 km2), Gäsen (1,7 km2), Noren (1,3 km2), Storsjön (1,1 km2), Orgen (0,8 km2), Stensjön (0,7 km2), Fraggen (0,7 km2), Målsjön (0,7 km2), Trätten (0,6 km2)

Sjön Noren vid Norbergs camping. På andra sidan sjön kan man se Klackberget.

Storsjön nära gränsen med Dalarna. Söder om sjön ligger byn **Ingolsbenning** som omtalas första gången 1539. En hytta var i bruk i byn fram till 1812.

Kort historia: Namnet är först belagt år 1303 (Norobergh) där förleden nor troligen var det äldre namnet på Norbergsån, ett vattendrag som förenar två sjöar, och efterleden berg som betyder bergslag. Norberg blev tidigt centrum för bergsbruket och var under hela medeltiden en av de viktigaste järnframställningsorterna i hela Bergslagen. Utgrävningar i Lapphyttan, 10 km O om tätorten, visar att järn framställdes i en masugn här redan på 1100-talet! Norberg är kommunens enda tätort och här bor ca 4 520 invånare.

Sjön Noren. I bakgrunden Norbergs kyrka med sin så bekanta tornspira.

Norbergs kyrka och Mimers lave sedda från väg 68 från Fagersta

Norbergs vapen och symbol vid sjön Noren

Vi börjar i Norberg, en av Bergslagens viktigaste bruksorter där man framställt järn i hundratals år. Norberg ligger mig varmt om hjärtat av flera anledningar. Orten har en idyllisk småstadskaraktär med gamla röda trähus längs med ån och en pampig kyrka samt ett supermysigt gammalt café, allt i det lilla centrumet. Omnejden präglas av gamla gruvhål som vittnar om en svunnen industriepok vilken började i Lapphyttan redan på 1100-talet. Följ med på en vandring i centrala Norberg och känn historiens vingslag.

Norbergs kyrka har anor i 1300-talet och ligger mitt i tätorten. Kyrkan har ända sedan 1300-talet varit socknens mittpunkt och är väl synlig på långt håll, både från Klackberg och Fagerstavägen. Kan lätt fantisera om hur (Norbergs?)sonen Engelbrekt Engelbrektsson deltog i gudstjänst här.

Tornet är från 1697, men spiran lades till i samband med 1904 års restaurering.

Benkammaren på kyrkogården är från 1783.

Dopfunten i huggen granit (i förgrunden) är från 1904 och läktaren (i bakgrunden) byggdes 1733. Orgeln är från 1978.

Den medeltida bebyggelsen längs med Norbergsån ger staden dess unika karaktär. Här anlades en by på medeltiden som så småningom växte fram till ett riksviktigt järnbrukssamhälle. En förödande brand 1727 förstörde merparten av samhället, men det medeltida bebyggelsemönstret kan fortfarande urskiljas. Gårdarna är medeltida, medan husen är ombyggda på 1700-talet på de medeltida grunderna. Här finns mycket mer att se: loftbodar, brygghus, tvättstugor och bergsmansgårdar.

Abrahamsgården (Fagerstavägen 10-12) har utställningar och försäljning av konsthantverk.

Kvarnen har funnits här ända sedan 1776.

Norbergsån flyter till höger på bilden där man också kan se Kvarnen. I mitten Kornettgården från 1727.

Konditoriet grundades 1916 och är återuppbyggt efter den förödande branden 2015. Konditoriet är uppkallat efter sin grundare, konditorn Elsa Anderson (1884-1937).

Härinne är det säkert mysigt på vintern!

Många bakelser pryds av Norbergs karaktäristiska stadsprofil: kyrkan och Mimers lave. En legendarisk bakelse hos Elsa har varit hennes tangotårta som tyvärr var slut när jag besökte konditoriet.

Klockargårdens, här kan man köpa presenter, tvålar, hantverk m.m.

Bergsmannen och frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson (1390-tal-1436) föddes troligen i eller i närheten av Norberg. Här ett minnesmärke över honom i Tingshusparken i centrala Norberg.

Mimerlaven, en av Norbergs sista gruvlavar i drift 1960-81. Spelplats sedan 2000 för Norbergfestival med elektronisk och digital musik och konst.

Vi lämnar de centrala delarna och vi beger oss till några gamla gruvor som har att berätta en lång och intressant järntillverkningshistoria. Kärrgruvan är ett samhälle ca 2 km norr om Norberg som ingår i tätorten. Gruvdrift har förekommit här från 1100-talet fram till början av 1900-talet och många spår från gruvdriftsverksamheten finns ännu kvar. Invånarantalet ligger runt 1 000 invånare. Inom Kärrgruvans gruvmiljö finns följande besöksmål:

Polhemshjulet, stånggången och konstkanalen från 1877

Stånggången i förgrunden och den byggnad som omgärdar Polhemshjulet i bakgrunden

Det gigantiska Polhemshjulet, ett av mekanikens under

Stånggången som gick mellan Polhelmshjulet nere i bakgrunden och upp till vändbrottet.

Svinryggen – promenera längs en bergkam och se några av de äldsta gruvhålen i Norberg som började brytas redan på medeltiden!

Både till höger och till vänster om bergkammen finns medeltida gruvhål som numera är vattenfyllda.

Thorshammaren i Hinsebo

Tågstationen i Kärrgruvan

Mossgruveparken – medeltida gruvhål och gruvmuseum

Gruvschaktet från 1777 som idag är museum.

Klackberg är ett övergivet järnmalmsgruvfält som numera är naturreservat. Området omtalas redan år 1303 och här finns en fin promenadstråk, stora gruvhål och Blå Grottan, traktens smultronställe.

Påminner mig om den mytomspunna ”Blue Lagoon”

Nya Lapphyttan är ett annat spännande bruksområde som ligger i Karlberg, västra Norberg, och är en rekonstruktion av den medeltida masugnen Lapphyttan som ligger öster om Norberg (Karbennings socken) och som var igång redan på 1100-talet! Tillsammans med besökscentret och bergsmansbyn ingår hyttan i Bergslagens medeltidsmuseum som invigdes 2012 och som är ett mycket populärt arbetslivsmuseum.

Här finns en liten utställning samt turistinfo och butik.

Bakom besökscentret finns en modell i mindre skala av en gruvas interiör med tillhörande lave ovanpå.

Ingången till Nya Lapphyttan till vänster om besökscentret. Här finns olika utställningar som berättar om gruvverksamheten i Norberg.

Den rekonstruerade bergsmansbyn ser nästan likadan ut som den utgrävda byn i Lapphyttan öster om Norberg.

Den rekonstruerade masugnen och vattenhjulet visar hur arbetet gick till i Lapphyttan på 1300-talet.

Hembygdsmuseet i Karlberg ligger strax höger om Besökscentret till Nya Lapphyttan. Här finns forslade byggnader från olika delar av socknen.

Myrbergs verkstad är byggd i amerikansk stil på 1910-talet och här visas bl.a. T-Fordar och motorcyklar. Coolt!

Då lämnar vi det mysiga Norberg och beger oss ut i socknen där nya äventyr väntar oss. Fliken är en by först omnämnd 1496 som haft hyttverksamhet fram till slutet av 1800-talet. Livsdal omnämns på 1300-talet och Nyhyttan år 1504, men järnframställning i trakten förekommer redan på 1100-talet. I Nyhyttan har det funnits hyttor, bruksbyggnader, logar, magasin m.m. vilka alla är borta förutom bruksherrgården från 1700-talet.

Flikåns mynning i sjön Gäsen, vid Fliken

Bjurfors är en liten ort med ca 50 invånare på gränsen till Dalarna först omnämnd i skrift år 1413 (Håkansbenning). Järnframställning och hytta har funnits här ända fram till 1650-talet då ett mässingsbruk anlades 1667 och namnet byttes ut mot Bjurfors (bjur betyder bäver). Bruket var igång fram till mitten av 1800-talet och herrgården brann ner 2006, men totalrekonstruerades därefter.