Utflykt till Blidö, Uppland // Excursion to Blidö, Uppland

Tove Jansson och Muminvärlden associerar många denna vackra ö till. Blidö har en yta på ca. 21 km2 och en befolkning på ca. 600 invånare. Delar av Blidö befolkades redan vid 800-talets slut då den bestod av flera öar som nu på grund av landhöjningen växt ihop. Ön omnämndes på 1200-talet i Valdemar Sejrs segelbeskrivning. Vid 1400-talets början bodde här män med namn som Storbjörn, Sjöbjörn och Styrbjörn av vilka några arbetade som ‘långlotsar’ och ledde fleråriga färder österut, bl.a. till Kiev. Vid den tiden hette Blidö by Fanö. Jordeböcker och tiondelängder från 1573 avslöjar att det då fanns spannmålsproduktion på ön, men i ganska liten omfattning. Blidös norra del, Oxhalsö, var största by och en egen ö så sent som på 1700-talet. Den 13 juli 1719 brändes samtliga byar av ryssarna. Namnet Blijdö finns på en karta från 1716 och kan komma från ordet blid, som betyder ‘behaglig, med blitt klimat’ eller ‘ljus, glänsande’. På slutet av 1800-talet började sommargäster komma till ön. Några tidiga och kända sommargäster var Hjalmar Branting (vid Fagernäs) och Ture Nerman (vid Österäng). Konstnären Rune Jansson (1918-2014) är född på ön och den finlandssvenska författaren Tove Jansson (1914-2001) tillbringade sina barndomssomrar på ön. Blidö blev därmed förebild för Mumindalen. Redan på 1930-talet var de sommarboendes antal över 1000. Färjeförbindelsen till Yxlan kom 1956 och därmed kom bussar och bilar som förändrade ön. Antalet sommarboende idag är cirka 10 000!

Blidö är en relativt rak bergribba i sydvästlig-nordöstlig riktning, men den är inte lika brant och erbjuder fler inbjudande vikar, mjukare terräng och större lövskogsbestånd. Socknen är en kuperad bergs- och skogsbygd med kala skär i yttre skärgården. Färjeförbindelse från Furusund på fastlandet finns mellan Storäng på grannön Yxlan och Norrsund på Blidö. Blidöleden går över Blidösund som är ca. 200 m brett men ca 20 m djupt. Sundet är egentligen en sprickdal. Blidöleden drivs av Trafikverket, är avgiftsfri och trafikeras sedan 1972 av färjan Aurora. Leden är ca. 600 m och överfarten tar ca. 4 min. Även skärgårdsbåt från Stockholm och Vaxholm finns till flertalet bryggor.

Blidö socken har en yta på ca 58 km2 och en befolkning på ca 1 160 invånare. Den ligger sydost om Norrtälje vid Svartlögafjärden och bildades 1650. Socknen består av de tre större öarna Blidö, Yxlan och Furusund samt följande mindre öar:

• Hakholmarna (sydväst om Yxlan och norr om Norrfjärden). Där Norrfjärden och Skatfjärden möts ligger socknens västligaste punkt.
• Granö (söder om Yxlan och öster om Skatfjärden)
• Själbottna (eller Skälbottna): har en yta på ca 1,6 km2 och en fast befolkning på ca 5 invånare. Ön ligger söder om den större ön Yxlan. Under våren och hösten finns helgtrafik med Waxholmsbolaget, under sommaren daglig trafik. Enligt Gunnar Lefrell ska öns namn ha haft 36 olika stavningsvarianter mellan 1566 och 1850, men samtliga har sannolikt med säl att göra. Själbottna började höja sig över havet först under vikingatiden. Ön har haft skärgårdsbönder sedan 1500-talet, men de flesta av dagens markägare härstammar från Carl Fredrik Jansson som 1846 köpte Själbottna, Granö och kringliggande småöar från Östanå fideikommiss. Sommargäster från Stockholm, som hovjuvelerare Jean Jahnsson, väskfabrikören Berggren och den kända familjen Gentele, kom under 1900-talets första decennier. Gården Södervreten, som sannolikt var bebodd redan 1512, fick ett nytt skärgårdshus 1936, byggt av en skutskeppare som var dotterson till Carl Fredrik Jansson. Nordöstra halvan av ön utgörs av Själbottna-Östra Lagnö naturreservat, bildat 1977. Njut av blankslipade klippor och mäktig utsikt. Här finns gott om skyddade hamnvikar och bra tältplats för både badälskare och fiskare. De strövvänliga skogarna är rika på bär och svamp.
• Svartlöga: har en yta på ca 3,1 km2 och ca. 7 bofasta invånare. Sommartid finns skärgårdsbåt från Strömkajen i Stockholm. Svartlöga ligger ca. 7 km söder om Norröra och ca. 7 km öster om Blidö. Ön var bebodd redan på medeltiden. Sitt namn har Svartlöga fått av färgen på klipporna i kombination med det fornsvenska ordet lögh som betyder ‘bad’ eller ‘vattenbassäng’. Den ålderdomliga byn var en av få i skärgården som klarade sig undan rysshärjningarna 1719, vilket delvis berodde på att de omgivande skären försvårade för ryssarna, som dessutom blev beskjutna av öborna. År 1880 var Svartlöga by störst i hela ytterskärgården med 127 invånare. De första sommargästerna kom 1913. Ön är inte ansluten till elförsörjning från fastlandet.
• Söderöra: har en yta på ca. 1,2 km2 och ca 20 invånare. Daglig skärgårdsbåt går sommartid från Strömkajen i Stockholm. Söderöra har en by med genuin skärgårdsbebyggelse och en stolt tradition av båtbyggeri. Att husen ligger så samlade beror på att det är mycket stenigt och långgrunt runt ön. Ön har ett bönhus från 1908 med en fin altartavla som beskriver öns huvudnäringar: fiske, jordbruk, jakt, seglation och båtbyggeri. Ön hade också skola från 1800-talets slut till 1958. Ör betyder ‘grus’ och ön är faktiskt stenig och inte så hög (15 m.ö.h.).
• Norröra: har en yta på ca. 2 km2 och 5 bofasta. Sommartid går daglig skärgårdsbåt från Strömkajen i Stockholm. Norröra hörde under medeltiden till Penningby på fastlandet och tycks tidigt ha befolkats av balter. Byn brändes, som så många andra skärgårdsbyar, av ryssarna sommaren 1719, men återuppbyggdes och kompletterades med hus hitflyttade från Svartlöga på 1800-talet, däribland Snickargården som blev rikskänd när Astrid Lindgrens ”Saltkråkan” spelades in där 1963. Det vita missionshuset byggdes 1906-08. Ön är ganska stening också, därav namnet ör.
• Gräskö: har en yta på ca. 1,1 km2 och ca. 28 bofasta. Sommartid går skärgårdsbåtar dagligen från Stockholm och Furusund. Gräskö är en skärkarlsö vars historia går tillbaka till 1500-talet då den användes som betesholme för kreatur från Penningby på fastlandet. Namnet betyder ‘gräsrik ö’ vilket tyder på att ön var en bra betesö. De första bofasta torparna kom på 1600-talet. Under 1700-talet bosatte sig också några lotsar på ön. År 1838 friköpte två torpare ön från Penningby säteri och samma år genomfördes ett laga skifte. Några decennier senare började skutornas tid som varade till ca. 1915, en tid då lokala skeppare fraktade ved och sand in till Stockholm. Ön hade också skola fyra månader om året. Under mellankrigstiden var Gräskö aktuell som spritsmugglarnäste och den originelle spelmannen och smugglaren Uno Österman (1892-1969), kallad Gräskökungen, blev presenterad för den svenska radiopubliken. Många fritidshus byggdes på 1960-talet. Berömda sommargäster har varit skärgårdsskildraren Sven Barthel, Hugo Alfvén, Anders Zorn, Albert Engström, Evert Taube och Adolf Jahr. Norr om Gräskö ligger socknens nordligaste punkt.

• Lilla Gräskö: har en yta på ca. 0,05 km2 och 2 bofasta. Ön är privatägd och ingick i köpet när två torpare friköpte Gräskö från Penningby 1838. Lilla Gräskö hade ett torp på 1800-talet och var sommarö under största delen av 1900-talet.
• Bullerskärs naturreservat bildat 1995 bjuder på fin sandstrand, en unik orörd granskog och en rik flora.
• Kudoxa består av de nästan sammanväxta öarna Västerön, Kudoxa och Mjölkö. Västerön utgörs av Kudoxa naturreservat bildat 1970. Stränderna runt reservatet består huvudsakligen av släta granitklippor. I väster och söder finns grunda vikar med sandbotten.
• Kallskärs skärgård i sydost. Söder om skärgården ligger socknens sydligaste punkt.
• Ängskärs skärgård i sydost
• Rödlöga: har en yta på ca. 0,8 km2 och 1 bofast invånare. Sommartid går daglig skärgårdsbåt från Strömkajen i Stockholm. Ön har fått sitt namn av klippornas rödtonade fältspat och anses vara en av Stockholms skärgårds vackraste öar. Öns förste kände invånare hette Lasse Swensson i Rölöö, omnämnd i en mantalslängd från 1535. Rödlöga hade som mest 85 folkbokförda invånare (1890). De första sommargästerna kom på 1910-talet. Ön saknar elektricitet.
• Gillöga
• Svenska Högarna: har en yta på ca. 0,5 km2 och 4 bofasta. Öarna är en av Sveriges mest isolerade bebodda öar utan reguljär båtförbindelse. Svenska Högarna i den yttersta delen av Stockholms norra skärgård var redan under 1400-talet en mycket betydande fiskeplats. På Storön tändes en röd Heidenstamfyr, den enda i Stockholms skärgård och en av de bäst bevarade i hela landet, den 1 november 1874. Fyren automatiserades 1966 men ännu finns det personal på denna den mest isolerade fyrplatsen i skärgården. Svenska Högarna har blivit en av landets få kvarvarande bemannade väderstationer. Öarna består av karg ytterskärgård med kala klippor med lättframkomlig terräng. Svenska Högarnas naturreservat bildat 1976 är Sveriges största marina naturreservat. Runt ögruppen finns ett rikt marint djurliv och på havsbotten friska ekosystem med blåmusslor, tång- och algbälten. Landområdena karaktäriseras av karg utskärgårdsnatur med kala renspolade hällar. Svenska Högarna är den östligaste punkten såväl i Blidö socken som i Norrtälje kommun och Stockholms län.
• Fredlarna
• Söderskärgården eller Lygna
• Röder
• Svenska Björns naturreservat bildat 1983 och bestående av 20 små kobbar och skär. Här finns gråsäl, ruggande ejder samt övervintrande alfågel.

Strax efter att jag kört av båten så stannade jag till vid Norrsunds färjeläge där det finns en butik och antik & kuriosa. Tog en kaffe och andades in den friska skärgårdsluften. Vilken känsla!

Jag tog höger till Oxahalsö och på högersidan ligger den lilla sjön Hemsundet. Oxhalsö var tidigare en egen ö och är idag en tätort med ca. 225 invånare. Här finns bl.a. en Ica-butik. Väster om Oxhalsö ligger Bergshyddan. Jag stannade här och besökte bryggan som ligger vackert vid Blidösund. Härifrån kan man se färjan och fantisera om Tove Janssons barndomssomrar på ön.

Vidare åkte jag mot Stämmarsund där Blidö Bio som härstammar från 1918 ligger.

Almvik brygga ligger vackert vid Blidösund. Här finns en bokbod där man kan lämna eller ta böcker eller sitta och läsa en bok medan man dricker kaffe och njuter av den vackra utsikten över sundet.

År 1859 byggdes Blidö kyrka i novantik stil utanpå den gamla 1600-talskyrkan som bestämde riktningen nord-syd istället för den brukliga öst-väst. Arkitekt var Ludvig Hedin. Kyrkan ligger vid Blidögård (förr kallad Fånö). Som votivskepp hänger en liten modell av barken Celeritas, ett av många fartyg i riskfylld utrikestrafik som under senare delen av 1800-talet bemannades med Blidöbor. Kyrkan tillhör Roslagens östra pastorat inom Uppsala stift. Så fridfullt här. Kyrkan ligger på en höjd med utsikt över Kyrkviken, Blidösund och Yxlan.

Några kilometer söderut ligger det lilla samhället Bruket, en riktig pärla. Här finns en liten småbåtshamn, vackra hus samt en vid utsikt över Blidösundet och grannön Yxlan.

Sist kommer Glyxnäs, en by på Sikmarö, som idag är ihopväxt med Blidö. Jag stannade bilen på parkeringen (det finns 2 platser) och tog en kort promenad ner till bryggan som ligger vackert nere i lä. Där finns också en liten bokbod. Jag njöt av den friska luften och den vackra utsikten över Blidösundet. Öster om Sikmarö, ca. 1 km öster från Glyxnäs, finns Mörtvikberget som med sina 32 m.ö.h. är den högsta punkten på Blidö och samtidigt socknens högsta punkt.

I sydost ligger Linkuddens naturreservat bildat 1969 och där man kan uppleva resterna av det gamla odlingslandskapet på Blidö. Reservatet ligger invid Sikmarskanalen. I hagmarkena växer en artrik flora. Här kan man bland annat finna rosettjungfrulin, liten blåklocka och vildlin.

På östra sidan av Blidö ligger två intressanta ställen:

• Stora Rådmansholmen utanför Fridsdal. Här finns en fin sandstrand.

• Bromskärs brygga där i huvudsak trafiken mot Söder- och Norröra går. En ny hamn finns.

Sedan tog jag färjan tillbaka till Yxlan och Storäng.

Yxlan har en yta på ca. 17 km2 och ca. 390 bofasta. Bilfärja från Furusund finns, en kort båttur som korsar jättefärjornas smala passage, på väg till Åland, Finland och Baltikum. Bilfärja till Blidö finns från Storäng. Yxlan hade sannolikt bofast befolkning redan på vikingatiden och finns med i Valdemar Sejrs segelbeskrivning från 1200-talet. Spannmålsproduktion fanns på 1500-talet. Fram till 1680-talet kallades ön oftast Öxlöö, men sedan dess stavas den med Y. Under 1800-talet ökade antalet öbor som arbetade inom skeppsfarten och i slutet av seklet kom de första sommargästerna. Elektricitet kom 1937. År 1954 startade färjetrafiken till Furusund och i januari 1956 var färjeförbindelsen klar. Därmed öppnades ön för buss- och biltrafik. Traditionell skärgårdsbygd blev då pendlar- och sommarbygd. En av öns mest kända invånare är barnboksförfattaren och illustratören Sven Nordqvist, mannen bakom gubben Pettson och katten Findus. Yxlan utgör en bergribba i sydvästlig-nordöstlig riktning. Öns mörkare, skogklädda västra sida har en nästan sammanhängande 20-35 meter hög förkastningsbrant och har inte lika mycket bebyggelse som den mjukare och ljusare östra sidan. Mitt på ön ligger det 30 meter höga Telegrafberget, öns högsta punkt.

Kolsvik är Yxlans största by och den har bevarat sin 1700-talskaraktär. Det är väldigt fint här. Den trånga byvägen slingrar sig genom husen i byn. Två bilar får knappt plats och sikten är skymd, så kör försiktigt!

Yxlö är Yxlans äldsta by, idag en småort med ca. 80 invånare belägen vid den lilla sjön Yxlömaren. Jag stannade bilen nära bryggan och tog en promenad ner till den. Stigen ner till bryggan är väldigt vacker som slingrar sig bland villor. Jag satte mig på bryggan och begrundade Furusunds skärgård med dess många små öar, bl.a. Högmarsö, Lunnmun och Stor-Asken.

På sydöstra delen av ön ligger Alsvik, en genuin skärgårdsby, en av Yxlans äldsta, med ett halvdussin hus från 1700-talet. Sist, på sydligaste delen av ön, ligger Vagnsunda, en liten by med ca. 25 bofasta och ännu fler sommargäster belägen mellan Norrviken och Österviken. Jag stannade bilen på en liten parkering uppe på en höjd och gick sedan ner till vattnet. Väldigt vackert och fridfullt här, med en fin utsikt över grannöarna Själbottna och Granö. Öster om Sandviken, ca. 1 km från Vagnsunda, ligger Yxlans högsta punkt med 22 m.ö.h.

Sist kom jag tillbaka till färjeläget som är beläget i Köpmanholm, en småort med ca. 125 invånare belägen vid Furusundet. Byn hade krog redan på 1600-talet! Här ligger också en labyrint av oklart ursprung. Mariaringen eller Jungfruringen ligger på klapperstensfältet nedanför brandtornet på Kasberget. Föga smickrande kallade en av de första skärgårdsskildrarna, August Strindberg, Köpmanholm på Yxlan ”Skamsund” i sin novellsamling ”Fagervik och Skamsund”. Med Fagervik avsågs den flärdfulla societetsbadorten Furusund och Köpmanholm var i jämförelse ett mindre glamoröst lotssamhälle. Om Fagervik skriver han: ”Fagervik heter ön, och fager är den… Ljusa långa alstränder med vassvikar, små vita, blåa, rosenröda sockerståndsvillor med fruktträd och blomsterrabatter, bryggor och badhus, båtar med segel och vimplar; hundraåriga ekar resa sina gröna kupoler över blomstermattor, en liten åkerlapp med vajande råg, en bergsbacke med björkar, en slingrande väg under hasselbuskar. Mitt i byn reser sig värdshuset med kastellet, musikpaviljongen med lyran på taket, den rosenröda kägelbanan, den lätta sommarteatern. Här ser allt ut att vara ordnat till den tre månaders långa fest, som heter sommaren.” Om Köpmanholm skriver han: ”Tråkigt, utpinat, utätet, vardagligt…”

KURIOSA: En av Köpmanholms stora attraktioner, förr i tiden, var Holger Janssons bageri. Receptet till hans berömda Köpmanholmslimpa, ett gott och hållbart matbröd av den gamla svenska sorten, har bevarats:

• 1 liter mjölk
• 1,7 kg rågsikt
• 2 msk salt
• 1 hg jäst
• 500 g farinsocker
• 1 påse kummin

Degen får jäsa två och en halv timme i bunken. Bakas sedan ut till tre limpor som läggs i långpannor. Jäses 45 min på plåten. Gräddas i 175 grader i 45 minuter. Penslas före och efter gräddningen med vatten.

Sist återvände jag till Furusund med färjan Gulli. Överfarten på Furusundsleden är 600 m och tar ca. 4 minuter. Resan är avgiftsfri.

Furusund ligger just där farleden mot Stockholm smalnar till ett sund. Farleden är känd åtminstone sedan 1200-talet. I dag stävar finlandsfärjor och kryssningsfartyg på parad genom sundet och får husen längs stränderna att se ut som leksakshus. Dagens Furusundsled har en mycket lång historia. I kung Valdemars medeltida seglingsbeskrivning nämns visserligen inte Furusund, men både Blidö och Yxlan finns med. De första kända besökarna som ankrade i Ålandsviken var unionskungen Kristian I med följe som i juli 1463 var på väg mot Ryssland. Till minne av besöket finns en kompassros ristad i en häll ovanför hamnen i Furusund. För de sjöfarandes behov inrättades 1684 gästgiverier både på Halsö, som var Furusunds äldre namn, och på Köpmanholm. Ryssarna brände 1719 krogarna och all övrig bebyggelse i trakten. Endast gästgiveriet på Furusundssidan återuppbyggdes och här anlades också ett brännvinsbränneri. Detta togs efter hand över av kronan som drev kronobränneriet i Furusund till 1811. När koleran 1831 hotade Sverige upprättade man karantäner längs kusten. En av dessa förlades till Furusund. I början användes befintliga byggnader men 1848 började man bygga ett sjukhus på Hästholmen, platsen kallades sedan Karantänsholmen. Den senaste koleraepidemin utbröt 1894 då bl.a. karantänen på ön Fejan utanför Rådmansö användes.

Platsens historia har varit dramatisk, med sjöslag och rysshärjningar. Badorten Furusund började anläggas 1849 av tapetfabrikören C F Landgren från Stockholm. En av förutsättningarna för badorten var den ångbåtslinje som startat till Norrtälje. De första åren reste man med hjulångaren ”Amiral von Platen” som lade till vid Furusund på sin väg till Norrtälje. Längre fram var det ångaren ”Norrtelje” som trafikerade Furusund. Viktigt var också att karantänsläkaren kunde konsulteras av badgästerna. Landgren byggde hotell och varmbadhus. Många sommargäster hyrde in sig hos öborna och flera hus byggdes om så rum kunde hyras ut. På 1860-talet började man också bygga speciella villor för uthyrning. Allt tog en mer idyllisk vändning när en stenrik hovjuvelerare, Christian ”Badortskungen” Hammer, köpte hela ön Furusund 1882 och byggde upp ett sommarparadis i jugendstil. Många nya sommarvillor byggdes, liksom hotell och restaurang. Man kunde bada i badhus, dricka brunn, promenera och konsultera kända läkare, men framförallt roade man sig. Här finns såväl societetshus och musikpaviljong som kägelbana och den Hammerska teaterladan. August Strindberg, Albert Engström och Carl Larsson var några av de kulturpersonligheter som brukade vistas i Furusund. Strindberg hyrde sommarbostad här kring sekelskiftet 1900. Senare var även Evert Taube och Astrid Lindgren sommargäster. Taube har förevigat platsen i sin Vals i Furusund. Ett friluftsbad, en av tidens stora nyheter, anlades vid Eknösundet på 1910-talet.

Sedan ön fick broförbindelse med fastlandet har fritidshusbebyggelsen svällt. Badorten förföll under och efter första världskriget. En ny epok i Furusunds historia inleddes 1944 när ett tomtbolag köpte ön och började stycka av sportstugetomter. Badortskungens uthyrningsvillor är rivna, men sommartid är Furusund fortfarande en skärgårdsidyll med värdshus och ett intensivt båtliv. Furusunda äldsta hus är Villa Romanov, ett stort rött hus på strandpromenaden som byggdes på 1720-talet. Furusund har båtförbindelse med Stockholm och bilfärjetrafik till öarna Yxlan och Blidö.

Via en smal trappa från Strindbergs väg 6 kommer man till den optiska telegrafen byggd 1837. Man skickade meddelanden genom att vända på luckorna på stativet på husets tak. 1 024 olika kombinationer var möjliga! Via mellanstationer kunde ett meddelande nå huvudstationen med Mosebacke torg i Stockholm på sju minuter!

Symbolen framför andra för Furusund är Kvarnen som enligt flöjeln som kröner den är från 1772. Den fungerar idag som inseglingsmärke för båtfolket. Kvarnen är en s.k. stolpkvarn vilket innebär att den är vridbar kring en central stolpe och att hela kvarnhuset vrids efter vinden. Stolpkvarnar var den vanligaste typen i Roslagen. Kvarnen var i bruk fram t.o.m. 1860-talet. På 1880-talet uppfördes på kvarnberget ett kägelbana och själva kvarnen fick utsiktsbalkonger och en åttakantig byggnad runt omkring i vilken Hammer ställde ut sin antikvitetssamling, bl.a. en samling av människoskallar som lär ha varit den största i sitt slag i Europa under denna tid!

Huvudkällor:

1. Upplev Sverige, Mats och Åsa Ottosson (2008)
2. Sveriges öar, Anders Källgård (2005)