Utflykt till Film // Excursion to Film

Sockennamnet väcker lustiga associationer. Betyder egennamnet Film verkligen samma sak som det vi ser på duk? Tveksamt, socknen har ju medeltida ursprung. Films socken har en yta på ca. 134 km2 och en befolkning på ca. 2 800 invånare. Den ligger väster om Östhammar och är en flack mossrik skogsbygd med odlingsbygd i söder. Inga märkvärdiga åar flyter genom socknen. Större sjöar är Stordammen i sydost, Vika i nordväst och Älgsjön i nordost. Länsväg 292 (mellan Söderfors och Hargshamn) passerar genom socknens sydligaste delar och länsväg 290 (mellan Fullerö i norra Uppsala och Forsmark) löper genom socknens centrala delar. Upplandsleden passerar också genom socknen. Namnet är först belagt år 1316 (Film) och betyder hinna eller skinn. Kända personer från socknen är skulptören Carl Eldh (1873-1954) och f.d. statsministern Arvid Lindman (1862-1936; i tjänst 1906-1911 samt 1928-1930).

The parish name evokes funny associations. Does the proper name Film really mean the same thing as what we see on screen? Doubtful, the parish has a medieval origin. Film parish has an area of ​​approx. 134 km2 and a population of approx. 2,800 inhabitants. It is located west of Östhammar and is a flat mossy forest area with a growing area in the south. No remarkable rivers flow through the parish. Larger lakes are Stordammen in the southeast, Vika in the northwest and Älgsjön in the northeast. County road 292 (between Söderfors and Hargshamn) passes through the southernmost parts of the parish and county road 290 (between Fullerö in northern Uppsala and Forsmark) runs through the central parts of the parish. The Upplandsleden also passes through the parish. The name was first used in 1316 (Film) and means membrane or skin. Famous people from the parish are the sculptor Carl Eldh (1873-1954) and ex Prime Minister Arvid Lindman (1862-1936; in service 1906-1911 and 1928-1930).
Eldh, 1935. Källa: Wikipedia
Lindman. Källa: Wikipedia

Kring Österbybruk:

  • en stor del av Dannemora gruvområdet ligger inom socknen (se inlägget om Dannemora socken för mer info om gruvorna)
  • nordväst om gruvområdet ligger Söderskogen, en gammal by med en samling gruvdrängstorp, som härstammar från 1700-talet. Läs mer här: http://www.hosserudkullen.se/forskning/slakt_se_gard_soderskogen.html
  • den största delen av Österbybruk ligger inom socknen. Österbybruk är en tätort med ca. 2 360 invånare. Här finns skola, förskola, affärer, apotek, postombud, tandläkare, vårdcentral och bibliotek. Nyckelharpostämman och Gillestämman hålls årligen i juni till minne av bygdens spelman Hans ”Hasse” Gille (1931-2012). I augusti är det eldfest.
Söderskogen
Söderskogen
Gille på 80-årsdagen. Källa: Wikipedia

På 1400-talet hörde Österby till Örbyhus gods under Vasaätten. Med hjälp av tyska experter anlade Gustav Vasa under 1500-talet ett järnbruk här för tillverkning av krigsmaterial. 1626 arrenderades Österbybruk, Lövstabruk och Gimo bruk av Willem de Besche och Louis de Geer. De Geer köpte de tre bruken 1643 och Österbybruk utvecklades till landets näst största järnbruk. 1758 övertogs bruket av släkten Grill. 1802 kom Per Adolf Tamm in i ägarbilden och han blev ensam ägare 1823. 1876 bildade arvingarna Österbybruks AB som 1916 slogs samman med Gimo bruks AB. Från 1927 och fram till 1983 drevs Österbyverken av Fagersta AB. Bruksmiljön härstammar från 1600-talet och speglar den tidens samhällssyn med herrgård och arbetarbostäder tydligt åtskilda. Vallonsmedjan är unik som den enda som bevarats i ursprungligt skick. Efter 1800-talets mitt blev det ett uppsving för järnhanteringen i Österbybruk och en modern industrimiljö etablerades några hundra meter norr om den gamla bebyggelsen. Numera ägs de flesta äldre byggnader av Bruno Liljefors stiftelse som bedriver en omfattande verksamhet med inriktning på kulturturism. Under sommaren sjuder Österbybruk av aktivitet. Man kan se hantverk och utställningar, här spelas musikteaterföreställningen ”Jernets fångar” och det ordnas spökvandringar i herrgården. Badplats finns i Stordammen och sommarkafé på stallbacken.

In the 15th century, Österby belonged to Örbyhus estate under the Vasa family. With the help of German experts, Gustav Vasa established an ironworks here in the 16th century for the production of war materials. In 1626, Österbybruk, Lövstabruk and Gimo ironworks were leased by Willem de Besche and Louis de Geer. De Geer bought the three ironworks in 1643 and Österbybruk developed into the country's second largest ironworks. In 1758, the ironworks was taken over by the Grill family. In 1802, Per Adolf Tamm entered the ownership picture and he became the sole owner in 1823. In 1876, the heirs formed Österbybruks AB, which in 1916 merged with Gimo bruks AB. From 1927 until 1983, Österbyverken was run by Fagersta AB. The working environment dates from the 17th century and reflects the social view of the time with mansions and workers' housing clearly separated. The Walloon forge is unique as the only one that has been preserved in its original condition. After the middle of the 19th century, there was a boom in iron handling in Österbybruk and a modern industrial environment was established a few hundred meters north of the old buildings. Today, most of the older buildings are owned by the Bruno Liljefors Foundation, which conducts extensive activities with a focus on cultural tourism.
Trädgården planlades av Carl Hårleman på 1740-talet, men färdigställdes inte förrän 1760. Man hade då vidgat trädgården genom att fylla ut dammen med sten och jord. Det som finns kvar av den ursprungliga anläggningen är lindalléerna och korsdammen. // The garden was designed by Carl Hårleman in the 1740s, but was not completed until 1760. The garden had then been enlarged by filling the pond with stone and soil. What remains of the original facility are the linden alleys and the cross pond.
Minnesmonument i gjutjärn, granit och marmor, ritat av Göthe och rest av P A Tamm ”i tacksamhet och vördnad” efter hans moster Anna Johanna Grill som överlät driften av bruket åt honom år 1802. // Memorial in cast iron, granite and marble, designed by Göthe and erected by P A Tamm ”in gratitude and reverence” after his aunt Anna Johanna Grill who left the operation of the ironworks to him in 1802.
Medaljong av Sergel // Medallion by Sergel
Byggnaden är samtida med herrgården och har använts som brygghus, tvättstuga och hönshus. Tidigare fanns flera andra liknande hus vid dammkanten. Medan konstnären Bruno Liljefors bodde på herrgården (1917-32) inreddes en ateljé åt honom här. För att få in mycket ljus togs stora fönster upp i fasaden mot dammen. Sedan 1984 är byggnaden utställningslokal. // The building is contemporary with the manor and has been used as a brewery, laundry room and hen house. Previously, there were several other similar houses at the edge of the dam. While the artist Bruno Liljefors lived on the manor (1917-32), a studio was furnished for him here. To get in a lot of light, large windows were raised in the facade facing the pond. Since 1984, the building has been a showroom.
Det Grillska vapnet, en trana, finns på fasaden mot parken. // The Grills coat of arms, a crane, is on the facade facing the park.
Ursprungligen fanns på den här platsen en huvudbyggnad och en kontorsbyggnad uppförda i trä. Den nuvarande herrgårdsbyggnaden började byggas på 1760-talet då familjen Grill ägde Österbybruk. Arkitekter var murarmästare Elias Kessler och i slutskedet Eric Palmstedt. År 1802 tog Per Adolf Tamm (”Gammel Tammen”) över driften och bruket fanns i släkten Tamms ägo fram till 1916. Åren 1917-32 bodde konstnären Bruno Liljefors och hans familj på herrgården. Numera ägs herrgården av Bruno Liljefors stiftelse. // Originally, there was a main building and an office building built of wood on this site. The current manor house building began in the 1760s when the Grill family owned Österbybruk. Architects were master mason Elias Kessler and in the final stage Eric Palmstedt. In 1802, Per Adolf Tamm (” Gammel Tammen ”) took over the operation and the ironworks was owned by the Tamm family until 1916. In the years 1917-32, the artist Bruno Liljefors and his family lived on the manor. The manor is now owned by the Bruno Liljefors Foundation.
Ett vagn- och brandmuseum i Stallängan har öppet helger under sommaren. Sadelmakarlängan med galleri, butik och keramikverkstad har öppet från tidig vår fram till jul.
Kyrkan från 1735 // The church from 1735
Louis de Geer värvade yrkeskunniga arbetare från Vallonien i dåvarande Nederländerna. Man byggde upp den vallonsmedja som finns nästan komplett bevarad här. De Geers industri kom att dominera världshandeln inom järn och stål. Smedjan stängdes i början av 1900-talet efter att vattendriften helt slagits ut av ångdriften. Det norduppländska stångjärnet var känt på världsmarknaden för sin höga kvalitet och betingade ett mycket högt pris. Varje bruk hade sin järnstämpel som garanterade kvalitet och Österbybruks bestod av två ringar. Stångjärnet härifrån fraktades vintertid till Kallerö hamnplats vid nordupplandskusten varifrån det senare fördes till Järnvågen i Stockholm. Där förtullades stångjärnet och skeppades sedan ut, främst till Sheffield i England. // Louis de Geer recruited skilled workers from Wallonia in the then Netherlands. The Walloon forge was built, which is almost completely preserved here. De Geer’s industry came to dominate world trade in iron and steel. The smithy was closed at the beginning of the 20th century after the water operation was completely shut down by the steam operation. The North Uppland bar iron was known on the world market for its high quality and conditioned a very high price. Each ironworks had its own iron stamp that guaranteed quality and Österbybruk’s consisted of two rings. The bar iron from here was transported in winter to Kallerö wharf on the North Upland coast, from where it was later transported to Järnvågen in Stockholm. There, the bar iron was cleared through customs and then shipped out, mainly to Sheffield in England.
Redan på 1500-talet lät Gustav Vasa bygga en smedja här, vissa murrester finns fortfarande kvar. 1626 övertog Louis de Geer Österbybruk. Ett stort antal skickliga yrkesmän värvades till bruket från Vallonien och man började bygga upp smedja och masugn. 1794 byggdes smedjan ut och initialerna på gaveln (JAG och HWP) syftar på de dåvarande ägarna, Johan Abraham Grill och Henrik Wilhelm Peill. Högst uppe på gavlarna finns också Österbybruks järnstämpel – OO. I smedjan färskades råjärnet (”gösen”) och räcktes ut till stångjärn som var den produkt man sedan exporterade. Smedjan användes fram till 1906 och är den enda i sitt slag som även har interiören bevarad. // As early as the 16th century, Gustav Vasa had a smithy built here, some wall remains still remain. In 1626 Louis de Geer took over Österbybruk. A large number of skilled professionals were recruited to the ironworks from Wallonia and construction began on a smithy and blast furnace. In 1794 the smithy was expanded and the initials on the gable (JAG and HWP) refer to the then owners, Johan Abraham Grill and Henrik Wilhelm Peill. At the top of the gables is also Österbybruk’s iron stamp – OO. In the smithy, the pig iron (”pikeperch”) was freshened and handed out to bar iron, which was the product that was then exported. The smithy was used until 1906 and is the only one of its kind that also has the interior preserved.
Hembygdsgården

Films kyrkby:

Film är en småort med ca. 100 invånare belägen på en ås med vacker utsikt över Filmsjön (0,65 km2 och 25 m.ö.h.). Här har Fyrisån en av sina källor. Här ligger Films kyrka från 1400-talet som tillhör Dannemorabygdens församling.

Gråstenskyrkan med tillbyggnaden från 1767 (Österbybkyrkan)
Tympanon i ek med Kristushuvud och bokstäverna alfa och omega, av Carl Eldh (1895)
Målningarna är från tiden ca. 1500-1515.
Barockaltaret från 1734, med altartavla av Olof Gjerdman, en lärjunge till Burchard Precht
Predikstolen från 1732, ett verk av Olof Gjerdman
Triumfkrucifix med corpus från 1400-talet
Epitafium över kammarherren Anton de Geer (1721-56)
Orgeln från 1973 från Grönlunds orgelfirma i Luleå
Bårhuset från ca. 1700
Klockstapeln från 1600-talet

Mellan Film och Florarna:

  • Bryttbyn
  • Karkebo: genom byn passerar vägen till Florarnas naturreservat. Reservatet inrättades 1976 och är Uppsala läns största. Det vidsträckta naturreservatet är en norrländsk vildmark i miniatyr: en mosaik av myrmarker och barrskogsklädda moränkullar. Tjäderspel i skogarna, orrspel och häckande trana på myrarna och ropande sparvuggla, pärluggla och slaguggla på vårvinterkvällarna. Lodjur vandrar ofta genom området och till de botaniska exklusiviteterna hör den praktfulla orkidén guckusko som växer vid Ressaren sydost om Vikasjön (0,8 km2, 28 m.ö.h.). Bästa sättet att uppleva Florarna är att följa Upplandsledens vandringsstigar. De bitvis spångade vandringsstigarna är ofta enda sättet att ta sig fram torrskodd i myrmarkerna. Stövlar rekommenderas!
  • Elsarbo, Ursbo och Sibbo: i Sibbo börjar en kulturstig som heter Gullstigen, en 5,5 km lång stig mellan Sibbo och Labbo. Det är en mer än tusenårig klövjestig som i äldre tider var den naturliga förbindelseleden mellan Film och Tegelsmora (i grannkommunen Tierp). Ungefär halvvägs, vid socken- och kommungränsen, låg den gemensamma avrättningsplatsen Galgbacken eller Båhlslätten. Den sista som avrättades här genom halshuggning var Stina Pehrsdotter (Vibo-Stina) år 1845. Namnet Gullstigen eller Guldstigen sägs komma av att genvägen från Tegelsmora till Film var så värdefull att den var guld värd 🙂 Enligt en annan sägen skulle en soldat från Karl XII:s dagar ha tagit med sig hem en turkisk kvinna ifrån kriget till Norrtorpen i Film. Han gifte sig med henne och hon födde ett barn. Mannen for åter ut i krig i främmande land men hustrun gick där hemma ensam i Norrtorpen. Hon vantrivdes och blev till slut så sinnesrubbad att hon tog livet av sitt barn. Hon dömdes till döden och halshöggs vid Båhlslätten. När hon fördes stigen fram till avrättningsplatsen såg hon sig omkring som i trance och utropade ”Det är gull, bara gull”. Folk trodde då att hon trots allt blev lycklig efter döden och stigen fick därefter namnet Gullstigen. Då stigen på medeltiden var en naturlig förbindelse mellan Films och Tegelsmoras socknar färdades här kungens och kyrkans fogdar för att hämta uppbörd av skatter och avgifter. Detta har enligt folktron bidragit till namnet Gullstigen.

    Gullstigen, a 5.5 km long path between Sibbo and Labbo. It is a more than thousand-year-old hoof trail that in older times was the natural link between Film and Tegelsmora (in the neighboring municipality of Tierp). About halfway, at the parish and municipal border, was the common execution site Galgbacken or Båhlslätten. The last to be executed here by beheading was Stina Pehrsdotter (Vibo-Stina) in 1845. The name Gullstigen or Guldstigen is said to come from the fact that the shortcut from Tegelsmora to Film was so valuable that it was worth its weight in gold 🙂 According to another legend, a soldier from Karl XII’s days have brought home a Turkish woman from the war to Norrtorpen in Film. He married her and she gave birth to a child. The husband went to war again in a foreign country, but the wife was home alone in Norrtorpen. She became unhappy and eventually became so disturbed that she took the life of her child. She was sentenced to death and beheaded at Båhlslätten. When she was led up the path to the execution site, she looked around as if in a trance and exclaimed ”It’s gold, only gold”. People then thought that she was happy after death after all and the path was then named Gullstigen. As the path in the Middle Ages was a natural connection between the parishes of Film and Tegelsmora, the bailiffs of the king and the church traveled here to collect taxes and fees. According to folklore, this has contributed to the name Gullstigen.
Gruvdrängstorpet Rönnvik från 1700-talet tillhörande Dannemora gruvor. Torpet revs på 1950-talet.
Stina Perhsdotter ”Vibo-Stina” född 15 mars 1806 i Vibo i grannsocknen Tegelsmora (i Tierps kommun) avrättades här den 19 juli 1845. Hon hade med arsenik tagit livet av sin make, bonden Olof Olsson, och dömts till döden av Film-Dannemora tingslags tingsrätt. Vibo-Stina var den sista som avrättades i dessa trakter vid Galgbacken (Bålet), den gemensamma avrättningsplatsen för Dannemora, Film och Tegelsmora.

Från Österbybruk till Lövstabruk: Älglösa, Andersbo och Gräsbo

Från Österbybruk till Valö:

  • Aspbo naturreservat, inrättat 1972 och belägen vid sjön Stordammens (3,4 km2, 39 m.ö.h.) norra strand. Här ligger glesa skogar som en gång varit betesmark. Fina badplatser. Upplandsleden och Vikingaleden passerar genom området.
  • Runsten U1136 står vid Kallviksmossen utanför Gubbo. Ett par kilometer nordost om Kallviksmossen, på gränsen med grannsocknen Valö, ligger Films sockens högsta punkt med 51 meter.

Publicerad av alexdanko

I am a very curious guy who wants to know more and explore the world :)

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång