Västland – finns det ett Östland också? Faktiskt inte. Det är socknen i nordvästra delen av kommunen där det finns mycket skog… och åter skog. Och Tämnarån som flyter genom landskapet och ut i havet. Andra saker som jag förknippar Västland med är gamla bruk och rysshärjningar. Höjdpunkten för mig i denna socken är gamla kyrkogården där Västlands kyrka en gång låg och som idag är en ödekyrkogård.
Västlands socken har en yta på ca 185 km2 och en befolkning på ca 1 960 invånare. Socknen ligger nordost om Tierp och består av ett skogsrikt slättområde med inslag av skogsbygd. Socknen genomflyts av Tämnarån som är paddlingsbar. Ån är 60 km lång och har sina källor i sjön Tämnaren i ett höjdläge av 35 m.ö.h. samt mynnar i Lövstabukten (Östersjön). Inga större sjöar finns här. Socknen har öppning till Östersjön (Lövstabukten med flera öar) och genomkorsas av riksväg 76 (mellan Gävle i Gävleborgs län och Norrtälje i Stockholms län, 165 km lång) samt Upplandsleden. Namnet är först belagt år 1312 (”Vesland”) och består av ”Väsla”, ett äldre namn på Tämnarån som kan betyda ”den lilla / sumpiga ån”, och efterleden ”land” med betydelsen ”brukad mark, bygd”.
Västland - is there an Östland as well? Not really. It is the parish in the western part of the municipality where there is a lot of forest ... and again forest. And the Tämnarån that flows through the landscape and out into the sea. Other things I associate Västland with are old mills and Russian pillaging. The highlight for me in this parish is the old cemetery where Västland's church once stood and which today is a deserted cemetery.
Västland parish has an area of about 185 km2 and a population of about 1,960 inhabitants. The parish is located northeast of Tierp and consists of a wooded plain area with elements of forest area. The parish is traversed by the Tämnarån, which can be paddled. The river is 60 km long and has its sources in Lake Tämnaren at an altitude of 35 m.ö.h. and empties into Lövsta Bay (Baltic Sea). No major lakes are found here. The parish has an opening to the Baltic Sea (Lövsta Bay with several islands) and is crossed by highway 76 and Upplandsleden. The name is first dated 1312 ('Vesland') and consists of 'Väsla', an older name for Tämnarån which can mean 'the small / swampy river', and 'land' with the meaning 'used land, district'.
Jag körde först från Tierp genom den vackra slätt som vattnas av Tämnarån. Hastigheten är 80 km/h och vägen mycket bra. Första samhället jag körde igenom var Vad, en småort med ca. 50 invånare som ligger vid Tämnarån och som omtalas först 1409. Västra Vad ligger vid landsvägen medan Östra Vad ligger öster om Tämnarån. Jag tycker att vägen genom Östra Vad och Bolstan är vackrare, den är slingrig och därifrån har man en bättre utsikt över Tämnarån. Vägen är en grusväg. Öster om Östra Vad ligger Bolstan-Vads naturreservat, inrättat 2013, som innehåller kalkbarrskog med ovanligt rik svampflora. Sedan stannade jag till i byn Bolstan där Bolstan gravfält från yngre järnåldern ligger. Gravfältet är ett av Nordupplands största gravfält och gravhögarna är tämligen väl synliga. Parkeringsplats saknas såväl som rastplats. Härifrån tog jag en kort promenad ner till Tämnarån där en gammal bro ligger.
I first drove from Tierp through the beautiful plain that is watered by the Tämnarån. The speed is 80 km/h and the road is very good. The first community I drove through was Vad, a small community with approx. 50 inhabitants which is located by the Tämnarån river and which is first mentioned in 1409. Västra Vad is located by the country road while Östra Vad is located east of the river. I think the road through Östra Vad and Bolstan is more beautiful, it is winding and from there you have a better view of Tämnarån. The road is a gravel road. To the east of Östra Vad is the Bolstan-Vad nature reserve, established in 2013, which consists of coniferous forest with an unusually rich fungal flora. After that I stopped in the village Bolstan where Bolstan burial ground from the Late Iron Age is located. The burial ground is one of North Uppland's largest burial grounds and the burial mounds are fairly visible. There is no parking space as well as a rest area. From here I took a short walk down to Tämnarån where an old bridge is located.
Efter den lilla avstickaren på östra sidan om ån kom jag tillbaka till landsvägen och därmed till Västland. Västland (uttalas Vässland) är en småort med ca. 65 invånare och kyrkby i socknen, belägen vid Tämnarån. Här låg Västlands bruk mellan 1612 och 1902. Bruket brändes ned under rysshärjningarna 1719, men återuppbyggdes på nytt. Idag finns bara enstaka byggnader kvar. Mitt i orten och invid Tämnarån tornar Västlands kyrka från 1862 upp sig. Kyrkan har ersatt den medeltida kyrkan från början av 1300-talet som brändes ner under rysshärjningarna 1719. Personligen tycker jag inte om 1800-talskyrkor, men den här gjorde ett gott intryck på mig genom sin storlek och vita interiör. Men det som gjort starkast intryck är platsen där den medeltida kyrkan en gång låg. I korsningen framme vid Stymne, där vägarna från Skärplinge (Österlövsta socken) och Karlholm blir en, ligger en ödekyrkogård, där den gamla kyrkan som brändes ner av ryssarna år 1719 en gång stod. Inga rester av kyrkan syns ovan jord, men några gravar från 1600- och 1700-talet är kvar, däribland Welam Werviers grav från slutet av 1600-talet (Wervier grundade Strömsbergs bruk i grannsocknen Tolfta). Platsen andas mystik och många hemligheter känns begravda här. Det finns några gravar utspridda här och var med den ståtligaste i mitten (Werviers). Kyrkogårdsmuren står kvar samt några stora vackra träd som ger ett magiskt sken vid solnedgången. Detta är mitt smultronställe i Västland.
After the small detour on the east side of the river, I came back to the country road and thus to Västland. Västland (pronounced Vässland) is a small community with approx. 65 inhabitants and church village in the parish, located by Tämnarån. Here was Västland's ironworks located between 1612 and 1902. The ironworks was burned down during the Russian ravages of 1719, but was rebuilt. Today, only a few buildings remain. In the middle of the community and next to Tämnarån,rises Västland church from 1862. The church has replaced the medieval church from the beginning of the 14th century which was burned down during the Russian ravages of 1719. Personally, I do not like 19th century churches, but this one made a good impression on me due to its size and white interior. But what made the strongest impression is the place where the medieval church once stood. At the intersection in front of Stymne, where the roads from Skärplinge (Österlövsta parish) and Karlholm become one, is a deserted cemetery, where the old church that was burned down by the Russians in 1719 once stood. No remains of the church can be seen above ground, but some graves from the 17th and 18th centuries remain, including Welam Wervier's grave from the end of the 17th century (Wervier founded Strömsberg's ironworks in the neighboring parish of Tolfta). The place breathes mystery and many secrets feel buried here. There are some tombs scattered here and there with the most stately in the middle (Wervier's). The cemetery wall remains as well as some large beautiful trees that give a magical glow at sunset. This is my favourite place in Västland.
I korsningen vid den gamla kyrkogården tog jag höger först och fortsatte köra mot Skärplinge (i Österlövsta socken) efter att ha passerat Tämnarån. Hastighetsgränsen är 80. Jag körde förbi samhällena Stav, Väla och Maln där man kan svänga av mot Gällbo. Efter Gällbotorp är man i grannsocknen Hållnäs. Inget märkvärdigt än så länge. Jag vände om och tog vänster i korsningen vid den gamla kyrkogården för att åka mot Karlholm. Strax efter svängen kom jag till Valla där jag tog vänster mot Marma (i Älvkarleby kommun). Vägen är en grusväg med ganska många ojämnheter (trots hastighetsgränsen på 70) och den går mestadels genom skog. Jag körde förbi Sätra naturreservat, inrättat 2001 och bestående av kalkbarrskog, rikligt med död ved och orkidéer, samt samhället Sätra. Från Sätra kan man åka både höger mot Sandby och vidare mot Karlholmsbruk eller vänster mot Sandbyskogens naturreservat, inrättat 2005 och bestående av granna blommor och giftiga svampar, då via Kårbo. Jag fortsatte förbi Sätra och vid Karlsäter nådde jag grannsocknen och -kommunen Älvkarleby. Jag vände tillbaka till Valla och därifrån fortsatte mot Karlholm längs Tämnarån och förbi Näs samt genom Sandby, en småort med ca. 90 invånare. Här mynnar Kårbobäcken ut i Tämnarån. Här finns en väl omfattande historisk beskrivning av Sandby genom tiderna: https://www.karlholm.nu/sandby/1700_talet.html. Från Sandby kan man åka mot Sätra och vidare till Marma (i Älvkarleby kommun). I socknens sydvästra hörn ligger Lohusmyrs naturreservat, inrättat 2020, och bestående av ett litet barrskogsområde med hög luftfuktighet, rikt på mossor, lavar och svampar. Sist innan jag kom fram till väg 76 körde jag genom Finnerånger, en småort med ca. 55 invånare, först omtalad som sätesgård år 1409. Sedan var jag framme i Karlholm, socknens centralort.
At the intersection by the old cemetery, I turned right first and continued driving towards Skärplinge (in Österlövsta parish) after passing Tämnarån. The speed limit is 80. I drove past the communities Stav, Väla and Maln where you can turn off towards Gällbo. After Gällbotorp you are in the neighboring parish of Hållnäs. Nothing remarkable so far. I turned around and turned left at the intersection at the old cemetery to go towards Karlholm. Shortly after the turn I came to Valla where I turned left towards Marma (in Älvkarleby municipality). The road is a gravel road with quite a few bumps (despite the speed limit of 70) and it mostly goes through forest. I drove past Sätra nature reserve, established in 2001 and consisting of coniferous forest, abundant dead wood and orchids, and the community Sätra. From Sätra you can go both right towards Sandby and further towards Karlholmsbruk or left towards Sandbyskogen's nature reserve, established in 2005 and consisting of beautiful flowers and poisonous mushrooms, via Kårbo. I continued past Sätra and at Karlsäter I reached the neighboring parish and municipality of Älvkarleby. I returned to Valla and from there continued towards Karlholm along Tämnaren, past Näs and through Sandby, a small community with approx. 90 inhabitants. Here is where Kårbobäcken empties into the Tämnarån river. From Sandby you can go towards Sätra and on to Marma (in Älvkarleby municipality). In the southwest corner of the parish is Lohusmyr's nature reserve, established in 2020, and consisting of a small coniferous forest area with high humidity, rich in mosses, lichens and fungi. Last before I reached road 76, I drove through Finnerånger, a community with approx. 55 inhabitants, first mentioned as manor in 1409. Then I arrived in Karlholm, the parish's central town.
Karlholmsbruk är en tätort med ca. 1 265 invånare, belägen vid Tämnaråns mynning i Karlholmsfjärden av Lövstabukten. Namnet kommer från dess grundare Charles de Geer (1660-1730). Bruket som ligger vid havet anlades när en masugn flyttades hit från Lövstabruk år 1729. Här växte en egen liten värld upp som snurrade helt kring järnhanteringen. Smederna bodde i speciella arbetarbostäder längs bruksgatorna, indelade dygnet efter klockan i klocktornet som finns kvar än i dag och hämtade sin lön i bruksmagasinet i form av säd, sill och brännvin. Redan 1739 fanns en skola för barnen på bruket (redan hundra år innan den obligatoriska folkskolan infördes!). Järnhanteringen upphörde på 1930-talet, men andra industrier har etablerats istället och ersatt de förlorade arbetstillfällena. Under sommarhelgerna ordnas guidade turer då skolmuseet och den välbevarade lancashiresmedjan från 1880 visas. Karlholms kyrka från 1737 tillhör idag Västlands församling i Tierps pastorat. Karlholm är inte stort alls, men erbjuder en vacker miljö för att vara ett gammalt bruk. Jag tog en promenad längs John Lundbergs väg, intill de gamla bruksbostäderna. Utsikten är som bäst härifrån: på ena sidan har man de charmiga arbetarbostäderna, på andra sidan har man bruksdammen och klockstapeln. Kombinationen av rött och grönt på sommaren är en fröjd för ögat. Jag fortsatte sen förbi klockstapeln och torget samt förbi Lancashire-smedjan och bort mot kyrkan som ligger på ett krön intill Tämnarån. Därifrån gick jag ner till hamnen där det stora stenmagasinet ligger och njöt av vattnet, båtarna och det vackra gräset.
Karlholmsbruk is a small town with approx. 1265 inhabitants, located at the mouth of the Tämnarån river in Karlholmsfjärden by Lövsta Bay. The namne comes from its founder Charles de Geer (1660-1730). The ironworks, which is located by the sea, was built when a blast furnace was moved here from Lövstabruk in 1729. Here, a small world of its own grew up that revolved entirely around iron handling. The blacksmiths lived in special workers' housing along the mill streets, divided the day after the clock into the bell tower that still exists today and collected their wages in the mill magazine in the form of grain, herring and brandy. As early as 1739, there was a school for the children at the ironworks (already a hundred years before the compulsory primary school was introduced!). Iron handling ceased in the 1930s, but other industries have been established instead and replaced the lost jobs. During the summer weekends, guided tours are arranged as the school museum and the well-preserved Lancashire smithy from 1880 are shown. Karlholm's church from 1737 today belongs to Västland's parish in Tierp's pastorate. Karlholm is not big at all, but offers a beautiful environment. I took a walk along John Lundberg's road, next to the old ironworks houses. The view is best from here: on one side you have the charming workers' houses, on the other side you have the pond and the belfry. The combination of red and green in summer is a delight to the eye. I then continued past the belfry and the square as well as past the Lancashire smithy and away towards the church which is located on a crest next to Tämnarån. From there I went down to the harbor where the large stone magazine is located and enjoyed the water, the boats and the beautiful grass.
Efter min promenad fortsatte jag köra söderut igenom Snatrabodarna vid Karlholmsfjärden där Snatra brygga också ligger. Härifrån har man en vacker utsikt över Karlholmsfjärden med dess skärgård. Mellan Karlholm och Snatrabodarna flyter Tämnarån som efter ca. 1 km. mynnar ut i fjärden (Östersjön). Efter Snatrabodarna kan man svänga höger från väg 76 mot Snatra och vidare mot Sandby och Näs. Strax efter skylten mot Svenskär passerade jag gränsen till grannsocknen Österlövsta och vände då tillbaka till Nöttö, ett litet samhälle sammanväxt med Karlholm. Från Nöttö tog jag en liten grusväg mot Djupöbadet, en liten hamn belägen vid Nöttöfjärden. Där njöt jag en stund av havet och vände tillbaka till riksväg 76. Efter ca. 9 km passerade jag gränsen till grannsocknen och -kommunen Älvkarleby. Vägen går endast genom skog och hastigheten är 80. Här nära kommungränsen ligger socknens högsta punkt med 28 m.ö.h.
After my walk I continued to drive south through Snatrabodarna by Karlholmsfjärden where Snatra wharf is also located. From here you have a beautiful view of Karlholmsfjärden with its archipelago. Between Karlholm and Snatrabodarna flows the Tämnarån which after approx. 1 km. empties into the bay (Baltic Sea). After Snatrabodarna, you can turn right from road 76 towards Snatra and on towards Sandby and Näs. Shortly after the sign to Svenskär, I crossed the border to the neighboring parish of Österlövsta and then returned to Nöttö, a small community grown together with Karlholm. From Nöttö I took a small gravel road towards Djupöbadet, a small harbor located by Nöttöfjärden. There I enjoyed the sea for a while and returned to highway 76. After approx. 9 km I crossed the border to the neighboring parish and municipality Älvkarleby. The road only goes through forest and the speed is 80. Here near the municipal boundary is the parish's highest point with 28 m.ö.h.
För all möjlig information om Karlholm, besök deras hemsida // For everything concerning Karlholm, you can visit their homepage: https://www.karlholm.nu/
Discover Sweden with Alex 